(navigation image)
Home American Libraries | Canadian Libraries | Universal Library | Community Texts | Project Gutenberg | Children's Library | Biodiversity Heritage Library | Additional Collections
Search: Advanced Search
Anonymous User (login or join us)
Upload
See other formats

Full text of "Songs of Sweden : eighty-seven Swedish folk- and popular songs"

rF 



t 



J® Kofil- ao' 




Given By 
Scholfield Fund 



Ii 



3 1 




SONGS 

OF THE 

PEOPLE 




SONGS OF SWEDEN 

Eighty-Seven 
Swedish Folk- and Popular Songs 



W 



COLLECTED AND EDITED BY 
GUSTAF HÄGG 

Professor at the Royal Conservatory of Music in Stockholm 

The English Translations by 
HENRY GRAFTON CHAPMAN 



Paper, $1.50 cloth, $3.00 

(Prices apply to U. & A.) 





NEW YORK 
G.SCHIRMER 




MMfiH «OfTMCMT MM m «^CHWMU 



COWARD EDWARDJ OCA 



Digitized by the Internet Archive 

in 2010 with funding from 

Boston. Public Library 



http://www.archive.org/details/songsofswedeneigOOhg 




DHWN COPYRIGHT l*04 8T G.iCHI*rt£a 



EDWARD EDWARDS DE4 



Copyright. 1909, by G. Schirmer, Inc. 



20686 



Printed in the U.S.A. 






A Note on Swedish Music 

WITHIN the past century the folk-song has become the foundation of much music in the 
larger forms. This transfusion of new life-blood into orchestral and instrumental forms 
was most admirably effected by Chopin and Liszt; what these two did for Poland and Hun- 
gary was done for Bohemia by Smetana and Dvorak, for Norway by Grieg, for Russia by 
Tschaikowsky. Yet there are instances where the field still remains almost virgin soil. Scot- 
land, for example, has an extraordinary wealth of folk-music which has never been developed 
in lofty symphony or sonata by Gaelic composers. Sweden is in somewhat the same situation, 
for, although we shall find some composers using the beautiful melodies which her people cher- 
ish in song and dance, yet she has not thus far evolved a national genius comparable to the 
Norwegian Grieg. This volume of Swedish Songs shows what attractive material her first great 
national symphonist will have ready to hand when he comes. 

As long ago as 1631 Gustavus Adolphus made some efforts in the direction of preserving 
Swedish folk-music; but no systematic collection was published until 1814-16,* when E.G. 
Geijer and A. A. Afzelius (the names will be found in this volume) began the task. Great 
singers have not been lacking, since that time, to carry these songs to other lands; Jenny Lind 
and Christine Nilsson have made some of these melodies famous in European and American 
concert-rooms. 

Possibly Söderman (whose "Spring-Song" will be found on page 164) may be considered the 
most truly national of the earlier Swedish composers. He was assisted in his musical studies by 
his compatriot, Jenny Lind, then Mme. Goldschmidt, and wrote some compositions in the 
larger forms, a Mass and a Concert Overture being prominent among his works. His "Swedish 
Wedding-March" has become famous everywhere, and his compositions are distinctly national 
in flavor. 

In seeking out what this national flavor may be, one is struck by the fact that Swedish music 
leans more to the Danish than to the Norwegian. The "Svenska Folkvisor" — Folk-Songs of 
Sweden — are among the most melodious of the world. Like much of the northern music, they 
are sometimes plaintive and sorrowful ; as a whole, they are more frequently in a tranquil vein 
than the folk-songs of Norway. All the Scandinavian nations have a rich heritage of legends, 
folk-lore and homely customs, which they possess in common. Songs belonging to one of these 
nations frequently become popular in all of them. The exquisite yet simple melody entitled 
"The Bird's Song" (page 132) is quite as well known in Finland as in Sweden. Both Norway 
and Sweden have a musical setting of a subject which is a variant on the episode in Burger's 
"Lenore," with its lines 

"Gråtit Liebchen auchf Der Mond scheint hell, 
Hurrah! die Todten reiten schnell. 
Graii t Liebchen auch vor Todten?'" 

The song on page 14, "Till Österland vill jag fara," in its poem bears close kinship to a Nether- 
land song of unknown antiquity, which was sung to the words "Na Ostland wil ik våren" 

*Ntm edition, 1880. 



iv Note 

before a.d. 1300, The ballad spread through all Scandinavia long ago. Traces of Scottish sub- 
jects may also be found in more than one Swedish song. 

Summing up the characteristics of Swedish songs as compared with other Scandinavian folk- 
music, we find them more tender and sweet than those of Denmark, less tragic and intense than 
those of Norway, less given to monotony than those of Finland. 

Naturally, the dances of the people have strongly influenced some of their songs. The dainty 
"Neckens polska,'''' on page 6, is one of the favorite 3-4 dances of the province of Dalecarlia. 
It is very similar to the "Springer'" which is danced and sung in Norway, where it is gener- 
ally accompanied with a sturdy drone-bass on the Hardanger fiddle. 

Many of the characteristic songs in this volume have been in existence from a remote period. 
They were sung by the country-people while Stockholm was under German ana French influ- 
ence in musical matters. It was a very long time before they became the foundation of a na- 
tional art; but finally skilled composers arose who caught the spirit of these striking songs and 
dances, and were able to create works that may fairly be called Swedish. 

To the name of August Söderman we can add that of Adolf F. Lindblad, who composed a 
grand opera, Frondbrerna, and a symphony in C, but was best known by his songs, which 
have all the simplicity and artlessness of the true folk-song. He has been called "the Schubert 
of the North," and the comparison is not an inapt one. He was fortunate in being the teacher 
of Jenny Lind, for that great singer made his songs known far beyond the borders of his own 
country. Two typical songs of this composer will be found on pages 114 and 156. — A. F. Lind- 
blad, the Swedish Schubert, should not be confounded with Otto Lindblad of Lund. The latter 
was a prolific composer in the short forms, and his songs will be found of interest. He composed 
the National Hymn of Sweden. 

It was Ivar Hallström, however, who founded the national school of opera in Sweden, as Glinka 
had done in Russia and Smetana was to do in Bohemia. Hallström was at first educated for the 
law, and had taken his examinations in this study before entering music professionally. He was 
fortunate in possessing the friendship of a musical prince, Gustaf, Duke of Upland (some of 
this ruler's compositions will be found in the succeeding pages), who gave him an office at court 
and subsequently aided in having him appointed Director of the Music School as successor to 
Lindblad. At first Hallström struck rather a doleful note, for in his earliest opera, Hertig 
Magnus, no less than twenty numbers were in the minor mode. The next one, The Enchanted 
Cat, for some reason did not appeal to popular taste. But after this he brought out a succession 
of operas that won success throughout Sweden, among which The Mountain King, The Gnome's 
Bride, and The Viking's Voyage, may be mentioned. Hallström frequently introduced popular 
Swedish songs into his operas, and undoubtedly much of his popularity was due to this sensi- 
ble practice. Yet he was able to evolve original songs that were essentially in the " Volkston," 
as may be seen on page 162. His "Fatherland's Hymn," in The Viking\i Voyage, is also a 
very striking and noble work. 

Prince Gustaf, mentioned above, was by no means the only member of the royal house who 
entered practically into music. Charles XIV. was a devotee of the art and insisted upon his 
son's studying it earnestly. When that son was on the throne, as Oscar I., he was able to com- 



Note v 

plete Brendler's opera of Ryno, which that early composer had left unfinished. 

As is the case with Germany, Sweden has a goodly repertoire of songs which present the dif- 
ferent phases of student-life; but while in Germany these belong to several different institu- 
tions, in Sweden they all centre around the University of Upsala. Otto Lindblad contributed 
his share to these bright songs, but the chief composer in this field is Wennerberg, whose two 
songs (pages 104 and 106) well picture the style of the duets for baritone and bass that make 
up the "Gluntarne." Wennerberg was remarkably versatile, for he not only made his mark 
upon the student music of Sweden, but gave patriotic hymns to his country, composed excel- 
lent religious music, was a poet, a critic, and finally Minister of Public Instruction. 

J. A. Josephson, whose "Ring out, thou wondrous song" will be found on page 147, studied 
at Leipsic, Dresden and Rome, before settling at Upsala, where he founded a Philharmonic 
Society and led a Students' Union. He devoted himself chiefly to the larger forms, especially 
oratorio; yet he wrote many short choruses for the students, among which his "Our Country" 
is the most famous. Josephson is a more advanced composer than Söderman or A. F. Lindblad, 
but not so popular. His works are often tinged with the dreamy melancholy so characteristic 
of Scandinavia- 
It is fitting that some account should also be rendered of Gustaf Hägg, the compiler of this 
volume. Born in 1867, he first studied music in the Conservatory at Stockholm, and displayed 
sufficient talent to obtain one of the government stipends to aid his musical education. Later he 
continued his studies in Germany and France. A composer in the classical forms (symphony, 
cantata, piano- and organ-music). His investigations and arrangements of Finnish and Swed- 
ish music have won him much repute. He is at present a member of the faculty of the Royal 
Academy of Music at Stockholm, and ranks among the foremost organists of northern lands. 

Naturally, in a collection such as this, many of the composers in more ambitious forms are 
not represented. Yet an account of Swedish music would be incomplete without some refer- 
ence to their achievements. Franz Berwald (1796-1868) was in some degree the advance guard 
of the new school. His symphonic and chamber music won the praise both of Liszt and Von 
Billow. He wrote several operas. Although almost entirely self-taught, he became professor of 
composition at the Stockholm Conservatory. Both by his teaching and his instrumental works 
he exerted a strong influence on the later Swedish composers. Rubenson and Norman may also 
be mentioned as influencing the modern school in Sweden. These two were also chiefly promi- 
nent in the instrumental field. 

Since their time a new movement has begun. "Young Sweden" is beginning to enter the 
ranks of the radical army in music. The influence of the struggle in Germany, which began with 
Wagner and culminated in Strauss and Reger, and has had its effect upon the music of France, 
Italy, England, America, and other countries, has been felt in Scandinavia as well. Fortunately, 
in following the modern leadership, though evidently affected by Wagner, Liszt, Berlioz, etc., 
the most recent and radical Swedish composers have not sunk their nationality. One can still 
find, even in their latest and most ambitious works, the characteristic traits which the student 
will note in the simpler compositions of this volume. 

The first of the new school was Andreas Hallen (b. 1846), who studied under the two arch- 



vi Note 

conservatives, Reinecke and Rheinberger, in Germany, yet managed to retain both his indivi- 
duality and his nationalism. His operas and symphonic poems blend the Wagnerian pomp of 
scoring with the melodic vein of his native country. 

Emil Sjögren comes next in this list of radicals. He was born in Stockholm in 1853 and first 
studied in the Conservatory of that city. Like Hallen, he early came under German influence, 
studying further under Kiel in Berlin. He is decidedly bizarre in much of his modulation. His 
scoring is almost always for the fullest orchestra, and the Wagnerian bent is often obvious. Yet 
even in his boldest and most advanced works one can find Nationalism represented in some degree. 

Vilhelm Stenhammar was born in Stockholm in 1871. His father, P. U. Stenhammar, be- 
longed to the more conservative group of Swedish composers; one of his songs will be found in 
the present volume. The son very soon set out on the Wagnerian pathway. His operas have not 
as yet exerted much influence, but his piano works and his choruses with orchestra are full of 
enthusiasm and harmonic beauty. Nor is the Swedish spirit absent from his songs. He has just 
completed a symphony in four movements, all strongly Swedish in character. 

Peterson-Berger's name must also be added to the list as a most dramatic composer in the 
largest forms. In his operas he writes his own librettos, a la Wagner, and he is ultra-modern 
in his scoring, but he manages to reconcile this broad and massive school with the simple charm 
of the Swedish folk-music. 

The influence of all these moderns had its centre at Stockholm. In that musical city was also 
born (in 1872) Hugo Alfvén. While almost all of the modern musical Swedes have evolved a 
symphony, Alfvén may be called the single celebrated symphonist of Sweden, as Sgambati is 
of Italy. He has followed the leadership of Brahms in this classical field, and his two sympho- 
nies, his violin sonata, etc., hold out a great promise for the future. Yet it must be acknowledged 
that the great Swedish composer who is to build a tonal palace on the firm foundation of the 
folk-song, who is to do for Sweden what Grieg has so nobly done for Norway, what Sibelius is 
accomplishing for Finland, has not yet appeared upon the scene. That he will soon come is 
most probable, for Stockholm is a centre of musical activity, the Government is anxious to pro- 
tect any musical genius who may arise, and the national spirit is thoroughly permeating mu- 
sical composition there at present. 

The above list is by no means a complete one. The names of Tor Aulin (the great violinist), 

o 

Åkerberg, Bror Beckman, Noderman, Liljefors, Vretblad, and Lundberg (the last three in 
piano music), Andersen (chiefly symphonic), and Widéen (male choruses), may be mentioned. 
To the earliest school we may also add C. M. Bellman (page 88), who was his own poet in his 
charming little songs. 

Nor are female names altogether lacking. Among these Elfrida Andrée may be called the 
leader. She has composed in almost all the large forms, symphony, cantata, etc. At a recent 
musical congress in Brussels she carried off the first prize against seventy-eight competitors. 
Helen Munktell, Alice Tegnér, and Mme. Valborg Aulin may also be named among the worthy 
upholders of the cause of Sweden's music. 

Of the Scandinavian nations, Finland and Norway have already had a great forward move- 
ment in music; Denmark had an uplift through Gade, but her folk-music is not sufficiently 



Note vu 

varied to give birth to a national school, although its sweetness well reflects the pleasant groves 
and hills and gardens of that pastoral country. It is Sweden that will next push to the front, 
when her composers have thoroughly assimilated their foreign (chiefly German) training and com- 
bined it with the native beauty of the "Folkvisor" of their own fair land. 

LOUIS C. ELSON 



Contents 



Ack! i Arkadien äfven jag har varit 


106 


Kristallen 'den fina 


£4 


Ack, Varmetand, du sköna 


2 


Kung Carl XII. 


92 


Af hjärtat jag dig älskar 


99 


Kväll och frid 


63 


Alls ingen flicka lastar ja' 


34 


Källan 


82 


Allt under himmelens fäste 


26 


Lifdrabanten och kung Erik 


184 


Blomman bland blommorna 


186 


Liten Karin 


109 


Dalkarlasång 


40 


Längtan till landet 


60 


Den bergtagna 


22 


Mandom, mod och morske män 


64 


Den första gång i världen 


1T8 


Min lilla vrå bland bergen 


120 


Det står ett ljus i Osterland 


72 


Mån tro? Jo, jo! 


156 


Domaredansen 


100 


Neckens polska 


6 


Du gamla, du fria, du fjällhöga Nord 


20 


Norrländingens hemlängtan 


68 


Du har sörjit nu igen 


138 


Nu jag sjungit har i dagar 


158 


En gäng i bredd med mig 


66 


När jag blef sjutton år 


102 


En liten visa 


162 


När själen är nöjd 


94 


En sommarafton 


114 


Och flickan hon går i dansen 


58 


Farväl 


122 


Och hör du unga Dora 


16 


Fjäriln vingad syns på Haga 


88 


Och inte vill jag sörja 


146 


Flickan gick på ängen 


191 


Och jungfrun gick åt killan 


18 


Flickorna de små uti dansen de gå 


128 


Och mins du hvad du lofvade? 


96 


Fågelns visa 


132 


Om dagen vid mitt arbete 


25 


Förgäfves uppå stigen 


152 


Om sommaren sköna 


78 


Första aftonen i det nya hemmet 


190 


Per Svinaherde 


30 


Glädjens blomster 


29 


Sjung, sjung, du underbara sång 


147 


Hell dig, du höga Nord ! 


112 


Skördemannen 


84 


Hvad jag har lofvat, det skall jag hålla 


32 


Slummersång 


170 


Hvarför skall man tvinga mig att sjunga? 


124 


Som stjärnan uppå himmelen så klar 


52 


Hyllning till Sverige 


188 


Studentensång 


148 


Här är gudagodt att vara 


104 


Svärmeri 


166 


Höga berg och djupa dalar 


127 


Sångarfanan 


150 


Höga himmelen vet hvad som händer 


160 


Så ödsligt molnen på fastet gå 


144 


I min ungdom så gladde mig att sjunga 


5T 


Tiggargossen 


140 


I rosens doft 


42 


Till Österland vill jag fara 


14 


I villande skogen 


38 


Trasten i höstkvällen 


135 


Jag gick mig ut en aftonstund 


176 


Tänker du att jag förlorader är? 


12 


Jag går i tusen tankar 


142 


Ur svenska hjärtans djup 


45 


Jag ser uppå dina ögon 


8 


Vi ska' ställa te' en roliger dans 


50 


Jag sjunger och dansar 


180 


Vågen 


36 


Jag tror jag får börja öfverge att sörja 


116 


Vårvindar friska, leka och hviska 


46 


Jag unnar dig ändå allt godt 


71 


Vårvisa 


164 


Jungfrun i det gröna 


192 


A jänta å ja 


74 


Klara stjärnor med de ögon snälle 


136 


Å vill inf du, så vill fäll ja' 


131 


Kom, kom, fager ungersven 


130 


Ändå 


174 


Kors och krona 


168 







( viii ) 



Index of First Lines 



Ack! i Arkadien äfven jag har varit 106 

Ack, Värmeland, du sköna 2 

Af hjärtat jag dig älskar 99 

Alls ingen flicka lastar ja 34 

Allt under himmelens fäste 26 

Den första gång i världen 178 

Det står ett ljus i Österland 72 

Det var en gång en jungfru 192 

Djupt i hafvet på demantehällen 6 

Du gamla, du fria, du fjällhöga Nord 20 

Du har sörjit nu igen 138 

Du undersköna dal, o, säg 122 

Där sjöng en fågel på lindekvist 139 

En gång i bredd med mig 66 

Fjorton år tror jag vist att jag va' 102 

Fjäriln vingad syns på Haga 88 

Flickan gick på ängen och rafsade hö 191 

Flickorna de små uti dansen de gå 128 

Fågel du Ulla, fast du är arm 140 

Förgäfves uppå stigen jag dig att möta går 152 

Gif akt! H vem där ? Hu, sjön är grön 184 

Glädjens blomster i jordens mull 29 

Hell dig, du höga Nord ! 112 

Hvad jag har lofvat, det skal] jag hålla 32 

Hvad månd' det landet heta 156 

H varför skall man tvinga mig att sjunga? 124 

H vi längtar du åter till fäderne strand 68 

Här är gudagodt att vara 104 

Höga berg och djupa dalar 127 

Höga himmelen vet, hvad som händer 160 

I min ungdom så gladde mig att sjunga 57 

I rosens doft, i blomsterlundens gömma 42 

I villande skogen jag vallar min hjord 38 

Jag gick mig ut en aftonstund 176 

Jag går i tusen tankar 142 

Jag ser uppå dina ögon 8 

Jag sjunger och dansar, så glad i mitt sinn 180 

Jag tror jag får börja öfverge att sörja H6 

Jag unnar dig ändå allt god t 71 

Jag vet en gosse, och han är min 162 

Jag vet en hälsning mera kär 190 

Jag vet en vrå emellan bergen 120 

Jag vet ett land långt upp i höga nord 40 

Klara stjärnor med de ögon snälle 136 

Kom, kom, fager ungersven 130 

Kristallen den fina 54 



Kung Carl den unga hjelte 92 

Källan sprang ur jordens barm 89 

Mandom, mod och morske män 64 

Med dina blåa ögon 166 

Mitt lif är en våg 36 

Måste ock af törnen vara 168 

Nu jag sjungit har i dagar 158 

Nu klär sig våren igen så grön 164 

Nu vilja vi begynna en domaredans 100 

Nu är det soligt och varmt på näset 84 

När själen är nöjd 94 

Och flickan hon går i dansen 58 

Och hör du unga Dora 16 

Och inte vill jag sörja 146 

Och jungfrun gick sig åt ängen 186 

Och jungfrun gick åt killan 18 
Och jungfrun hon skulle sig till otte- 

sången gå 22 
Och liten Karin tjänte på unga kungens 

gård 109 

Och mins du hvad du lofvade 96 

Om dagen vid mitt arbete 25 
Om sommaren sköna, när marken hon 

gläds 78 
Per Svinaherde satte sig på tufvan och 

sang 30 

Sjung om studentens lyckliga dag 148 

Sjung, sjung, du underbara sång 147 

Slumra, du lilla, min älskling är du 170 

Som stjärnan uppå himmelen så klar 52 

Stilla skuggor breda sig i kvällen 63 

Sverige, frihets gamla fäste 188 

Sångarfanan åter höjes 150 

Så ödsligt molnen på fästet gå 144 

Till Österland vill jag fara 14 

Tänker du att jag förlorader är? 12 

Ur svenska hjärtans djup en gång 45 

Var tyst, du trast, som klagar 135 

Vintern rasat ut bland våra fjällar 60 

Vi ska" ställa te' en roliger dans 50 

Vårvindar fnska, leka och hviska 46 

A jänta å ja 74 

Å vill inf du, så vill fäll ja' 131 

Ändå, ändå 174 

Öfver skogen, öfver sjön 114 



"Ack, Värmeland, du sköna" I "O Vermeland, thou lovely" 



A . Fryxell 

(1795-1881) 



Andantino con espressione 



Folk-tune 
Arr. by Gustav Hägg 



Voice 



Piano 



I 



i i 1 1 I > i 1> J> I r »p P 



*S=* 



i 



y 



»4 



«/ 



s 



ftfl 



rf*»». 



s 



1. Ack, Vär -me-land,du skö-na, du 
~>^ 1. Oh Ver - me-land,thou love - ly, thou 



¥ 



at=zza 



r 



• i; 



Vi/ 



1 



P^Ff 



v 




* 



^ 



É 



b b > J> 



^^ 



P¥ 



här - Ii - ga land, 

glo - ri - ous land, 



du kro - na bland Sve - a - ri - kes 
The crown thou of all the lands of 



it* 



pi 




r 



L-T 



>^=* 



m 



5^ 



a 



J> J J> J M p - p *p P 



Och 
If 



län - der!. 
Swe - denL 



kom -me jag än 
e'er I reach the 



midt i det för 
bless - ed, prom -ised 



i 



fpf 3 



^2 



^ 



:»■= 



jt#> 



m 



p 



r 



20686 



Copyright, 1909, by G. Schirmer, Inc. 
Printed In the U.S.A. 



J* p to 



P 



f 



J p i I J) i^ ^ 



lof 
par 



va - de land, till Värm - land jag än - då å - ter - 

a - dise land, To Verm - land I'll turn a - gain from 



i 



m 



i 



cj: 



3 



å ,n 



£7 



r 



É 






É 



55=1" 



f= 



jf ?m jdoco j»2« mosso 



5E3 



I É 1 O J^ 



E 



van 
E 



der. 
den. 



Ja, där vill jag 

Oh, there will I 



lef - va, ja, 
live, oh, and 



mm 



i^l 



•z=m 



K* 



r 



*EiE 



*: 



PP 



mt 



poco pin mosso 



é 



m 



T 



poco rit 



Tempo I 



n Mi \ \ ^} l Jm r | 1 1 P' g n *p 

, .. . .. . , .. ,^_ rt - o _ . . 



där_ vill jag dö: 
there will I die, 



Och om en gångfrån Värmland jag ta -ger mig en 
And if from thee, Vermland,some day a bride take 



"Hlr n n 




mt 



poco rit. 



1 I % | É J t 



O 



m 



^m 



? 



mo, 
I, 



sa vet 
I know 



jag, att al-drig jag mig 
I shall nev - er be mis 



ang 
tak 



rar. 
en._ 



1 



m 



m 






* a* 



poco rit. 



w 



/7\ 



is 



ti 



1 



~ 3 F= S F- 



2068f) 



"Ack, Värmeland, du sköna" 



"O Vermeland, thou lovely" 



Ack, Vänneland, du sköna, du härliga land, 

Du krona bland Svearikes länder! 

Och komme jag än midt i det förlofvade land, 

Till Värmland jag ändå återvänder. 

Ja, där vill jag lefva, ja, där vill jag dö: 

Och om en gång från Värmland jag tager mig en mö, 

Si vet jag, att aldrig jag mig ångrar. 



O Vermeland, thou lovely, thou glorious land, 
The crown thou of all the lands of Sweden! 

If e'er I reach the blessed, promised paradise land, 
To Vermland I'll turn again from Eden. 

Oh, there will I live, oh, and there will I die, 

And if from thee, O Vermland, some day a bride 
take I, 
I know I shall never be mistaken. 



Ja, när du en gång skall bort och gifta dig, min vän, 

Då skall du till Värmeland fara. 

Där finnes nog Guds gåfvor af flickor kvar igen, 

Och alla ä' de präktiga och rara. 

Men friar du där, så var munter och glad, 

Ty raska gossar vilja Värmlandsflickorna ha, 

De sorgsna dem ge de uppå båten. 



And if to woo thou goest, my friend, list to me, 

To Vermland be sure that thou repairest, 
For there the sweetest, prettiest maidens still you 
will see, 
Most charming and all the very fairest. 
But if thou wouldst win them, be jolly and gay, 
For gay the maids of Vermland, and merry lads like 
they: 
Art lost, if a sorry face thou wearest. 



Och Värmelandsgossen han är så stolt och glad, 

Han fruktar för intet uti världen ; 

När konungen bjuder, då drager han åstad 

Bland kulor och blixtrande svärden. 

Ja, vore det ryssar till tusendetal, 

Han ej dem alla fruktar, han vill ej annat val, 

An dö eller segra med ära. 



in 

The Verme lad is haughty, yet merry is he, 

There 's nothing in all the world he feareth, 
'Midst flashing swords and whistling bullets there 
will he be, 
Whenever the king's command he heareth. 
If thousands and thousands of Russians should come, 
E'en then within his bosom for fear there were no 
room, 
To conquer or die is all he careth. 



Och skulle han ej strida med glädje och med mod, 

Och lifvet sitt våga, det unga? 

Där hemma sitter moder och beder för hans blod, 

Med bruden, den älskade, unga; 

En Värmelandsflicka, så huld och så skön! 

För kung och land han strider, och hon skall bli hans 

lön, 
Ho kan honom då öfvervinna? 



And why should he not battle, with might and with 
pride, 
Though death at an early day should meet him? 
He has a mother praying by the ancient fireside, 

A young, loving bride he has to greet him. 
Or else some fair maiden, who waits patiently; 
He fights for king and country, and slie the prize 
will be: 
Oh, who then can conquer or defeat him ? 



Neckens polska 



The Watersprite 



Djupt i hafvet på demantehällen 
Necken hvilar i grönan sal. 
Nattens tärnor spänna mörka pellen 
Öfver skog, öfver berg och dal. 
Kvällen härlig står i svartan högtidsskrud. 
När och fjärran ej en susning intet ljud 
Stör det lugn öfver nejden rår, 
:|:När hafvets kung ur gyllne borgen går. :|: 



'Neath the waves on crystal rock reclining 

Lies the Neck in his sea-green hall, 
While the maidens of the night are twining 

Veils of gloom o'er hill and dale. 
Fair the evening stands in festal, bright array, 
Far and near no sound is heard, no breeze astray 
Breaks the calm o'er the land that lies 
|:When now the Sea-King from his waves doth rise.: 



Ägirs döttrar honom sakteliga 
Gunga fram på den klara sjö. 
Harpans ljud de gå så sorgeliga, 
Söka fjärran en våg att dö. 
Fast hans öga står åt dunkla himmelen, 
Ingen stjärna bådar nattens drottning än. 
Freja smyckar sitt gyllne hår, 
:Och Necken så sin sorg på harpan slår. :|: 



Aegir's daughters rock and waft him slowly 

Onward, on o'er the crystal sea, 
While their harp-tones mournful, sad, and lowly 

Seek in distant waves to die. 
Though his eyes he lifts, and scans the sky above, 
Not a single ray reveals the star of love; 
Freya dresses her golden hair, 
J: He strikes his harp to tell of his despair. :|| 



" O, hvar dväljs du, klaraste bland stjärnor, 
I den blånande skymningsstund? 
Du, som fordom en af jordens tärnor, 
Var min brad uti hafvets grund. 
Och, när hjärtat brann vid mina ömma slag, 
Smög så skön och blyg de tjusande behag 
Mot min barm i den svala flod, 

:|:Och gyllne harpan stum på vågen stod. :|: 



" Ah! Where art thou in this hour of gloaming, 

Thou, the fairest of stars for me? 
Thou that once, my earthly bride, wert roaming 

Through my halls beneath the sea. [swept, 

When my heart would burn, the while my harp 1 
Fair and modest thou hast to my bosom crept, 
Where the cool river waters lave; 
||:The golden harp stood silent on the wave. :|| 



" Men dig Oden böd högt öfver jorden 
Evigt stråla från Gimles fanrn; 
Med sin harpa sångarn, enslig vorden, 
Kvar blott äger din bild, ditt namn. 
Men en dag, när midgårdsormen reser sig, 
Gudar väpnas, allt förlossas — då hos dig 
Skall jag åter på vågor blå 
:|:För nya världar gyllne harpan slå.": J: 



" Far above this earth hath Odin set thee, 

Aye to shine in the highest heav'n; 

To the singer who can ne'er forget thee, 

But thy name and form are giv'n. 
When the Serpent Ocean shall awakened be, 
Gods will arm, and be redeemed, and then with thee 
Shall I strike, o'er the waters clear, 
|| : My golden harp-strings in a new-born sphere.": || 



Så den sorgsne. Men vid himlaranden 
Freja huldt genom natten ler. 
Evigt på den guldbeströdda stranden 
Sina tårar hon glänsa ser. 
Och sin vän på hafvet hälsar hon så mild; 
Vågen speglar darrande den huldas bild; 
Necken höres på böljan blå 
:[: Så gladelig sin gyllne harpa slå. :|: 



Sadly sang he. From the rim of heaven 

Freya smileth athwart the night, 
On the golden shores the Queen of Even 

Sees her tear-drops shining bright. 
Kindly then she greets her lover on the sea, 
Wavy mirrors flash her image tremblingly; 
Hark ye now to the Ocean^King, 
:As he with rapture strikes the golden string. :| 



Nattens tärnor, klara stjärnor alla, 
Gå till dans i den stilla kväll, 
När de skära silfvertoner skälla 
Öfver stranden från häll till häll. 
Men när blodig dagens drott i östern står, 
Bleknande och rädd den blida stjärnan går; 
Sorgligt afsked hon blickar ner, 
:|:Och gyllne harpan klingar icke mer. :|; 



Maids of night, all stars so brightly beaming, 

Go ye dance in the evening still, 
While his harp's clear silver tones are streaming 

O'er the shore, over rock and hill. 
When the day's red king doth in the east arise, 
Pale and fearsome then the shy star-maiden flies, 
Sad farewells then her glances pour: 
.-The golden harp-strings now are heard no more.:| 



Neckens polska 



The Watersprite 



A. A. Afzelius 

(1785-1871) 



Moderato 



Folk-tune 
Arr. by Gustaf Hägg 



h j) J »r i n - p p p ' ' p p 



1. Djupt i haf- vet på de-man - te-häl-len 
1. 'Neath the waves on crys - tal rock re-clin-ing, 



'Hl^J 



W ,C 



3& 




CF^f 



i> 



i 



'JVH < J 



r T 



b J> Ji 



^^ 



S 



J» 



Nee - ken hvi lar i 

Lies the Neck in his 



grö - nan sal. 
sea - green hall, 



Nat - tens tär - nor 
While the maid - ens 



wm 



mk 



Efe3 



■+—*- 



w 



p 



m 



W 



mf 



PJ p p » i p p \ i> i>i JU' i ^Ji j t i ju, i' i' p- ^ 



spän-na mör- ka pel-len öf-ver skog, öf-verberg och dal. Kvällen här- lig står i 
of the night are twin-ing Veils of gloom o-ver hill and dale. Fair the eve-ning stands in 



EÖE 



fe 



a — 9Z 



& 



^T^ 






£ 



m 



nf- 



» i: ■ fr -i 



S 



ill "ir~ 



— . ö 



%fc 



%ö. 



* 



20686 



nif 



O J' Jiff J \}> I I I p- J' l J> I J1 | S 



svar-tan hög- tids-skrud. När och fjär- ran ej en sus- ning in - tet ljud 
fes- tal, bright ar- ray, Far and near no sound is heard, no breeze a -stray 




P 



}' J A J^ 



B 



_*ä£_ 



P P J^ Jj «^^f 



^5 

M-t- 



stör det lugn öf - ver nej - den rår, när haf- vets kung ur gyll - ne 
Breaks the calm o'er the land that lies, When now the Sea -King from his 




- p poco piu lento 



lip p J' 1 | | | 1 Ji ir j i m 



S 



bor - gen går, när 
waves doth rise, when 



haf- vets kung ur gyll - ne bor - gen gar. 
now the Sea -King from his waves doth rise. 




20686 



"Jag" ser uppå dina ög-on" I "i see by your eyes" 

Folk- song 



Moderato 
~ 



Arr. by Gustaf Hägg 



^ nif . 



_ ZM_L 

< t i J ) 



r p p p p 



1. Jag ser up - på di - na 
1. I see by your eyes, my 



pm 



mf 



m 



s 



M^i 






i=i 



v 



i 



c/ 



r |f r 't t 



¥ 



~P- 



^ 



b J) J> 



% 



j£j 



ö - gon, att du har en an - nan kär, 

dar - ling, some - one else you love but me; 



J a £ 
I 



* 



=X 



s 




r 

p 



r 



ö 



#^=^ 



m 



? 



T 



^- 



j> j' i r~ "j 



p p p p 



h ji i j- 



E 



ser up -på di - na ö - gon, att du har 
see by your eyes, my dar -ling, some- one else 



en an -nan kär. Ack, 

you love but me; Come, 




20686 



m 



PP 



i 



S 



skön 
tell 



sta lil - la vän - nen, säg 
me, lit - tie sweet - heart, say 



mig, hvem det_ är. 
who it_ should be. 



a 



i 



Då_ 
Then 




avse. 



S 



^ 



g^Bi 



? 



vil - le jag sa gar - na va-ra re 

glad - ly will I prom - ise to be frank 



de-lig mot dig, sa 

and fair with you, While 



é b> ifif 



m 



§ 



* i 



f 



cresc 



m 



3 



S 



| 'Jiif 



T 



^^ 



Ä 



K P 



5 



läng - e som mitt hjär - ta det _ 
heart with -in this bo - som beats 



ro - res i mig. 

hon - est and _ true. 



I 



m 



y=~ 



-a: 



f 



"STF 



i> 



3 



fef 






r r 



i J J) l i 



.^ ^rr : s^ 



r 



20686 



10 



"Jag ser uppå dina ögon" 



'I see by your eyes" 



:|: Jag ser uppå dina ögon, att du har en annan kär. 
Ack, skönsta lilla vännen, säg mig, hvem det är. 
Då ville jag så gärna vara redelig mot dig, 
Så länge som mitt hjärta det röres i mig. 



I : I see by your eyes, my darling, some one else you 
love but me;. '|| 
Come, tell me, little sweetheart, say who it should be. 
Then gladly will I promise to be frank and fair with 

you, 
While heart within this bosom beats honest and true. 



•Dina svartbruna, sköna ögon, din rosenröda mun,: 
Hafva lagt uppå mitt hjärta en börda så tung. 
Halsbandet uppå halsen det glimmar som rödan 

gull' 
Därför vill jag vara lilla vännen så huld. 



:Your sweet, rosy lips, my dear one, and your dark 

and pretty eyes, : || 
Have laid on me a burden that heavily lies. 
But round your neck is gleaming still my red and 

golden chain, 
And so, my little sweetheart, I will constant remain. 



:£n vän utan kärlek den liknar jag vid:|: 
Det trädet utan näring, som ingen frukt bär. 
Den är icke värd att kallas för min vän, 
Som tager sig en annan och lämnar mig allén. 



:Oh, friendship without affection is a very sad affair, :|| 
A tree it is uncared for, no fruit will it bear; 
Of friendship that's unkind and unworthy, I'll have 

none, 
That finds itself another, and leaves me all alone. 



: Men när jag blifver döder och lagder uppå bår,:|: 
Ack, skönsta lilla vännen, om kärleken står, 
Gäck först till min säng, gäck sedan till min graf, 
Där h vilar lilla vännen, som dig älskat har. 



:When once I am dead and gone and am laid upon 

my bier,: || 
Then, fairest little sweetheart, should love shed a 

tear; 
Go seek you first my bedside, then the grave-side 

wherein I, 
Your friend and little sweetheart who has loved 

you, shall lie. 



11 



"Tänker du att jag förlorader är?" "Do you think that I am now all forlorn?" 



Tänker du att jag forlorader är, 

Fast jag din gunst ej har? 

Nej du må vara förvissad därpå, 

Att jag har en annan i val. 

Så sant som här finnes vatten och vin, 

Så sant har du varit allra kärestan min, 

Som under himmelen fans, 

Men nu är jag lika lustig och glad 

Och sjunger fallerallerallera! 



Do you think that I am now all forlorn, 

Because your love I lose? 
Nay, you on this very sure may rely, 

That I shall another one choose. 
As sure as here is this water and wine, 
So sure have you been the dearest true love 
of mine, 

That e'er there was on the earth. 
But all the same I am happy and gay, 

A-singing fal-le-ral-le-ral-le-ra ! 



Tänker du att jag skulle sörja för dig? 

Så tokig var jag fälle ej. 

Nog far jag en annan, som håller af mig, 

A inte så hänger man sej. 

Så visst som de ä' att jag nu sitter här, 

Så sant har du varit allra kärestan min, 

Som under himmelen fans, 

Men nu är jag lika lustig och glad 

Och sjunger fallerallerallera! 



Do you think that I am sorry for you ? 

So foolish I 'd not be. 
I'll find another who'll love and be true;. 

Not hang myself on the tree. 
As sure as 'tis that I'm sitting right here, 
So sure have you been my own true sweet- 
heart as dear 

As e'er there was on the earth. 
But all the same I am happy and gay, 

A-singing fal-le-ral-le-ral-le-ra! 



12 



"Tänker du att jag- förlorader är?" 
"Do you think that I am now all forlorn?" 

Folk-song 



Allegro giocoso 



>£- 



Arr. by Gustaf Hägg 




1. Tän-ker du att jag för • 
1. Do you think that I am 



' J- J' J' ,h. Jl I J'- ^ J*. > I J * JJ p p J) J' ^ 



lo - ra-der är, fast jag din gunst ej har? Nej du ma va- ra för- 

now all for- lorn, Be - causeyour love I lose? Nay, you on this ver-y 



m 



m i ~3 1 

^ t r 



p 



jf p * 

ä 



g l « ^ 



i 



T= 



11 J' Jl J' J, Jl I Jl Jl J* J ■ J* > I J T Jl | J) p p B 

n _ _n _ .. 



vis-sad där-på, att jag har en an- nan i val. Sa sant som här fin-nes 

sure may re - ly, That I shall an-oth-er one choose. As sure as here is this 



m 



TTTTTE 



f 



33=!^ 



1 



^ 




^^ 



20686 



13 



p p p I » i' 1 Jl I 1 É Ji i ^ ^ 



s 



vat- ten och vin, så sant har du va- rit all- ra kä - res -tan min, 
wa - ter and wine, So sure have you been the dear- est true love of mine, 




Q Ji É i Ji É 



-X- 



J) J* > 



£^F^ 



som un- der him - me - len fans, 
That e'er there was on the earth. 



men nu är jag li - ka 
But all the same I am 




h i ii i 1 1 j. j J* é j i j | 



lus - tig och glad och sjung- er fal - le - ral- le - ral- le 
hap - py and gay, A - sing - ing fal - le - ral - le - ral - le 



ra! 
ra! 




20686 



14 



"Till Österland vill jag- fara" I "Now far, far eastward fil hie me" 

Polk-song 

Andante espressivo Arn b y Gustaf Rd SS 




1. Till Os - ter-land vill jag 
1. Now far, far east- ward I'll 



8 » ■'; A 



^^ 



¥ 



«2=S 



fa - ra, där bor all- ra kä- res-tan min; 
hie me, Where wait-eth my loved one for me, 



till Os - ter-land vill jag 
Now far, far eastward 111 



±+=i& 



iPH 



H^ 



m 



l^i^5 



■5 * ♦ 



* # 



P 



i^: 



i 



S 



^ 



f 



P p r p" ^ 



^ 



ö 



ZZZ 



fa - - ra, där bor all- ra kä - res- tan min. 

hie me, Where wait - eth my loved one for me; 



Bor-tom 
Past the 



i 



TO 



h" ; h»p r r 



t» y 



n? 



flr^ 



«a i "i i 



* #2 



F 



p 




r*"^ i i ipooo I rit. 



I 



berg oeh dju - pa da 
moun-tains high and val 



lar allt_ un- der så grö -nan en lind. 
leys, All_ un - der a green lin- den- tree. 



^ b r r r r r r--pr cjT c^r A 



sdÉ 



39 



É: 



3i 



** 



i 



-r-r 



20686 






yW8 — y- 



i B •> 



^ 



S 



15 



"Till Österland vill jag fara" 



"Now far, far eastward I'll hie me" 



:Till Österland vill jag fera, 
Där bor allra kärestan min. :|: 
Bortom berg och djupa dalar 
Allt under så grönan en lind. 



(|:Now far, far eastward I'll hie me, 

Where waiteth my loved one for me;:|| 
Past the mountains high and valleys, 
All under a green linden-tree. 



: Jag där vill bygga en hydda, 
Där marken står ständigt så grön,:] 
Och där träden äro prydda 
Med blommor, som dofta så skönt. 



|| : And there a cot will I build me, 

Where green all the year is the ground, : 
Where the trees are full of flowers, 
And sweet-scented blossoms abound. 



in 



: De grönskas bad' vinter och sommar, 
I lunden där de stå,:|: 
Den ene bär muskotteblommor, 
Den andre nejlikor små. 



: All green both summer and winter 
Those trees of the forest, and tall,:|| 

There are perfumed nutmeg blossoms, 
Carnations there are sweet and small. 



: Där är en hage planterad, 
Efter ett högt förstånd, :|: 
Med träd och örter formerad, 
Som ingen beskrifva kan. 



: A garden there has been planted 

With wonderful wisdom, as well;:|| 
But the names of all that grows there 
No mortal has ever heard tell. 



: Jag måste icke förglömma 
Den sköna krystalleflod,:|: 
De lefvande vattenströmmar, 
Som fukta trädets rot 



.-Nor must I fail to remember 
The river of crystal one sees, : || 

And the streams of living water 
That moisten the roots of the trees. 



VI 



:Och midt uti den hage, 
Där ståndar en lifsens blom, : 
Bär tolf slags frukter å rade, 
Och löfven är läkedom. 



: And there in the midst of the garden 
There stand eth the Flower of Life,: 

And of fruit twelve kinds it beareth, 
With healing its foliage is rife. 



VII 



:Där står ock hälsobrunnen, 
En lefvande källa klar,:|: 
Hyars like ej är funnen, 
Som Salomon skrifvit har. 



.-The Well of Health is beside it, 
A well that is living and clear, : || 

And as Solomon hath written, 
No like hath it far or near. 



.-Min själ, du göre dig redo 
Den gena vägen att gå,:|: 
Ofver berg och torra hedar, 
Forr'n natten faller oss på. 



: My soul, make haste to prepare thee 
To shorten and hurry thy flight :|| 

Over mountains, over heather, 
Ere falleth upon us the night. 



16 



"Och hör du ung-a Dora" | "Now listen, little Dora" 

Folk- song 

A Andantino con moto 



Arr. by Gustaf Hägg 



m 



£ 



^m 



&Ö 



l."Och 

l."Now 



^^ 



PP 



W^l 



P 



w 



¥ 



*^*=i 



f 



% 



^ j> j) J > ji i j>. jo ji i p p p- p i r 



Pi 



hör du ung - a 
lis - ten, lit - tie 



Do- ra, vill du gif- ta dig i 
Do - ra, wilt thou this year mar - ried 



är? 
be? 



Och 

Now 



i 



m 



i 



& 



m 



^J Lj> 



T 



V 



p 



J. 



J_ 



I 



I 



^^ 



ji J> J> É J> O 1 1 l i p f^pf 



j^C- 



m 

i 

Eight 



hör du ung-a Do- ra, vill du gif- ta dig i år? 

lis - ten, lit - tie Do - ra, wilt thou this year mar- ried be? 




pp piu lento 



p p i p j>j>j> i J &J> J) i p j> i 



/O 



m 



år å' de åt- ta å-ren gång- na för- bi. Ut - i ro - 
years, when this year is o-ver, 'twill be; dost see? 'Neath the ros 



H 



i 




& 



i 



sor 
es 



n 



n 



pp piu lento 

Hi 



^P 









m 



^ 



m 7 



\& 



20686 



17 



"Och hör du unga Dora' 



"Now listen, little Dora' 



:"Och hör du unga Dora, vill du gifta dig 
iår?:|: 
I år ä' de åtta åren gångna förbi — 
Uti rosor." 



:" Now listen, little Dora, wilt thou this year married 
be?:|| 
Eigli t years, when this year is over, 't will be ; dost 
see? — 

'Neath the roses." 



'J a. väl vill jag gifta mig, men aldrig med dig,:|: 
Jag har en vän på böljorna, som kommer snart 
igen — 
Uti rosor." 



'Well, yes, I shall be married, but I shall not marry 

thee;: || 
My friend's on the water and he's coming to me — 
'Neath the roses." 



18 



"Och jungfrun gick åt killan" | "The maiden hied her to the well" 

Folk-song 

u Allegretto semplice 



Arr. by Gustaf Hägg 



ÉÉ 



I 



T=r 



-p- 



¥ 



h i j) J > 



w 



m 



l.Och jung-frun gick åt kil r - lan, hon 
4.- The maid- en hied her to the well, Some 



pin 



p 



s 



p 



1 



^ 



^^ 



Pi 



£ 






i» 



A 



[|I Vp P P i r t j>Ui J> i-Mfi J)P i p- p P N 

skul-le häm-ta vann; och iune-frun gick at kil - lan, hon skul-le häm-ta 



skul-le häm-ta vann; och jung-frun gick åt kil - lan, hon skul-le häm-ta 
wa- ter for to draw, The maid- en hied her to thewett,Some wa-ter for to 



IfcSj 



m 



i 



m^ 



? 



r 



± — * 



p 



aj 



f=£ 



SP 



ä 



^ 



lÉnÉ 



*k 



m 



-p- 



w^m 



P I f l Jl Jl J) 1 i'- i' J) ^ 



£ 



? 



vann; där stod en Ii - ten has- sel- gren, han var så mycket 

draw; There stood a lit - tie ha- zei- bush, That was so brave and 




ÉÉ 



_42_ 



j^ JF^ 



ji ji i i Ji-~Jj 



m 



PP 



£ 



£ 



grann, där stod en li- ten has-sel-gren, han var så mycket grann, 
braw, There stood a lit- tie ha-zel-bush,That was so brave and braw. 



i 



m f» 



^ 



3É 



2> 



I S ; Ijj p 



LXtj 




^ 



^5 



fe 



20686 



19 



'Och jungfrun gick åt killan" 



"The maiden hied her to the well" 



:|:Och jungfrun gick åt killan, 
Hon skulle hämta vann;:|: 

:|:Där stod en liten hasselgren, 
Han var så mycket grann. :|: 



|| : The maiden hied her to the well, 
Some water for to draw ; : || 

|| : There stood a little hazel-bush, 
That was so brave and braw. : II 



' Ack, hör du liten hasselgren, 
Hvarför är du så grann?" :|: 

'Jag äter mull, jag dricker vann, 
Därför är jag så grann." :|: 



:"Come tell me, little hazel-bush, 

What makes you grow so fair?":|| 

:"J suck the earth and sip the dew, 
That's why I grow so fair.":|| 



in 



:"Ack, hör hon liten jungfru, 
Hvarför är hon så fin?":|: 

:"Jag äter socker, dricker vin, 
Därför är jag så fin." :|: 



:"Come tell me, little maiden, now, 
What makes you be so fair?":|| 

:"My sweets I eat, my wine I sip, 
And that's why I'm so fair." :|| 



:|:"Ack, hör du liten hasselgren, 
Försmå du ej min' ord::|: 
:|:Jag har två bröder i konungens gård, 
De hugga dig i rot.":|: 



|:"Now listen, little hazel-bush, 

Nor dare my words dispute ::|| 
|| .-Two brothers here at court have I, 
Who'd chop you at the root.":|| 



:|:"De hugga mig om vinteren, 
Om sommarn står jag grön;:|: 
:|:Men mister jungfrun äran sin, 
Den får hon ej igen.":|: 



|:"In winter might they cut me down, 

Not while I green remain ;:|| 
|| : But once a maiden's bloom is gone, 
'Twill ne'er come back again." :|| 



20 



"Du g-amla, du fria, du fjällhöga Nord" 
Song- of the North 



Maestoso 



R. Dybeck 

(1811-1877) 



Folk-tune 
Arr. by Gustaf Hägg 



^^ 



!É3E 



1 1 ' p pr ^^ 

1. Du gam- la, du fri- a, di 



1. Du gam- la, du fri- a, du 
1. glo- rious old moun-tain-crown'd 



Si 



% 



=te 



# 



£^ 



S 



T 



f 



f 



9g^ 



«-*- 



f 



~~m _: 

■a 



I m J 



£=É 



^ 



^ 



E p P' g 

jläd-ie - ri - ks 



3^5 



P P J T P 



fjäll- hö -ga Nord, du tys - ta, du gläd- je - ri - ka, skö - na! Jag 
land of the North, Thou qui- et, thou joy - ous land, I. love thee! I 




p O CD 



3_ 



i^^ 



1ST 



y 






häl-sar dig vä- nas -te land up- pa jord, din sol, din him-mel, di - na äng-der 
hail thee as fair- est of lands on the earth, Thy meadows green,the sun in heavn a - 



^ 



i 1 i 



m 



■- — 4 



f 



Wf 



t 



P- 



% 



m 



9 » 



r •''j'lp- jr p T ~M p „ p " i 1 H'. r * '» 



gro - na, din sol, din him-mel, di - na äng-der grö na! 

bove thee, thy mead- ows green, the sun in heavh a - bove thee. 



mm 



i-^ m=m • j 1 «==<! : l| 1 

*• 1 fc 1 • f é ' * - 



*W 



2E3 




20686 



21 



'Du gamla, du fria, du fjällhöga Nord' 



Song of the North 



Du gamla, du fria, du fjällhöga Nord, 
Du tysta, du glädjerika sköna! 
Jag hälsar dig vänaste land uppå jord, 
:|:Din sol, din himmel, dina ängder gröna! :|: 



glorious old mountain-crowned land of the North, 
Thou quiet, thou joyous land, I love thee! 

1 hail thee as fairest of lands on the earth, 

|| : Thy meadows green, the sun in heav n above 

thee.: || 



Du tronar på minnen från fornstora dar. 
Då äradt ditt namn flög öfver jorden. 
Jag vet, att du är och du blir hvad du var. 
:| Ja, jag vill lefva, jag vill dö i Norden !:|: 



Thy throne is the mem'ry of great days of yore, 

When all through the world thy name was carried; 
Thou art what thou wast and thou shalt be once 

more, 
|J:In thee I'll live and die,, in thee be buried. :|| 



22 



Den berg-tag-na I The Mountain-King- 

Folk-song 

Lento espressivo^ 



Arr. by Gustaf Hägg 



^^^S 



ggjj 



£ 



i ' J P P 



l.Och Jung - frun hon skul-le sig till 
1. At morn - ing the maid- en went to 




M A 1 



jtp piu lento 



^ J> A 



^^ 



£ 



ot - 
mat - 



te - san - gen ga; 

in - song one day, 



1-21 



( Ti - den görs mig 
(And the time went 



m 



¥ 



W 






jt>p piii lento 



w 



te 



s 



wvf a tempo 



E 



B» 



M U J ' P 



p^ 



* 7 



£ 



läng.} Så gick hon den vä 
slow; \ And up to the moun 



gen, åt hö - ga ber - get 
tain she went a - long the 




PP 



m 



a 



c\ 



a 



? 



9 



lag: (Men jag vet att 

way: ~" (But sor - row is 



sor 
heav 



gen ar 

y, i 



£ 



H 



i 



j*p 



^^ 



g§ 



9 — S- 






tung. ) 
know. J 



20686 



23 



Den bergtagna 



The Mountain-King 



Och jungfrun hon skulle sig till ottesången gå; 
Tiden görs mig lång. — 

Så gick hon den vägen, åt höga berget låg: — 
Men jag vet att sorgen är tung. 



At morning the maiden went to matin-song one day, 

And the time went slow; 
And up to the mountain she went along the way: 

But sorrow is heavy, I know. 



Hon klappade på bergadörrn med fingrarna små: 
'Statt upp, du höga bergakung, drag låsen ifrå!" 



She knocked on the mountain-door, with tender fin- 
gers small: 

'Unbar me the door, Mountain-King!" she then did 
call 



Och upp steg bergakungen, drog låsen ifrå; 
Så bar han den bruden i silkessängen blå. 



in 



The King of the Mountain the bolts for her with- 
drew, 
Then led he his bride to the silken bed of blue. 



Så var hon i berget i åtta runda år, 
Fick sönerna sju och en dotter så båld. 



She stayed in the mountain the full of eight long 

year, 
She bore seven sons, and a daughter passing fair. 



Jungfrun hon gångar sig för bergakungen stå : 
'Ack gifve, att jag finge till moder min hemgå!' 



At last said the maiden to the Mountain-King one 

day: 
'O let me go back to my mother now, I pray." 



VI 



'Och nog kan du hem till din moder fa gå, 
Blott att du ej vill nämna sju barnen de små." 



' Now mayst thou go home to thy mother," said the 

King, 
'But of these seven children thou shalt not say a 

thing." 



Och när som hon kom på sin kära moders gård, 
Ute för henne huld-moderen står. 



And when to the home of her mother she drew near, 
There standing a- waiting she saw her mother dear. 



'Och hvar har du varit så långan en tid, 
Nu hafver du väl varit uti rosende lid?" 



'Ah, where hast thou tarried all this long, long time 

away? 
Now was't in the hill of the roses thou didst stay?" 



IX 



' Och inte har jag varit uti rosende lid : 
I berget har jag varit så långan en tid." 



IX 



'Nay, not in the hill of the roses did I stay; 
I ' ve been in the mountain, this long, long time away. 



' I berget har jag varit i åtta långa år, 
Där har jag födt sju söner och en dotter så båld." 



" I ' ve been in the mountain for all these eight long year, 
Where I bore seven sons and a daughterpassing fair." 



Bergakungen in genom dörren steg: 
"Hvi står du här och talar så mycket ond t om mig?' 



The King of the Mountain, through the doorway in 
came he: 
" How därest thou stand there saying evil things of 
me?" 



34, 



XII 



"Och inte har jag talat något ondt om dig, 
Men väl om det goda, du gjort emot mig." 



" I have not been saying anything amiss of thee, 
I 've only been telling the good thou hast done me." 



Så slog han henne på blekan liljekind, 
Så blodet det stank på snörekjorteln fin. 



Then struck he her cheek all so white and lily pale, 
Till down her fair bodice the red, red blood did trail. 



"Packa dig på dörren, och låt det ske fort! 
Och aldrig skall du komma inför din moders port.' 



xiv 



"Now go," said the King, "and get thee quickly 
through the door, 
For back to thy mother thou comest nevermore!" 



xv 



"Farväl, min kära fader, farväl, min hulda mor: 
Farväl, min kära syster, farväl, min kära bror! 



' Farewell, my dearest father, fare thee well, my mo- 
ther dear, 
Dear sister and brother, I may not tarry here. 



XVI 



"Farväl, du höga himmel, farväl, du gröna jordl 
Nu reser jag till berget, där bergakungen bor." 



"Farewell, thou high blue heav'n, and thou green 
earth, farewell, 
I'm going to the mountain, where the Mountain-King 
doth dwell." 



Så redo de sig öfver den mörka, långa skog; 
Hon bitterligen grät, men bergakungen log. 



And through the dark forest they rode all silently, 
And sore was she weeping, but scornfully laughed he. 



XVIII 



Så gingo de berget sex gånger omkring; 
Så öppnades dörren och de stego in. 



XVIII 



Six times round the mountain now when they had 

fully been, 
The door it flew open, and so they entered in. 



Ung dotteren framsatte den röda guldstol; 
"O, hvilen er här, min sorgebunda mor!" 



XIX 



Then for her her daughter set a chair all golden red: 
"Now rest thee, my mother, that art so sad," she said. 



"Och hämten mig in de glasen med mjöd: 
Därur vill jag dricka mig själfvan till död." 



"Now fetch me, my daughter, the glass of mead," 

said she, 
"Of that will I drink until death shall come to me." 



Och första dricken, hon af mjödglasen drack — 
Tl<fen görs mig lång, — 

Hennes ögon de lycktes, och hjertat det brast 
Men jag vet att sorgen är tung. 



And when from the mead-glass but a single draught 
she took, 
And the time went slow — 
Her eyes they did close them, and then her heart it 
broke. 
But sorrow is heavy, I know. 



25 

"Om dagen vid mitt arbete" I "By day, when I am working - " 

Folk-song Arr by Gustaf Hägg 

Lento i^Pl 



m 



■ a i 'T " i 



Om da - gen vid mitt 
By day, when I am 




i 



> J 1 - 1 j j, i a » 1 1 j tJ' i A >i Jiip i r p ^ 

- i mi 



ar - be - te är du ut - i mitt sinn', om nat - ten da jag sof - ver är 
work- ing, then I . ev- er think of thee, At night, when I am sleep -ing, thy 




t å Ji ji > | J ■ p }< | aTTT g I J) i J jsfcitéé 



du i dröm-men min. 
face in dreams I see. 



Om mor-gon, då jag vak - nar, hvem sak- nar jag väl 
At morn,when I a - wak - en, who miss I then al - 



m 



ä 



É 



? 



SJ 



t — r 






T T 



E 



s 



^m 



% 



Sp 



f= 



Itfi 



— ' 

b l A Ji | I | B Jj | | 



långt här i - frän! 
far, far a - way. 



då? Jag sak- nar lil-la vän- nen, som är 
way? I miss my lit - tie dar - ling, that is 




20686 



26 



"Allt under himmelens fäste" I "in heaven's vault above me" 

Folk-song 



Lento con espressione 



P 



m 



m 



^ 



1. Allt_ un - der him - me-lens 
1. In heav - en's vault a - 



é*« T JT7 T jP 



7 åiriH 



éV y W 



p 



p 



^ 



# 



} 1 



$ 



Us 



m 



p r u i f 



fäs 
bove 



- te v 
me_ 



där 
The 



sit 
lit 



ta stjär - nor smä;_ 
tie stars do_ shine,. 



allt 
In_ 



* 




_£_ 



i# 



?m 



32 



f 



un - der him- me-lens fäs - 
heav - en's vault a - hove 



te,_ där sit 
me. The lit 



ta stjär - nor. 
tie stars do _ 




2 0686 



27 



_z 



^ 



sma; 
shine: 



den_ vän - nen som jag- äls 
But_ he I love most dear 



' , P 

kat, den. 
ly, He_ 




f k^ 




kan jag_ al - drig_ fa! 
nev - er will be mine 



Oh! 
Oh! 



^^ 



srfl 



Wlfv 






-# 



ggE 



=± 



r 



4*uji 



m 



^pp 



molto lento 



-frr- 



i<U J. 



3i f ^ r ^_^_ 



äT^ 



s > 



si 



É 



#» 

#?#> 

o 



3^ 



3E 



32 



-O- — 

t f. 



20686 



28 



'Allt under himmelens fäste' 



"In heaven's vault above me" 



:Allt under himmelens faste > 
Där sitta stjärnor små;:|: 

Den vännen som jag älskat, 
Den kan jag aldrig få! Oh! 



|| : In heaven's vault above me 
The little stars do shine ; : || 
But he I love most dearly, 
He never will be mine. Oh! 



: Han föll uti mitt tycke ; 
Det rår jag inte för. :|: 
Han löfte bli mig trogen 
Intill sin bleka död. Oh! 



|| : I learned one day to love him — 
That naught can take away;:|| 
He said he'd love me truly, 
Till pale in death he lay. Oh! 



Glädjens blomster 
Andantino 



Folk-song 



29 

Flowers of Joy 

Arr. by Gustaf Hägg 



i pr Ji -mp^j J^ip-pJ* 



Glädjensblomster i jordens mull, ack,visst aldriggro! 
Flowrs of joy in the soil of Earth Will not ev-ergrow! 



3 



-^ = 



3: 



zzr 



i> 



s 



s 



i 



T 



5 



3 



•jÉ 



P 



T 



P 



J) wr JiB l w Ji JiJ I h-bJ 



M 



^ 



P^P! 



EÉ 



p-p" i p - pi p'ij i i j i' r 



Kär-leksjälf ju för - sat -lig är för ditt hjär-tas ro. Men där of -van för hopp och tro 
Love it-self may the heart deceive ,Bringing joy andwoe. But on high,giving hope and faith, 



^^ 



Ö 



izr 



1Ö3 
tf*£ 



m 






T 



r 



TU 



• » 



i 



3 



■Z22 



MZZ5 



r 



m 



m 



J> h i M 



ra de e 



g P ft P P 1 ft '' P ft '^ 
du ej hur an-dar ljuft om dem till hiärt 



blomstra de e -vigt fris -ka. 
Blos-soms are ev - er springing; 



Hör du ej hur an-dar ljuft om dem till hjärtat 
Hear st thou not the spir-its To thy heart about them 




J J i 1 J> 



p p p p p i p J> p p jv 1 »n m i 

du ej hur an-dar ljuft om dem till hiär-tat hvis-ka! 



hvis-ka; 
sing-ing? 



hör du ej hur an-dar ljuft om dem till hjär-tat hvis-ka! 
Hear st thou not the spir-its To thy heart a -bout them sing-ing? 



m 



J-j «J i3 



w 



f 



£ 



20686 



30 



Per Svinaherde 
Moderat o /T\ _£_ 



Peer Swineherd 



Folk- song 



//jljk/JUiJipp-J' l JiJJ'J* 



Arr. by Gustaf Hägg 
P 



3=^=5 



= R== : 



1. Per Svi-na-her-de sat- te sig på tuf- van och sang: Kom 
^ 1. Peer Swine-herd he sat up -on a tuf - fet and sang, Sing 



m 



i 



i 



£ 



£ 



i 



3E 



s 



z 



/T\ 



»/ 



^ fm. ; 



JiJj A Jj JiJi JJ^TJ I r jyiJi r flj^ i j jLjjj /p 



fal - le-ral - le la- la-la- la - lej la- la-la-lej, la -la- la - lej, fa - la-lej. Han 
fal- le-ral-le la - la-la - la - lay, la - la- la -lay, la -la- la- lay, fa - la -lay! To 



f 



£ 



3= 



£ 



^ e 



n 



m 



** »* 



Sp= 



1 



* 



^ 



öns-kade eniuner-fru alltut-i sinfamn. Kom fa- la-la, la- la-la, la-la-la, la- la-la 



öns-kade enjung-fru alltut-i sinfamn. Kom fa- la-la, la- la-la, la-la-la, la- la-la 
clasp to him a maid - en now doth he long, Sing fa- la-la, la- la-la, la- la-la, la- la- la- 



f 



t* 



*H*H» 



* 



/= 



m 



s^ 



j ' flii i 



m ji & ji » Ji J) - j 5 J» j ' j j. ^ a * ' 



lej, sjung fa - la - la - lej, sjung fa - la - la 
lay! Sing fa - la - la - lay, sing fa - la - la 



lej, fa - la - lej. 
lay, fa - la - lay! 



J ^T Z ^- rit. 



m 



/T\ 



s& 



a * 



20686 



31 



Per Svinaherde 



Peer Swineherd 



Per Svinaherde satte sig på tufvan och sang: 
Kom falleralie lalalalalej lalalalej, lalalalej fa la] ej. 
Han önskade en jungfru allt uti sin famn. 

Kom falala, lalala, lalala, lalalalej, 
Sjung falalalej, sjung falalalej, falalej. 



Peer Swineherd he sat upon a tuffet and sang, 

Sing falleralle la-la-la-la lav! 
To clasp to him a maiden now doth he long, 

Sing fala-la-lay, fa-la-lay! 



Och ormen han sad', som uti buskarna låg: 
"Int' far du någon jungfru ännu på ett år." 



A serpent there lay among the bushes anear, 
Quoth he: "Thou shalt no maiden clasp for a year.' 



Om morgonen, innan dagen blef ljus, 
Stod svinaherden utanför konungens hus. 



ni 



Then early in the morning, long before break of day, 
The Swineherd to the palace wended his way 



" Om dagarne så går jag och vallar dina svin, 
Om nättren så drömmer jag om drottningen din.' 



'O King," said he, "by day I am tending thy swine, 
But all the night I dream of that queen of thine." 



Och svinaherden tog af sig sin gamlade vant', 
Så fick man då se en gulddiamant. 



The Swineherd from his shoulders cast his garments 

so old. 
And then were seen upon him jewels of gold. 



VI 



Och svinaherden tog af sig sin gamlade hatt, 
Så fick man då se hvar guldkronan satt. 



vi 



The Swineherd from his head then took his tattered 

old hat, 
And lo! a golden crown thereunder it sat. 



VII 



'Jag är väl ingen svinaherde, fastän ni tycker så, 
Jag är den störste konung, som på jorden månd' gå.' 



VII 



' No Swineherd am I, as you suppose I have been, 
For I'm the greatest king the world's ever seen." 



32 



É 



Allegretto 



"Hvad jag* har lofvat, det skall jag- hålla" 
"What I have promised, that will I hold to" 

Folk-song 

Arr. by Gustav Hägg 

P 



* * »J i l JiJ» J p - p l P'p J ^ 



m' ' — W 
Hvad jag liar lof - vat, det skall jag hål - la: Att 
What I have prom -ised, that will I hold to, And 



fa 



m 



± 



HE 



£ 



fc^H 



*^ 



r.A. 



/ 



ga 



3^= 



a 



2~T 



^ 



ty j> i J> J^ S 



^s 



o 



i> 



si 



pf 



ÖEE5 



É 



al-drig nån -sin äls - ka mer än tre. Hvad jag har lof -vat, det 
lov -ers I shall neer have more than three; What I have prom-ised, that 



£ 



£ 



* 



$ 



i 



P^i 



±J3 



"W* 



s 



C\ 



l> 



* 



1 P- fl J ^ J 




P^ F=I 



^/C\ »/. 



£ 



I 



skall jag häl 
will I hold 



^ 



SSf 






la: Att al-drig nån-sin åls - ka mer än tre. Och 
to, And lov-ers I shall ne'erhave more than three: That's 

f7\ /?\ 



1™^ 



± 



/T\ /7\ 



$ 



$ 



20686 



33 



ft Jt J' j } . j iii i' j i' i i J' J» j» ji m 



en för ro skull, och en för nöd skull,den tred - je, han skall bli min 
one for fun's sake, and one for need's sake; The third one he my own true 




3É 



r y^ 



w^w 



t 



"a: 



m, 



if 



s 



§ 



fcfe 



É 



i 



£ 



i. J i * 



£ 



lil - la vän. Och en för ro skull, och en för nöd skull, den 
love shall be! That's one for fun's sake, and one for need's sake; The 




i=& 



8 J j J) i^ 



tred - je, han skall bli min 
third one he my own true 



lil - la vän. 
love shall be! 




20686 



34 



"Alls ingen flicka lastar ja" I "No maiden I should e'er refuse" 

Folk-song 

Arr. by Gustaf Hägg 
Allegretto moderato 



* 



Pi 



t i -.J) I h i 



l^J. J' 



9 



^ ft>...^j 



1. Alls ing-en flic - ka las-tar ja, där- 
1. No maiden I should e'er re-fuse, Too 




ÉÖ 



Ö 



V, 



£ 



E 



^ 



gg 



"J\ 



till ä ja. 
weak were I_ 



för ring -a; men nog vet ja, hvem ja vill ha, som 
to wrangle, But one I know whom I should choose, That 



^^ 



i f¥ i 



f 



^ 




* fTrn 



mi 






f 






a 






f »/ 



* 



r r> 



3=r 



f 



Ä 



gfei 



"!/■ 



PP 



f 



S 



h J. ->) 



hjär-tat mån - de tving-a. När ho i - bland 
doth my heart— en-tan-gle. How fair she stands 



de and -ra star lik- 

a - mongthem all, A 




* 



m 



f 



i>fli ^ i > 



i 



m 



som e ros bland lil-jor små ja glöm-mer all - ri hen- ne. 
rose a - mong white lil-ies s mall! I shall for - get her nev-er. 




Z06H6 



35 



'Alls ingen flicka lastar ja' 



'No maiden I should e'er refuse" 



Alls ingen flicka lastar ja, 
Därtill ä ja for ringa ; 
Men nog vet ja, hvem ja vill ha, 
Som hjärtat månde tvinga. 
När ho ibland de andra står 
Liksom e ros bland liljor små 
Ja glömmer allri henne. 



No maiden I should e'er refuse, 
Too weak were I to wrangle, 

But one I know whom I should choose, 
That doth my heart entangle. 

How fair she stands among them all, 

A rose among white lilies small ! 
I shall forget her never. 



Ja, ensam lefve den som vill, 
Men ja ska ha min lilla Kari, 
Ho ä mej kär, ho hör mig till, 
Ja dä ska bli som dä ha vari. 
Å herrgårds Per han ska få si 
Att ho ä mi å ska så bli 
Tills bleka döden oss skiljer. 



Oh, those who can, may live alone, 

My Katie I shall marry; 
I love but her, and she's my own, 

And love with us shall tarry. 
That fellow Peer, he soon shall see 
That she is mine, and mine shall be 

Till death our hearts do sever. 



36 



Våg-en* 

Andantino, quasi allegretto 



The Wave 



K. A. Nicander 
(1799-1839) 



i 



C.J. 0. Laurin 

(1813-1853) 



i /J*|:J JiiMJ rF$ 



m 



i 



1. Mitt lif är en våg, som rö - res en tid, i 
1. My life is a wave That swells for a day On 
legato 




rr 



Ö 



F Yi r " J): ' 



p 



£ 



iP 



p 



sval -lan -de tåg vid vin - dar - nes strid. Mitt strid. När 

wa - ters that heave 'Neath storm -winds at play; My play; When 




f 



f 



f 



*|PJs 



¥ 



dt=± 



^ 



^fefe 



r - p i J j Ji i J t J' i J J' Jin ri I 

iaf och vin - den är tyst, då slum -rar hon af vidil 



lugn blir på haf och vin - den är tyst, 
still is the main, When storm-winds de - sist, 



da slum - rar hon af VidJL 
It slum-bers a - gain On the 




e rit. 



m 



ffT\ p a tempo 



Ö 



poco rit. 



g J. i I I 



£ 



P.,P'i J 



stranden hon kysst, då slum -rar hon af vid strån - den hon kysst. 

shore it has kiss'd, It slum-bers a - gain On_the shore it has kiss'd. 



m 



w 




e rit. 






= ? == ^: — -Tt =: 

* Iji. 3 * 

Originally a Quartet for Men's Voices; arr. for voice and piano by Gustaf Hägg 



20686 



Vågen 



: Mitt lif är en våg, 
Som röres en tid, 
I svallande tåg 
Vid vindarnes strid. :|: 
När lugn blir på haf 
Och vinden är tyst, 

:Då slumrar hon af 
Vid stranden hon kysst : 



:|:Hon lägger sig ner 
Till ro i det blå; 
Hon synes ej mer, 
Men fins där ändå. :|: 
Af världshafvet ju 
En droppe hon är; 

:|:Och solen ännu 

Kan spegla sig där. :|: 



The Wave 



:Mv life is a wave 

That swells for a day 
On waters that heave 

'Neath stormwinds at play;: 
When still is the main, 

When stormwinds desist, 
:It slumbers again 

On the shore it has kissed. : 



:To rest in the sea 

It sinks and it wanes, 
Unseen it may be, 

Yet there it remains. : || 
One drop in a world 

Of waters, I ween, 
: Yet e'en so the sun 

Can reflect him therein. :|| 



38 



"I villande skog-en" 



F. A. Dahlgren 
(1816-1895) 



44 



Poco allegretto 



#^ 



"All in the dim forest" 



Melody by Andreas Randel 

(1806-1864) 

Harmonized by G. Hägg 



^m 



*£ 



é 



é 



r\ 



1. I vil-lan-de 
1. All in the dim 



I 



i 



=£ 



f 



»/ 



ggg g i 



jwp 



#EP 



2> 



dö 



p 



3 



rs: 



P 



P 



P 



# 



sko - gen jag 
for - est I 



val - lar min hjord, 
watch o'er my herd, 



i 
all 



vil - lan - de 
in the dim 



PAS 



f 



SSÉ 



i 



I 



iÉ 



f 3 ^ 



# 



«* 



fe^ 



J) J' i' J' p p 



P 



# 



f 



sko-gen jag val - lar min hjord. Han föl- jer mig så huld och 
for - est I watch o'er my herd, That follow me so tame and 



É 



mm 



f 



r 



ggjjlig ^ 



i 



cresc. 



i 



£ 



T 



r 



*É 



/O J» mo^o r#. 



J J I J I 



P 



m 



tro - gen, han fat - 
trust-ing, And know 



4* 



— * — 

tar mitt ord allt om 
ev - Vy word That I 



van - nen mm. 

tell my love. 



f 



^m 



-&- 



ai 



p molto rit. 

° -J. 



i 



zz: 



i 



p 



20686 



39 



'I villande skogen" 



1 All in the dim forest' 



:I villande skogen 
Jag vallar min hjord :|: 
Han följer mig så huld och trogen, 
Han fattar mitt ord 
Allt om vännen min. 



: Au in the dim forest 

I watch o'er my herd,:|| 
That follow me so tame and trusting, 

And know every word 
That I tell my love. 



:Och skogen den friska 
Ar tystnadens famn;:|: 
Men höga furorna de hviska 
Ett älskeligt namn: 
Det är vännen min. 



:Oh, fresh is the forest, 

There silence doth dwell, :|| 

But there the firtrees tall do whisper 
A name I love well: 
That of my true love. 



HI 

:Du genljud, som skallar 
Mot klippornas höjd,:|: 
Bär högt utöfver skogens tallar 
Min sång här i fröjd 
Allt om vännen min. 



:0 Echo that ringest 

The high rocks among, : || 

Bear far across the forest firtrees 
The joy of my song : 
'T is of my true love. 



:En gång nog han kommer 
Att hämta sin brud. :|: 
Då ska vi dansa om i rosor 
I liljehvit skrud 
Allt med vännen min. 



IV 

:One day will he come 

And will make me his own,:|| 

And then at last I'll dance 'midst roses, 
In lily-white gown, 

With my own true love. 



40 



Dalkarlasång** 



Tempo di marcia 



Dalecarlian Song- 



G. Nyblaeus 

(1816-1902) 



£ 



0. Lindblad 

(1809-1864) 



& 



V ( l i 



* j m 



n P' P r 



^ 



E5= i 



.o 

# 



Jag vet ett land långt upp i hö - ga nord, ej 
A land I know that in the north doth lie, Not 



N^§ 



=3 



i 



1 






/ 



r 



ff >FP 



i» — * 



f 



T 



\j 



$ 



p 



l 



ÉÉI 



^ 



dzat 



^^ 



^ 



varmt och rikt som sö -deras län - der, men hjär - tan klap - pa 

rich and_ warm, as south -era strands are, But hearts do there for 



? 



* 



J J-JTl 



ifr=*F 



é é \>± =^ 



Ä 



tfz 



hJk 



-*□. 



i» 



* 



is 



-<5 



S 



t 



A J^ Ji i 



^ 



NM* 



i 



g 



där for fos - ter -jord, och man -dom bor, ja man 
fa -ther-land beat high, And men are men, aye, men. 



dom bor 
are men 



pa 
Where 



m 



i 



mi 



E 



m 



V~f 






9S 



/ 



■ « • 



♦ — # 



♦ Ij-»- ♦ 



i 



1» 



ii A h 



m 



r 7 p ' p 



* 



Sil - jans grö - na strän - der; och sko - gar su - sa där i 
Sil - van's ver - dant lands are. And for - ests there in som - ber 



5E 



J«: i 



i 



i 



EP 



¥=^ 



P 



SS 



I 



* Originally a Quartet for Men's Voices; arr.for voice and piano by Gustaf Hägg 

20686 



41 



y J r J- j, i Ji -J 1 J> i 



3=B 



/. 



£ 



* 



dys - ter prakt , och älf - var bru - sa där från trakt till trakt: Ett 
grandeur stand, And tor rents there rush on a - cross the land: A 




*ié 



É 1 1 . J- Js 



m 



f^ 



# 



här - ligt land, ett 
glo - rious land, a 



här - ligt land, I 
glo - rious land, Ye 



go - de da - la 
good Dal - car - lian 



É 



• 



j * ■ * •* i c 



a 



% 



*=^ 



^m 



?-$* 



^-dim. 



J., ji j.. i i j., ^p[ 



p 



¥ 



—a — 
Och 
And 



män, I go - de da - la-män! 
men, ye good Dal - car - Han men! 



hvem det lan - det en gång 
he that once this land has 




* 



É 



r r r ' r r p i r 



^e 



é 



sett, han läng- tar 
seen, Will al - ways 



*tap| 



3^ 



20686 



dit, läng - tar dit 
long, long for it 



3~- 



É 



* 



i 

a 






gen. 
gain. 



42 



"I rosens doft" 



Where Roses Grow 



H. Sätherberg 
(1812-1897) 



Prince Gustaf 
Duke of Upland 

(1827-1852) 



Andante 




j£^£ 



\ \J ] JJlJ^ 



£ 



blom -ster-lun -dens göm 
bow'rs of sweet se - clu 



ma, där fri - den 
sion .Where peace doth 



bor e - mel - lan 
dwell a - mong the 



fr "ffl Jil'i p 



&£lill 



444 J^J*^ 




araza 



a^ 



« — «- 



♦-# 



« — • 



# 



i. 



2. 



HEEÉE 



P^ 



3EEÉ 



# 



berg 
hills 



och. 
and. 



dal. 
dales, 



I dal. 

Where dales, 



Lät 
We'll 




20686 



48 



m 



m 



? p i r r i 



OSS 

dream. 



för - dröm - ma lif - vets var, lat oss 

the Spring of life a - way, And there. 



för 
for- 



uuu 



±Uii 



fifff 



w 



p 



m 



p 



$=t 



m 



i 



ö 







CP 



jF^ng 



s ~^ 



# 



É 



£ 



£ 



Q 



glöm- ma hjär - tats sär,_ 
get our hearts' dis - may,_ 



och lat_ 
For . get. 



oss värl - den glöm 
the world's con - fu - 



J J J i — ru — ■ : 



m 



w 



i?¥ 



1 I 1 5 i i 



fffff 



I 



ru... 



ai 



poco rit. 



a tempo 



gi iJ-^pTg 



i 



^ 



ma, lat . 

si on, for - get. 



oss värl - den glöm 
the worlds con - fu - 



- ma! Lät 
- sion! We'll 



I 



J vjt>iii 



uuu 



mm 



St i 

a tempo 



poco rit. 



m 



»~a -a 



M — m 



V 



m 



o 



z2± 



värl - den glöm 
worlds con - fu 



ma. 
sion! 



PP j>>» y 



i 




rff| 

L »4OM0 






1> 



J * J~ 



^^ 



Ff 






5 * ¥ * 



20686 



44 



"I rosens doft'" 



: I rosens doft, i blomsterlundens gömma, 
Där friden bor emellan berg och dal. :|: 

: Låt oss fördrömma lifvets vår, 
Låt oss förglömma hjärtats sår, 
Och låt oss världen glömma. :.j: 



: O, fråga ej : hvad är att lycklig vara, 
O, fråga ej: hvad är att vara nöjd. :|: 

: Blott hör naturens egen röst 
Och göm dess ord uti ditt bröst, 
Och sök att den förklara.:!: 



"Where roses grow' 



: Where roses grow, in bowers of sweet seclusion, 
Where peace doth dwell among the hills and dales,: 
|| : We'll dream the Spring of life away, 
And there forget our hearts' dismay, 
Forget the world's confusion, 
Forget the world's confusion! :|| 



:Oh, ask me not, how happiness to gain thee, 
Oh, ask me not, what 'tis to be content,: || 
||:To Nature's voice go harken well, 
Her words within thy heart let dwell, 
And strive them to explain thee, 
And strive them to explain thee ! : || 



45 



"Ur svenska hjärtans djup" I 



From Swedish Hearts 



C. W. A. Strandberg 
(1818-1877) 



Maestoso 



r\ 



O.Lindblad 
(1809-1864) 



m 



■£ 



Ö 



£Sff^ 



m 



^ 



n^ 



Ur sven-ska hjär-tans djup en gång, en 
From Swed-ish hearts let now resound A 



i 



ö 



« 



»TT 

=3 



/ 



^^ 



»/ 



O' 



» — w 



i 



fifa/M. 



pp^= 



^^ 



^ 



sam-fäld och en 
sim-ple song of 



^H 



en - kel sang, som gar till kung - en_ 
no - ble sound, To our brave king and. 



ÉÉ 



fram. 
good; 



m 



i 



— 9— 

dim. 



3T* 



m 



É=N 



é 



^1* 



3 <r 



É 



1 r i r r 



Uhé 



f 



Var ho - nom tro - fast och hans ätt, gör kro - nan på hans 
For him and his with faith to fight, The crown up - on his 



i 



* 



å 



» • « 5EEj 



T 






* * 



gg 



it 



2> 



? 



W 



—5 



f^f 



/ 



É 



É 



jooco rit. e dim 



p r J ' r * : | 1 



W 



m 



hjäs-sa lätt, och all din tro till honom sätt, du folk af fräjdad stam! 
head rest light, And all our troth to him to plight, folk of famous blood! 

4t 



V 1 j> 



i i I i 



^ 



=fe 



f 



i±=É 



=I=* 



9g^5 



*^ 



jooco r/£ e rfm. 



f 



t 



20688 



46 



"Vårvindar friska, leka och hviska" 
Spring - Breezes Crisp 



± 



Allegretto moderato 



Julia Nyberg 
(-1785-185*) 

P 



Folk-tune 
Arr. by Gustaf Hägg 



J* J' > ^ i r h P 



m 



1. Vår -vin-dar fris-ka le - ka och hvis-ka 
1. Spring breezes crisp are, Playing, they whis -per 



I 



tz 



w 



1 



e^ 



* 



± 



p 



as 



EfeiÉ 



EÉEEÉ 



É 



Ö 



N J * J> -h 



^^ 



lun - der - na om likt äls - kan - de par. Ström - mar - ne i - la, 
All thro' the leaves as wer't lov - ers twain; Streams rush and hur - ry, 




* 



£ 



^1 



r v p p' p 



p P '• p 



fin - na ej hvi - la, 
Nev - er they tar - ry, 



förr - än i haf - vet stört - va - gen far. 
Till like a storm -wave O - cean they gain. 




aoexe 



47 



f meno mosso 



j meno mosso « 

P m p | i' 1 ' p i r rp J i r F^ 



f 



Klap-pa mitt hjär - ta, kla - ga och hör; vall - hor - nens klang bland 
Beat, O my heart, and hear hue and cry, Now mongst the cliffs the 



m 



3ÉEE! 



£ 



f 



Ä 



mf meno mosso 



P 



^^ 



mf Tempo I 



g i g É 



* — 

na dör, 
doth die. 



klip 
horn's 



por 
note 



ström - kar 
Now is 



len spe - lar, 
the Sprite heard, 




po co rit. 



5 



■ 



r v P v p 



p p •>'■ p 



sor - ger -na de - lar va - kan kring berg och dal. 

Sor - row the Night-bird Casts o - ver hill and dale. 




poco rit. 



20686 



48 



"Vårvindar friska, leka och hviska' 



Vårvindar friska 

Leka och hviska 
Lunderna om likt älskande par. 

Strömmarne ila, 

Finna ej hvila, 
Förrän i hafvet störtvågen far. 
Klappa mitt hjärta, klaga och hör; 
Vallhornens klang bland klipporna dör, 

Strömkarlen spelar, 

Sorgerna delar 
Vakan kring berg och dal. 



Hjärtat vill brista. 

Ack, när den sista 
Gången jag hörde kärlekens röst. 

Ögonens låga 

Afskedets plåga, 
Mun emot mun och klappande bröst! 
Fjälldalen stod i grönskande skrud, 
Trasten slog drill på drill för sin brud. 

Strömkarlen spelar, 

Sorgerna delar 
Vakan kring berg och dal. 



'Spring breezes crisp" 



Spring breezes crisp are 

Playing, they whisper 
All through the leaves as were't lovers twain; 

Streams rush and hurry, 

Never they tarry, 
Till like a storm-wave ocean they gain. 
Beat, O my heart, and hear hue and cry, 
Now 'mongst the cliffs the horn's note doth die, 

Now is the Sprite heard, 

Sorrow the Nightbird 
Casts over hill and dale. 



My heart was breaking 

When at leave-taking 
Heard I her voice when met we to part; 

How our eyes beamed then, 

How our tears streamed then, 
Lips against lips, and heart against heart! 
Mountains and vales were decked for the Spring, 
Birds to their brides their carols did sing. 

Now is the Sprite heard, 

Sorrow the Nightbird 
Casts over hill and dale. 



49 



"Vi ska' ställa te' en roliger dans" 



'Come and dance' 



: Vi ska' ställa te' en roliger dans, 
Och vi ska' binda både krona och krans 

Te' dansen. :|: 
Hej hopp! En roliger dans, 
Hej hopp! Bäd krona och krans 

Te' dansen. 



:Come and dance we now a merry-go-round, 
And we shall weave us both a garland and crown 

To dance with. :|| 
Hey hop! The merry-go-round! 
Hey hop! The garland and crown 

To danee with. 



:|: Vacker är du, när du dansar och ler, 
Och vacker när du på din käraste ser, 

Du lilla. :|: 
Hej hopp! Du dansar och ler. 
Hej hopp! På kärasten ser 
Du lilla. 



.•You're so pretty when you smile, when you dance, 
So pretty when you give your lover a glance, 

You darling :|| 
Hey hop! You smile and you dance, 
Hey hop! At him now you glance, 

You darling. 



50 



"Vi ska' ställa te 1 en rolig-er dans" 
Come and Dance 

Dance-Song 



I 



Allegretto 



mf 



Arr. by Gustaf Hägg 



=F 



A J Ji- J Jv JH 



1. Vi ska' stal - la te' en 
1. Come and dance we now a 




a 



^^ 



^3 



i 



P P g P' f 

ska' bin - da bå - de 
shall weave us both a 



ro li - ger dans, och vi 

mer - ry - go - round, And we 




##^ 



£5^E 



/ 



mj 

* I A J' Ji ^## 



P^ 



kro - na och krans te' dan -sen. 
gar - land" and crown To dance with. 



Vi ska' stal - la te' en 
Come and dance we now a 



IE 



S 1 



te3 



=s; 



r 



a: — 2: 



r 



v\f leggiero 



^m 



ppi 



i 



f 



r 



30686 



51 



Ö 



^ JJ^ 1 - i' Ji Ji l g p p- p p- p B p- p ^S 



g g- lji é 



ro - Ii - gerdans, och vi ska' bin - da bå - de kro -na och krans te' 
mer-ry - go-round, And we shall weave us both a gar-land and crown To 




ÉÉ 



P 



£ 



P I O P 



f 



dan - sen . 
dance with. 



Hej hopp! 
Hey! hop! 



En 
The 



ro - li - ger dans, 
mer - ry - go -round! 



$h 1 * f 





SSS i§ 



s 



/ 



*> 



J^ J) .7 É 



^ 



P^É=P 



* 



Hej hopp! Bad kro - na och krans te' dan - sen. 

Hey! hop! The gar - land and crown To dance with. 




30686 



52 



"Som stjärnan uppå himmelen så klar" 
The Stars Above Me 

Folk-song 



Lento, con molto sentiraento 

rit. 



Arr. by Gustaf Hägg 



_ . p a tempo 



BE 



^ 



^ 



Som stjär - nan up - på 
The stars a - bove me 



^m 



r\ 



^ ^F 



EÉE 



£ 



*-*-* 



ii I ^ 



i^r 



i» 



rit 



a tempo 



SB 



és 



it * 



^ 



2=e: 



i 



ml 



nn 



i 



^ 



him-me»len så klar 
there in heav'n so clear 



hon läng - tar till 
Are long - ing for 



sitt rum , 
theirhome, 



sa 

E'en 




ÉÉ 



£ 



r Q J r I P" f p 1 p 



£ 



£ 



3 



läng - tar jag till 
so I long for 



dig, min lil - la vän , hvar tim - ma och hvar 
thee, my dar -ling dear, Each day and hour to 




20686 



53 



inf un poco piii mosso 



meno mosso 



^ 



i J ■ 



fefe^ 



^ 



$ 



stund, 
come. 



Hvar tim - ma är som en må - nad lång, 
To me each day is a whole month long, 



i 



3 J 3 



3 



PÖ 



Pf 



#* 



»j/* «ra jooco joe« »tosso 



meno mosso 



n j J j * 



PP 




m 



É 



p 



poco rit. 



\l > J JX > E 



Tempo I 



^ 



É 



P^@ 



en ma - nad är som ett ar. _ 
Each month's a year to me,. 



Sa_ läng - tar jag till 
So_ much I long for 




poeo rit. 



I P" I P' p 



@ 



S 



E 



£ 



* 



dig, min III - la vän, 
thee, my dar - lingdear, 



fast jag dig al - drig får. 
Tho' mine thou wilt not be! 



t 



%l 



PH 



ft 1 "i^l 



* 3# 



poco rit. 



PP 



Si 



ÉÉ=É 



É 



r 



206S6 



54 



m 



'Kristallen den fina" 



Con moto 



"Like crystal that's gleaming" 



Folk-song 



Arr. by Gustaf Hägg 



m 



pg^ 



^ 



pp§= 



1. Kri - stal- len den 
1. Like crys-tal thats 



fi - na, som so - len mand' 
gleam - ing, Like sun - shine a - 



m 



tfp 



K 



s 




i 



r 



w m p 



£ 



^ 




ski - na,_ som stjär-nor-na blän - ka i skyn! Jag 

beam-ing, Or star that in heav - en doth shine, I 




kän -ner en flic 
know a maid rar 



ka i dyg-den den 

er Than dia-monds,and 



fi - na, en. 
fair - er,_ A 



flic -ka i 
maid of this 




20686 



55 



$ 



e 



i^g? 



jpoco rit #f 



SI 



a fctfjpo 



van 
love, 



och 

my 



äl- 
dear- 



? 



-skogs - blom - ma. Ack, om 
-est flow - er, To come 



f 



to - 



jpocQ rit. 



a tempo 




i 



kun - de 



£ 



1 1 jtt*,h i ji j> j)inj) 



le till 
geth - er had 



sam - mans komma, och du vo - re vän - nen 
we the_ pow-er, And tbouwouldst be sweet -heart 




i 



*=s? 






P 



§g I $ J. | I *^£ 



£ 



min,_ 
mine,. 



och jag all - ra kä - ras - ten din,_ 

And I could be lov - er of thine!. 



i 



-r 



f>if P oco P™ lento 



£ 



I 



f 



e 




m 1 1 in, 



■m — # 



du ä - de - la 

Thou beau - ti - ful 



ros och för- 

rose - bud, thou 



■ gyl - lan - de skrin! 

glit - ter - ing shriné! 




20686 



56 



"Kristallen den fina' 



Kristallen den fina, 

Som solen månd' skina, 

Som stjärnorna blänka i skyn! 

Jag känner en flicka 

I dygden den fina, 

En flicka i denna här byn. 

Min vän, min vän och älskogsblomma. 

Ack, om vi kunde tillsammans komma, 

Och du vore vännen min, 

Och jag allra kärasten din, 

Du ädela ros och förgyllande skrin! 



Och om du än fore 

Till världen es ända, 

Så ropar mitt hjärta till dig. 

Och om du än före 

Till världenes ända, 

Så ropar mitt hjärta till dig. 

Till dig, min vän och älskogsblomma. 

Ack, om vi kunde tillsammans komma, 

Och du vore vännen min, 

Och jag allra kärasten din, 

Du ädela ros och förgyllande skrin! 



"Like crystal that's gleaming 



Like crystal that's gleaming, 

Like sunshine a-beaming, 
Or star that in heaven doth shine, 

I know a maid rarer 

Than diamonds, and fairer, 
A maid of this village of mine. 
My love, my love, my dearest flower, 
To come together had we the power, 

And thou wouldst be sweetheart mine, 

And I could be lover of thine ! 
Thou beautiful rosebud, thou glittering shrine! 



And e'en if for ever 

The world us should sever, 
My heart would be weeping for thine, 

And e'en if for ever 

The world us should sever, 
My heart would be weeping for thine. 
For thine, my love, my dearest flower! 
To come together had we the power, 

And thou wouldst be sweetheart mine, 

And I could be lover of thine! 
Thou beautiful rosebud, thou glittering shrine! 



i 



57 
"I min ungdom så gladde mig* att sjunga " 

"In my youth I loved well" 

Folk-song Arr. by Gustaf Hägg 

Lento T\ P 



TF=fc 



£ 



^ 



I 



frj , ^j 3 



i 



I min 
In my 



1 



SEgE 



^ 



P 



1m « * 



É 



ÉeS 



I J' P g P J 



£ 



ung - dom sa glad - de mig att sjung 
youth I loved well to be a sing 



a 

ing, 



VlT^y 



f 



fast - än 
Tho' the 



m 



p 



m 



^=t 



a 




f 



^ 



^ 



i fa i p p r Jl > ! 



m 



E 



PPf 



sor - gen till hjär-tat mig gick, 
heart in me heav - y might be, 



förde gam-la, för blom - strande 
For the old folks,and young folks, but 




ung - a 

dear - ly 



mest för 
For the 



vän-nen, den jag ha - de sa 
one that was dear - est to 



kär. 
me. 




T 



m 



20686 



i=? 



58 



"Och flickan hon går i dansen" "A maiden one day was dancing" 

Dance-Song 

Arr. by Gustaf Hägg 



m 



Poco vivace 



P- 



J' J> b h 



$ 



ÖE 



1. Och flic - kan hon går i 
1. A maid - en one day was 



dan - sen med 
danc -ing with 



m 



F# 



£ 



*==£ 



3EEEÉ 



"f/ 



p 



sm 



m 



¥ 



f 



i 



j i j i j J 1 j' j> .h 



rö - dan gull 
gold - en red 



band, och 
band. 



flic - kan hon går i 
maid - en one day was 



dan - sen med 
danc - ing with 



I 



PP^ 




3=fc 



"Efflf 



9~lf 



m 



3 



P 



i 



£ 



_ag£. 



JUTflf ^ 



SI 



£ 



rö-dan gull -band, det bin 
gold -en red band-, She bound 



der hon om 
it a - round 



all - ra 
her be 



kä - ras -tens 
lov - ed one's 



i 



mm 



W0 J 



fff 



re 



m 



mf 



ä=É=3 




m 



P 



• — *■ 



it—m- 



i 



-p- 



ö 



hj'iJ j 



^ 



£ 



hand; det bin - der hon om all -ra kä-ras -tens hand. 

hand, she bound it a - round her be - lov-ed one's hand. 



I 



f 



I 



m 



3 



¥ 



r* 



^5- 



*> 



s 



cirrir fLU u^m 



^m 



• i # 



206H6 



59 



'Och flickan hon går i dansen" 



"A maiden one day was dancing" 



:|:Och flickan hon går i dansen med rödan gull- 

band,:|: 
:|:Det binder hon om allra kärastens hand. :|: 



|j:A maiden one day was dancing with golden red 

band ; : || 
||:She bound it around her beloved one's hand. :|| 



:"Oeh käraste du min flicka, bind inte så hårdt,:|: 
:|:Jag ernår visst inte att rymma bort.":|: 



:"Now bind thou it not so tight, dearest maiden, 

I pray,: || 
||:For I am not thinking of running away.":|| 



in 



: | : Och jungfrun hon lossar sakta på rödan gullband, : 
:|:Så hastigt den svennen i skogen försvann. :|: 



in 



|:The maiden unloosens slowly the gold band so 

red,:|| 
|: And swift through the forest her lover has fled. .|| 



60 



Längtan till landet * 



Longing for the Country 



H. Sätherberg (1812-1897) 



Tempo di marcia 



0. Lindblad (1809-1864) 




m i h i t 



É 



^^ 



f 



ut bland va - ra 
ceased a - mong our 



fjäl - lar, drif - vans blom mor 

moun _ tains, Melt the drift - ed 




^^ 



fc^fe 



smäl - ta ner och dö, 

snow- flow Vs flake by flake, 



him - len 
Smile the 



£ 



ler 
skies 



* Originally a Quartet for Men's Voices; arr. for voice and piano by Gustaf Hfigg 
20686 



£ 



I 

with 




61 



§ ii > Jt J J 



£ 



j^ 



^ 



^ 



vå -rens Jju - sa kväl-lar, so - len väc-ker lif i skog och sjo. 
light, these springtide eve-nings, Wakes the sun the life of wood and lake. 



* 



i 



i 



^ 



-a 



f 



*P3 



w 



3^ 



I 



i 



^^ 



p m i i J' J r <r O j J i AM/ 1 



Snärtar som-marnhär. I pur - pur -vå-gor, guld-be-lag- da, a - zur. 
Sum -mer comes, in pur -pie waves ad - vane -ing, Clad in shift-ing blue and 



I 



*s 



rs: 



m 



s 



a 



ft ' t * 



*T 



T " T 



f 



P^ 



1 



f 



I 




J',, Jl j v J^ p=p 



i 



lig 
In 



ga 
the 



ang - ar 
thick - ets 



ne 
bub 



i 

b ling 



S 



r 



r 



« 



r 



1^3 



Pf 



* 



i 



»^/ 



l i 1 i 



=k , / 



■• J' J i - ii 



WP 



ffl^ 



da - gens lå - gor, 
springs are_ danc -ing, 



och i lun - den 
Mead-ows gleam be 



lan - sa käl - lor - ne. 
neath the flames of day. 




306M 



Längtan till landet 



Longing for the Country 



.•Vintern rasat ut bland våra fjällar, 
Drifvans blommor smälta ner och dö, 
Himlen ler i vårens ljusa kvällar, 
Solen väcker lif i skog och sjö. : | : 

:Snart är sommarn här. I purpurvågor, 
Guldbelagda, azurskiftande, 
Ligga ängarne i dagens lågor, 
Och i lunden dansa källorne. :|: 



.•Winter storms have ceased among our mountains, 
Melt the drifted snow-flowers flake by flake, 
Smile the skies with light, these springtide evenings, 
Wakes the sun, the life of wood and lake. : || 
: Summer comes, in purple waves advancing, 
Clad in shifting blue and gold array ; 
In the thickets bubbling springs are dancing, 
Meadows gleam beneath the flames of day. :|| 



: Ja, jag kommer! Halsen, glada vindar, 
Ut till landet, ut till foglarne, 
Att jag älskar dem, till björk och lindar, 
Sjö och berg, jag vill dem återse ;:|: 

:Se dem än som i min barndoms stunder, 
Följa bäckens dans till klarnad sjö, 
Trastens sång i furuskogens lunder, 
Vattenfogelns lek kring fjärd och ö. :|: 



:Yes, I'm coming! Happy winds, bear greeting 

To the country, to the birds, from me; 
Say I love them, to the birch and linden, 

Lake and hill, till all once more I see!:|| 
: See them as I saw in hours of childhood, 

See the streamlet lakeward dance its way, 
Hear the songbirds in the firtree forest, 

Watch the wildfowl sporting in the bay. : || 



I 63 

Kväll och frid Evening - and Peace 

C. W. Bottiger (1807-1878) 
Adagio £2- Gei J er (1283-1847) 



^ 



& 



^^ 



Stil -la skug-gor bre - da sig i kväl-len, 

Kla - ra stjär-nor fram - gå öf - ver fjäl - len, 

Deep -er now the shades of night are grow-ing, 

While the stars a - bove the moun - tains glow-ing, 




tiXJ 



j f J J J 1 ^ i J j j * : ii f J- i J J i r p r p 



"Bla - a hvalf, i nat -tens tim -ma, 



so - len släc - kes i sva - la sjön: 

tän - da off-ran-de kär-leks bön-. 

Sinks the sun in the wa - ters fair, , 

Lift the heart to a lov - ing prayer. Vault of blue, when night is oer me, 



eé 



w 



wm 



^ 



éö 



T 






é 



p 



3 



m 



iz: 



M r r Jl y^ 



4 1 



i' i i>r3 



^ 



^ 



låt a -ning- ens fack-lor glimma! När det skymmer, må jag då för - nim - ma 
Let Ihy torch light the way be-fore me, So to feel, in twi-lights dark and storm- y, 



4 Hi wf 



M 



1 



g 



« 



¥ 



f^rt 



f 




/ 



dim. 



f 



PP 



3E 




ÉÉÉ 



^ 



ja_ 



j?/> 



Ö 






PpSI 



hop -pets sa - li - ga, lju - sa frid, 
All the bless - ings and peace of hope, 



hop -pets sa - li - ga, lju - sa frid!" 
all the bless - ings and peace of hope." 




20686 



64 



"Mandom, mod och morske män" "Manhood, might, and men, as well" 

R. Dybeck (1811-1877) 



fe 



Poco mosso, con energia f 



Folk -tune 
Arr. by Gustaf Hägg. 



1 Ma n rlstm -mnrT rtoli mnrctömon ■fine 'i n^amJ-i 



Émm 



m 



ir\ 



1=* 



1. Mandom, mod och morske män fins 'i gam -la 
1. Manhood, might,and men, as well, Still in good old 



i 




*m 



riff' 



Hi . *, 



w 




f t 



t^ 



#— 



BE 



■=3 



5= 



■=e 



Vi/ 




^yr 

Sverige än, kraft i arm och kraft i _ barm, ungdoms -varm f! 
Sweden dwell,Strong of arm and strong of -heart, Hot as youth in. 



v 4 — r — r 
bar -da -larm. 
bard-ic art. 




0M g 



I'M i l , 

n r I P h J> l j ' Jl J 



Ö - gon_ blå, 
Eyes so_ blue, 



då och då, le i blom -ster - da - lar där. 

Clear and true, Laugh in flow - Vy val - leys fair: 




Nord, du jor - dens 
thougi - ant_ 



jät - te - lem, Nord, du mil - cttr 
limb of— Earth, Höme of gen - tie. 



— r — r 
hjär - tans hem! 
hearts, the North! 




20686 



6ft 



"Mandom, mod och morske män* 



"Manhood, might, and men, as well 1 



:|: Mandom, mod och morske män 
Fins i gamla Sverige än, 
Kraft i arm och kraft i barm, 
Ungdomsvarm i bardalarm. :|: 
:|:Ögon blå 
Då och då, 
Le i blomsterdalar där. 
Nord, du jordens jättelem, 
Nord, du milda hjärtans hem!:|: 



: Manhood, might, and men, as well, 
Still in good old Sweden dwell, 
Strong of arm and strong of heart, 
Hot as youth in bardic art. : || 
|| : Eyes so blue, 
Clear and true, 
Laugh in flow'ry valleys fair: 
O thou giant limb of Earth, 
Home of gentle hearts, the North !:|| 



:|: Toner än från forna dar, 
Ljuda där i skog och dal, 
Vilda som en storm på haf, 
Milda som en tår på graf. :j: 
:|:Lyssnen då, 
Vänner på, 
Hemländsk hundraårig sång. 
Lyssnen, älsken, lären den, 
Sjungen, sjung den själfve se"h!: 



: Songs of famous days of old 
Ring o'er valley, hill and wold, 
Wild as when the sea-storms rave, 
Mild as teardrops on a grave. :|| 
|| : Hark then, dear 
Friends, and hear 
Folk-songs sung this thousand year! 
Listen, sweetheart, too, and learn 
How to sing them in your turn. :|| 



66 



En gång* i bredd med mig-" 



m 



Folk-song 

Allegretto moderate ^ « 



"When thou stand'st up with me" 

Arr. by Gustaf Hägg 



m 



• m- 



* 



1. En gång i bredd med mig 

^ 1. When thou stand'st up with me, 



I 



^sg 



PP 



f-frfr 



j^f 



i 



s 



« — « 



* # 



■^p 



p 



^-^ r.-- = -^-.3 



r\ 



p 



w 



É 



-e- 



-«-=- 



É 



É 



s 



r r r 



präs -ten skall frå 

Will the priest ask 



— m — 
ga dig, 

of thee. 



om du vill 
If thou wilt 



haf - va din 
take me, to 



ÉÖ 



f 



¥ — ¥ 



W\ 



-& 



^m 



-©-=- 



-&*■ 



É 



^£= 



É 



#- 



r. i r: j 

da svi - ke 



f^ 



^ 



ut - val -de vän. 
love me a - lone. 



Om du då svi - ker mig, sam-ma just 

Shouldstthou de - ceive me then, Nev-er thence- 



fei 




^ 



^s* 



r*!$ 



.S J — 



i 



• — # 



I b '" J - i|J' J 



poco_rit 



i 



^ 



É 



* 



* 



gör det mig, nog får jag 
forth a - gain Should I find 



den, som mig äls - kar i - gen. 
an - y to love, no, not one. 



é v \\i\ M 




i 



B W I 



-« 



iS 



20686 






i r~? 



^^ 






jpoco yvY. 



67 



"En gång i bredd med mig' 



; When thou stand'st up with me' 



En gång i bredd med mig 

Prästen skall fråga dig, 

Om du vill hafva din utvalde vän. 

Om du då sviker mig, 

Samma just gör det mig, 

Nog får jag den, som mig älskar igen. 



When thou stand'st up with me, 

Will the priest ask of thee, 
If thou wilt take me, to love me alone. 

Shouldst thou deceive me then, 

Never thenceforth again 
Should I find any to love, no, not one. 



Prästen tar boken fram, 

Spörjer oss hvar om an, 

Se'n tar han ringen af rödaste guld, 

Sätter den på din hand; 

Det är ett fasteband ! 

Då har du blifvit min maka så huld. 



His book the priest will take, 

Then each must answer make, 
Then will he take him the ring of red gold, 

Put it upon thy hand; 

That is the marriage bond, 
Art then my true wife, to have and to hold. 



68 



U 



Norrländingens hemlängtan 
The Northlander's Longing 1 for Home 

E. Sehlstedt (1808-1874) 

Non troppo lento 



Hanna Brooman 



g^ 



^EE*E 



1. Hvi 

l.Why 



$m 




£ 



F~ 



1 



p 



?k tl l i 



$£ 




I 



£ 



£ 



läng - tar du 
long'st thou so 



a - ter till 
deep for thy 



fä - der - ne " 
dear na - tive 



strand, mitt 
land? Why, 



m 



i 



m 



m 



m 



p 



*># j 



3n 



M 



-P 



r i ] ] V 



¥ 



P^i 



i 



u 



hjär - ta, du siar sa o - ro- 

heart, so per - sis - tent - ly heat- 



-ligt, 
-ing) 



nar 
When 



f 



i 



fTT 




barn - do - mens 
mem -'ries of 



mm 
child 



ne dig 
hood from 



hvis - kar - i 
val - ley and 



bland om 
hill Will 




20686 



69 



i 



i 



n 



a* 



eresc. 



É 



P 



hem - byg - dens 
lov - ing - ly 



wm 



da - lar för- 
whis - per their 



£ 



-tro - 
greet- 



■ ligt? 
-ing? 



jsfi 



För 
In 



T 



cresc. 



atf 



^ 



^ 



T2? 



É 






3: 



i 



*£ 



É 



S 



i 



g i J ' i r ' 



• w 



*å 



gäf - ves du 
vain thou he 



ång - rar den bran -nan - de lust, som 

moan - est the sor - row - ful day When 



^^ 



gg 



m 



m 



ip55 
***** 



'Hiii 




i 



*£ 



-p- 




rit. 



Ill 



i 



m 



XT 

frän 
From the 



Ä 



kust 
way 



hem - byg - dens 
woods and the 



sko - gar och da - lar. 
hills of thy child - hood! 



i 



%* 



trt 



T+- 



a*! 



p 



ff ..ar 



~$ 



T 



=2: 



-z? 



rit. 



20686 



70 



Norrländingens hemlängtan 



The Northlander's Longing for Home 



Hvi längtar du åter till fädernes strand, 
Mitt hjärta, du slår så oroligt, 
När barndomens minne dig hviskar ibland 
Om hembygdens dalar förtroligt? 
Förgäfves du ängrar den brännande lust, 
Som gäckande dref dig till främmande kust 
Från hembygdens skogar och dalar. 



Why long' st thou so deep for thy dear native land? 

Why, heart, so persistently beating, 
When mem'ries of childhood from valley and hill 

Will lovingly whisper their greeting? 
In vain thou bemoanest the sorrowful day 
When yearnings so burning enticed thee away 

From the woods and the hills of thy childhood! 



Hvad drömde du väl om den främmande jord, 

Hvad sökte du fjärran i söder? 

Ack, sökte du hjärtan? Fanns de ej i Nord 

Hvar fann du väl trognare bröder? 

Hvad diktade hoppet, hvad brände din håg, 

Hvad såg du i söder, som icke du såg 

I hembygdens skogar och dalar? 



What dreams didst thou dream of the far southern 
shore, 

What thought'st in the southland to find thee? 
Wert seeking for hearts? were there none in the North, 

Truer friends than thou leftest behind thee? 
What whispering hope was enkindled in thee, 
What saw'st thou, to south' ard, thou mightest not see 

In the woods and the hills of thy childhood? 



in 
Jag minnes min hembygd vid dånande flod, 
Där molnen sig hvila på fjället, 
Där åldriga skogen mot stormarne stod, 
En grönskande sköld omkring tjället, 
Där lifvet var ljuft och där friden blott log 
När solen rann opp eller nattvakan slog 
I hembygdens skogar och dalar. 



in 
I think of my home by the thundering stream, 

Of lakes, cloud and mountain reflecting, 
The forest that stood as a shield to the storm, 

That home from its fury protecting. 
There peacefulness smiled and life happily ran 
From sunrise at morn till the night-bird began 

In the woods and the hills of my childhood. 



Väl sofver min fader, — vid gungande haf, 
Den grönskande graf honom söfver; 
Och granarna gro kring den älskades graf 
Och fläta ett skugghvalf däröfver; — 
Men fädernetjället, det blomstrar ju än, 
Och moder och vänner mig mana igen 
Till hembygdens skogar och dalar. 



IV 

My father he lies within sound of the sea, 
And green is the grass where he's sleeping; 

The murmuring firs o'er the graves that I love 
Their shade-vaulted branches are sweeping. 

And there, even now, still is standing my home, 

My friends and my mother still call me to come 
To the woods and the hills of my childhood. 



Jag kommer, jag kommer väl fjärran ifrån. 
En gång till att famna Er åter. 
Men kanske för sent står de älskades son 
Vid grafvarnes marmor och gråter. — 
Då står jag förskjuten, där älskad jag var, 
Och gråter vid minnet af framfarna dar 
I hembygdens skogar och dalar. 



I come, I am coming from far, far away, 
In hopes of embracing the living; 

Too late, it may be, I may find myself there, 
O'er cold marble tombstones a-grieving. 

And where I was loved, there deserted, alone, 

I '11 weep at the mem'ries of days that are gone 
In the woods and the hills of my childhood. 



71 



"Jag- unnar dig" ändå allt godt" "Sweet ängel, still I wish thee well" 

Folk-song 

Arr. by Gustaf Hagg 
Andante, molto tranquillo 




m 



* 



*t£ 



tt 



m — — m 



P 



m 



ljuf-va 
good I 



än -gel 
hope for 



fin. 
thee. 



Fast du i - från mig haf - ver_gatt "*j- 



For ev - er in 



m 



^Ä 



iii my thought dost dwell, ^J 



i m p i 



p EE pf 



nil 



É 






*E 



/ rJ 



tn 



vyf 



É 



J» 



i 



j=F 



■ ■ 



£ 



du i ha - gen min. 

thou art gone from me. 

■»■■ 



Sä tac - kar jag för kär - le - ken, jag 
And so I thank thee, my dear, For 




*« 



m 



T~W» 



oco rail. 



^^ 



m 



m 



'Å*==É. 



nju-tit_ har af dig, min vän, frän den -na dag och tid. 
all the_ love to thee I bear, And shall from this day on. 



i 




20686 



72 



"Det står ett ljus i Österland" 



"There is a light in Easteriand* 



Folk-song 



Un poco mosso 



mm 



»»Ti^ i j»fl f pi p p 



Arr. by Gustaf Hägg 



£ 



te 



É 




1. Det står ett_ ljus i Ös-ter-land, det 
_ 1. There is a light in Easter -land, That 



fe 



5= 



i 



£EBÄ 



F?=* 



££ 



w 



\p 



"* 



p 



sliÉIÉI 






1=5 



H 



i^S 



■^ p r- § 



j) ' yv r p. r p e 



ly - ser som 
like a star 



'fa J t, Ju I i 



en_ stjar-na. 
is shin- ing, 



Det är sa_likt 
And O! 'tis like 




É 



min lil - la vän, den 
my dearest friend, For 



ipf 



5E3E£ 



S=fe 



?F III 



tJ 



5* 



H i i . 5 



i 



J) * b* i 



m^ 



7 iT 



É* 



il 1 J- M 13 



^T 



t 



^ 



F P J - 8 IP P J 7 j> 

ror den vän den lef - ver än, der 



B 



vän jag ser så_ gär - na. Jag tror den vän den lef - ver än, den 
sight of whom Im_ pin - ing! That friend is still a - live, I trow, And 



Pi 'i 



PPW 



a 



pphi 



£ 



!=■ 



T * 



s 



£ 



s 



J» 



i 



£ 



p 



ö 



gr p i b p r J a P r; 

der upp sitt hus i - een e - mel-lan sa 



^ 



£ 



IT. 



S 



^ 



±±É 



tän-derupp sitt ljus i - gen e -mel-lan sa - ta_ vänner. Jag vänner 1 , 
sheds his light there e -ven now, A - monghis good com-panions.That panions. 




n 



im 



m 



&- 



f- Sr \rr 



i 



u 



23 = 



20686 



73 



"Det står ett ljus i Österland" 



'There is a light in Easterland" 



Det står ett ljus i Österland, 
Det lyser som en stjärna. 
Det är så likt min lilla vän, 
Den vän jag ser så gärna. 
: Jag tror den vän den lefver än, 
Den tänder upp sitt ljus igen 
Emellan så ta vänner. :|: 



There is a light in Easterland, 
That like a star is shining, 

And O! 'tis like my dearest friend, 

For sight of whom I'm pining! 
:That friend is still alive, I trow, 

And sheds his light there even now, 
Among his good companions. : || 



Om vi ovänner skulle bli, 
Som sad'na vänner varit, 
Och som en sådan längre tid 
Hvarandra älskat hafvit. 
|:Så långt som himmel är från jord, 
Så långt du är från dina ord, 
Som du med mig har talat. :|: 



ii 
If enemies we e'er should be, 

Whose friendship was the nearest, 
And who so long and constantly 

Have held each other dearest, 
:As far as earth from heav'n above, 
So far art thou from words of love 

That thou to me hast spoken. :|| 



74 



a • » 



"Ä jänta å ja 



Allegretto 



"The maiden and I" 

F. A. Dahlgren (1H16-1895) 



Folk-tune 
Arr. by Gustaf Hägg 



Dy l 

å 




jän - ta 
maid - en 



a ja, a 
and I, the 



p r Jv ^ 'r Jl Ju - J) | Q J > > j» 



jän - ta 
maid - en 



a ja, 
and I. 



allt 
Oh 



up 
all 



lan - da 
up - on the 



va - gen, a ja, a 
high - way! And I, the 




* 



Jv > Ji J> i , £ > 



J' J> J> J> 



£ 



? 



#+— É 



jän - ta a ja, a jän - ta 

maid - en and I, the maid - en 



a ja, 
and I, 



allt up - på lan - da - 
Oh all up - on the 




20686 



75 



P. 



#^£ 



vä - gen. Dar möt - te ho mej en 

high - way! 'Twas there that we met by 



u p p p \ 

mor - gon sa klar, a 
dawn's ear-ly light, The 




m 



p- p i p i p p p p o p 1 1 g p p i i 

la ho sken Da him - me - len sa rar. a vac - ker som l.iu - se 



so - la ho sken på him - me - len så rar, å vac - ker som lju - sa 
sun in the sky a - bove was shin-ing bright, And fair_ as the day was 




rn~p J ' i \ f Q jl 



m i j i ii 



s5 



hjär - ta hvar tog de vä - gen? 

heart, whith - er took'st thou thy way? 



da - gen ho var, mitt 
she to my sight: My 




20686 



76 



"A jänta a ja' 



"The maiden and I" 



:Å jänta å ja:|: allt uppå landavägen, å ja- 
:Å jänta å ja:j: allt uppå landavägen. 
Där mötte ho mej en morgon så klar, 
A sola ho sken på himmelen så rar, 
Å vacker som ljusa dagen ho var, 
Mitt hjärta livar tog de vägen? 



The maiden and I, the maiden and I, 
Oh all upon the highway, (and I,) 
The maiden and I, the maiden and I, 
Oh all upon the highway! 
'T was there that we met by dawn's early light, 
The sun in the sky above was shining bright, 
And fair as the day was she to my sight: 

My heart, whither took'st thou thy way? 



:|:Å jänta å ja:|: allt i Ransäters kyrka, å ja- 
:|:Å jänta å ja:|: allt i Ransäters kyrka; 
Där bliga ho på mej så himmelens blått, 
Å öga det for så blixtrande brådt, 
A aldri nånsin har ja tacka salfva fått, 
Ja miste kav min hela styrka. 



The maiden and I, the maiden and I, 

All in the village chapel! (and I,) 
The maiden and I, the maiden and I, 
All in the village chapel! 
She gave me a look of heavenly blue, 
That glance from her eyes like lightning shot me 

through, 
Such onslaught as this my heart never knew, 
And had not the strength to grapple. 



:|:Å jänta å ja:|: allt i midsommars vaka, å ja — 
:|:Å jänta å ja:|: allt i midsommars vaka; 
Då mötte ho mej mä fräsande fröjd, 
A aldri nånsin har ja känt mej så nöjd, 
Ja kasta mina ben i himmelens höjd, 
A hoppa öfver alla taka. 



The maiden and I, the maiden and I, 
At midsummer's carouses! (and I,) 
The maiden and I, the maiden and I, 
At midsummer's carouses! 
Oh, then did we meet in wildest of joy, 
And ne'er in my life before so happy I ; 
I kicked up my heels right into the sky, 
And jumped over roofs of houses. 



IV 



|:Å jänta å ja:|: allt uti polskedansen, å ja — 
|:Å jänta å ja:|: allt uti polskedansen, 
För där tog jag tag uti hennes hand, 
För ögat skymdes bort båd' himmel å land, 
Hur dansen den gick, det vet jag inte grand, 
När som ja kom till sansen. 



The maiden and I, the maiden and I, 

All in the polka dances ! (and I,) 
The maiden and 1, the maiden and I, 
All in the polka dances! 
"T was then that I took her soft by the hand, 
Her eyes blotted out for me both sky and land, 
Nor how I got through could I understand, 
When 1 regained my senses. 



:|:Å jänta å ja:|: allt uti gröna lunden, å ja — 
:I:Å jänta å ja:|: allt uti gröna lunden, 
Där tog jag en kyss så rosende röd, 
Å klagade för henne hela min nöd, 
Å fråga, om ho ville dela mitt bröd, 
Å ho svarte ja på stunden. 



The maiden and I, the maiden and I, 

All in the leafy bower, (and I,) 
The maiden and I, the maiden and I, 
All in the leafy bower. 
'T was there that I stole a kiss rosy red, 
My want and my wish, 't was then to her I said, 
And asked her if so with me she 'd break bread . 
She answered me "Yes" that hour. 



VI 



:|:Å jänta å ja:|: allt i Ransäters kyrka, k ja- 
:|:Å jänta å ja:|: allt i Ransäters kyrka, 



The maiden and I, the maiden and I, 
All at the church's altar, (and I,) 



tome 



77 



Dftr stodo vi di vid altaret just, 
A lofvade tro i nöd å i lust, 
A allt intill lifvets sistaste pust 
Troget hinannan dyrka. 



The maiden and I, the maiden and I, 
AU at the church's altar. 
'T was there that before the priest we did go, 
There pledged we our troth, for weal and eke for woe, 
To cherish and love, till death lay us low, 
Be faithful and never falter. 



:Å jänta å ja:|: allt uppå landavägen, å ja- 
: A jänta å ja.-j: allt uppå landa vägen. 

På lifvets landsväg vandra vi nu 

Så gladelig, å ett kött äro de tu; 

Så skola vi gänga ja å min hustru, 

Tess döden han stänger vägen. 



VII 

The maiden and I, the maiden and I, 
Oh all upon the highway! (and I,) 
The maiden and I, the maiden and I, 
Oh all upon the highway! 
And so down the road of life we trudge on, 
And happy are we that now we two are one; 
And so go my wife and I till life 's done, 
And death closes her and my way. 



tow 



78 



"Om sommaren sköna" 



Andantino 



In Beautiful Summer 



A. Wallenius 



Folk-tune 
Arr. by Gustaf Hägg 



P 



I II h I il- j j I | J' i 



^m 



m 



± 



-mm 




1. Om som - mar - en skö-na, när 
1. In beau - ti - ful sum -mer, when 



^S 




£=£ 



g 



PP 



\P 



^m 



h 



É 



m 



i 



M * 



I 



Ö 



"p i p' m. i p Jl p i r 

vid Da - la två älf - var - na vi 



m 



mar - ken hon 
Earth mak-eth 



gläds, vid 
glad, 'Tis 



Da - la tva 
glo - ri - ous 



alf - var 
then to be 



VI- 

rid- 




mm 



ii. j* ji 



* Ji T~ i 



^ 



da: Från 
ing From 






m 



i 
P 



Tu 
Tu 



P 



na - a 
na - o's 



strand till 
shores to 






Gag - ne - mäns 
Gag - ne - man's 



iP^ 



r 



3! »= 






20686 



79 



$ 



J I I g P I P I B ^ 

så fa - eert det då är att ri- 



nas, sa 

Head, Where 



fa - gert det 
Da - la's two 



riv - ers are 



• 



j^^ 



n- 

glid- 



é 



P 



je; 



r 



gg g tf «s ; 



i 



t 



f 



r 



r 



r 



ÉH 



»/ 



dud glä- -de 6ch sfyr- -fee 



P^£P 



om aa 



da.. „ (Gud glä- 

ing. {God glad - den and 



styr- -Re de 
strength - en the 



man, som aar 
peo - pie that 



i 



k 



^m 



^m 



Pi 



^ 



9* 



P 



aap 



i 



i 



i 



jM?/ cr»w. 



^ 



Gud glä - de och styr - ke de man, somas 



bo, Gud glä - de och styr - ke de 

dwells, God glad - den and strength - en the 



peo - 



söm aar 
pie that 




*irrf rr 




ii 



poco rit. 



É r "pip- i] J S| i I i f^ 






bo 
dwells 



vid 

By 



lf-vom, pa berg och i 
riv - er and moun-tain and 




20686 



80 



"Om sommaren sköna' 



In Beautiful Summer 



Om sommaren sköna, när marken hon gläds 
Vid Dala två älf varna vida: 
Från Tunaå strand till Gagnemäns näs, 
Så fagert det då är att rida. 
:Gud glade och styrke de män, som där bo:|: 
Vid elfvom, på berg och i dalom. 



In beautiful summer, when Earth maketh glad, 

'T is glorious then to be riding 
From Tunao's shores to Gagneman's Head, 

Where Data's two rivers are gliding. 
: God gladden and strengthen the people that dwells: 
By river and mountain and valley. 



Där hörs en förnöjelig näktergalssång 
Och djuren i lunderna gånga; 
Vid Åhl utmed land, på sjö och på strand, 
Om vårtiden leka så många. 



There hear you at evening the nightingale's song, 
There herds through the woodlands are straying, 

And there in the Spring, by the lakes through the 
land 
You find them a-feeding and playing. 



in 



Där hafver vår sol formerat en ö, 
Som Siljan så kärligt omfamnar, 
Där tusentals fiskar de lemna sitt frö 
I gräsrika vikar och hamnar. 



On Silyan's blue waters an island there rests, 
And round it the waters are fawning, 

And there in its grass-grown harbors and bays 
The fishes by thousands are spawning. 



IV 



IV 



Från Venjan och Orsa till elfvenes dal, 
Och så öfver bergen till Särna, 
Där elgar och renar till tusendetal 
I skogarne vistas så gärna. 



From Venyan and Orsa to river-bed vale, 
And Sarna that's over the mountains, 

The reindeer and elk will browse in the woods 
By thousands, and drink at the fountains. 



Guds ande i Nordlanden h vilar nu sig; 
Ja, längst upp i världenes ända. 
Vår himmelske Fader! Vi rope till dig: 
Du värdes din nåd till oss sända! 



God's spirit now rests on the land of the North, 
Far on to where'er the world endeth; 

Now pray we our Father His grace to bestow, 
Thank Him for the mercy He sendeth. 



VI 

Allt detta blef fattadt en midsommarsdag 
På Moramäns nöjsamma ängar, 
Vid Utmelands by med lust och behag, 
Bland blomstrande, grönskande sängar. 
:Gud glade och styrke de män, som där bo: 
Vid elfvom, på berg och i dalom. 



This song was all made on a midsummer day, 

Where Moramen's valley reposes, 
In Utmeland's village, with joy and delight, 

'Midst flowerbeds of beautiful roses. 
: God gladden and strengthen the people that dwells: 

By river and mountain and valley. 



81 



Källan 



The Spring 



Källan sprang ur jordens barm, 
Log mot solens kyss så varm, 
Klar som dagens blick den var, 
Lika skön och underbar. 
Kom så fram till kallans brädd, 
Liten tärna, blyg och rädd, 
Såg sin spegelbild i den, 
Tvådde ros och lilja se'n. 



From Earth's heart a spring there welled, 
To the sun's warm kiss it smiled, 
Clear it was as day's own Tight, 
Just as pure and wondrous bright 
To the spring comes, half afraid, 
Now a little, childlike maid, 
At her picture takes a peek, 
Wets each rose-and-lily cheek. 



Källan, grumlad en sekund, 
Af den leken på dess grund, 
Stod snart åter lika klar, 
Lika djup och underbar. 
Tiden gick med barnets lek, 
Snart en jungfru, skön, men blek, 
Fram till källans spegel gick, 
Med en bruten liljas skick. 



Now this sport a little while 
From below the spring did rile; 
Very soon 't was clear and pure, 
Just as wondrous as before. — 
Flies the time, the child is gone, 
Comes a maiden fair and wan ; 
Goes and gazes in the spring 
Like a broken lily-thing. 



När hon såg sin bild där stå 
Föll en sorgens tår därpå. 
Och fast nyss så spegelklar, 
Nu förmörkad källan var! 
Och där växla höst och vår: 
Mörk och grumlig källan står! 
Sommar kommer, vinter far: 
Aldrig mera blir den klar! 



in 
On the face she sees below 
Falls a tear of grief and woe, 
And the spring, but now so clear, 
All at once grows black and blear. 
Fall and winter changes bring, 
Murk and muddy stays the spring; 
Summers, winters, year by year, 
Nevermore the spring shall clear. 



82 



Källan 



The Spring 



Frans Hedberg (18884908) 



Andante quasi allegretto 



W. Lagercrantz (1825-1886) 
fi\ P 




1. Käl - lan 

1. From Earth's 



4 J- p a ^ 



n j i j, j) ^^ 



-«* 



sprang ur jor - dens 
heart a spring the re 

d~" 



barm, log mot 
welled, To the 



so - lens kyss sa 
sun's warm kiss it 




t 



cresa 



g 



P' F ' f P j 



~a — 
varm, 



klar som 



smiled, Clear it 



da - gens hlick den var, li - ka 

was as day's own light, Just as 




20686 



83 



■h iA Ji 



p 



5fe& 



skön och un - der - bar. Kom så fram 

pure and won - drous bright. To the spring 



P P P 

till käl - lans 
comes, half a - 




* 



é 



^m 



P' g I r • p p p 

Ii - ten tär- -na, blyg och 



brädd , 
fraid, 



Ii - ten 
Now a 



tar 
lit 



rädd, 
tie, child - like maid, 



i jOi 




sag sm 
At her 



f 



izra 



3EÉ 



3 



^ 



£ 



r/7. 



H5 



wla^ 



£ 



£ 



£ 



spe- -gel -bild i den, 

pic- -ture takes a peek, 



tväd - de 
Wets each 



ros och lil 

rose - and - lil 



É 



y 



I li 1 




Hi i 



s 



r*£ 



i 



£ 




206S8 



84 



Skördemannen 



The Harvester 



C.A.Wetterbergh 
(1804-1889) 



I 



Moderato 



C\ 



J. Fogelberg 
/-N % P (1806-4885) 



* I I 1, J) J* 



f 



1. Na är det 
l.The sun is 




^ J J' p »p g i r i» J' j J' i j j > j 



p 



nä - set, som in- sjön fam-nar med ö - gon 
head- lands, The blue- eyed wa- ters a- round them 



so - ligt och varmt pa 
shin - ing up - on the 




^ 3E3j 



% 



h J) J' i> 



E 



^ 



W^ 



bla, och frö - en 
flow, In yel - low 



skall- ra i pen- ning- grä - set, och al - la 
husk-ings the grain doth rat - tie, Now ev - 'ry 




20686 



85 



t J J' J' 



^m 



£ 



* 







pp 



man sko - la ut och 
man must come out and 



sia. Här har jag 

mow. Then take the 



slip - sten och här min 
whet- stone and take the 



*h* 



i 



i 



'Qy # r 



», J~3 J 



A 



m 






^ 



T 



t> J J) P P ■ p Iffp ^ p ^ 



i 



i b f? i 



byt - ta, och mat i 
bas- ket, And take his 



väs - kan, till äng -en ut. 

din- ner- pail ev - 'ry one; 



Nu är det 
To be of 




j) J' j> m js j> i J'U j'p ^ 



frå-ga att gö - ra nyt-ta, vi få nog svet - tas förrh det tär slut. 
use we must each en-deav-or, We all will sweat ere the work is done. 



^ 



1 



w 



-s 



3 



P J is 



m 



r 



/ 



m 



fe^g 



% 



^ 



1 




Sl/f r 



3^ 



IE 



EOT 



£ 



E* 



Pf 



c/ 



•% 



20686 



86 



Skördemannen 



The Harvester 



Nu är det soligt och varmt på näset, 
Som insjön famnar med ögon blå, 
Och fröen skallra i penninggräset, 
Och alla man skola ut och slå. 
Här har jag slipsten och här min bytta, 
Och mat i väskan, till ängen ut. 
Nu är det fråga att göra nytta, 
Vi få nog svettas förrn det är slut. 



The sun is shining upon the headlands, 

The blue-eyed waters around them flow, 
In yellow huskings the grain doth rattle, 

Now every man must come out and mow. 
Then take the whetstone and take the basket, 

And take his dinnerpail ev'ry one; 
To be of use we must each endeavor, 

We all will sweat ere the work is done. 



Här flicka kära, är rSfsan färdig; 

Ditt namn jag skurit i skaftet in. 

Klif ej bäcken ! Nej, kom jag bär dig 

Igenom lifvet, om du blir min. 

Var ej så blyg, det är intet farligt; 

Du får ej väta de fötter små, 

Kom, jag skall bära dig så nätt och varligt, 

Det är ju godt att vi äro två. 



Come, darling sweetheart, your rake is ready, 

I've cut your name in the handle, see! 
Don't wade the brook, let me bear you over; 

I will through life, if but mine you'll be. 
Be not so modest, and where's the danger? 

I'll lift you over so nicely, dear, 
To wet your feet I shall not allow you, 

How fine it is that we both are here! 



Den ena stöder så lätt den andra; 
Det är ej godt till att ensam gå. 
Tillsammans vi uppå ängen vandra, 
En gör ej nytta, men begge två; 
Ty hvad jag fäller, du räfsar samman 
Och bergar sedan i ladan in. 
Ja, låt oss lefva i fröjd och gamman 
Tills Herran skördar på ängen sin. 



in 
Each one in this way supports the other, 

'T would do no good to be here alone, 
The field together we soon can cover, 

For two do wonders, where useless one. 
What I mow down you shall rake together, 

And to the barn you shall safely bear; 
Oh! let us live so, dear heart, for ever, 

Till God shall harvest his meadows fair. 



rv 

Du tror väl intet att jag dig sviker 
Och glömmer bort dig för gods och gull ? 
Man blir ej lycklig, fast man blir riker, 
Och ej förnöjder för pengars skull; 
Men om man äger i alla öden 
En trogen vän att sig sluta till, 
Då blir man lycklig i själfva döden, 
Då har man gjort såsom Herran vilL 



Ah ! do not think I could e'er forsake you, 

For goods or gold I could e'er forget ; 
'T is not the richest that are most happy, 

And money ne'er brought contentment yet. 
Take to your heart, then, a friend that's faithful, 

One you can cling to in peace or storm, 
And so in death you will still be happy, 

The will of God shall you thus perform. 



Tack, flicka kära! du h viskar bara 
I örat på mig, det lät som: "Jal" 
Nog få vi bröd, det har ingen fara, 
Om blott vi spara på pengarna. 
Med flit och bön och med kärlek trogen, 
Så menar jag, det blir ingen brist; 
Gud ger oss säd på den lilla logen, 
Och tänker på oss båd först och sist 



Thank you, my dear, tho' you only whispered, 

'T was "Yes," I fancy, that you replied, 
We shall not starve, oh, there is no danger, 

If but some money we lay aside. 
With work and prayer and a firm affection 

I know right well we'll ne'er come to need, 
With corn will God fill our barn in plenty, 

For of us always He taketh heed. 



87 



vi 
Se så, nu börjas! se gräset ligger 
Omkull i rappet, ty slattern går. 
Förgäfves blomman om lifvet tigger; 
Nu är det slut, hennes korta vår. 
Så men'skan faller ifrån sin stängel; 
När skördar' n kommer med lien sin, 
Men tätt i spåren, där går en ängel 
Som räfsar samman och bärgar in. 



VI 

Now moves the work ! See, the grass is falling, 

In vain the flow'rs for their lives implore, 
Yet none the less goes the harvest forward, 

Their little springtime of life is o'er. 
Thus falleth man when his life is severed, 

When Death to reap with his scythe has come; 
But close behind him there comes an angel, 

To glean the harvest, and bear it home. 



88 



o tj n 



'Fjäriln vingad syns pa Hägra 



A Butterfly at Haga 



# 



Andante 



C. M. Bellman 

(1740-1795) 

P 



i l ji h 



ö 



ps 




1. Fjä - riln 
1. 0, a 



wp- y 



i 



m 



p5 fe 



-6 



J ' g p i r r^P^ 



j j j j 



ving - ad syns pa Ha - ga, 

but - ter - fly at Ha - ga 



mel-lan dim -mors frost och 
In the frost - y mist was 



$mmmm 



mm 



w w 



p 



m 



22 



m 



^^f 



^^ 



dun, 

seen, 



sig sitt grö - na skjul till - la - ga och i 

As it sought a flow - 'ry par - lor, Where to 




206*6 



89 



. "J J J- J J I 



^^P 



blom - man sin pau - lun. 
make its nest of green. 



Mins4a kräk i 
Thus the ti - ni 



kärr och 
est of 




É 



P 



m i m 



r ! p p 



sy - ra, nyss af so - lens var - ma väckt, _ 
erea - tures With the sun's bright warmth a - wakes 



till en 
To a 




^Pf 



m 



— m v — 

ny hög -tid - lig y- ra, el- das vid se- fi - rens fläkt, 
new-found day of rap-ture, In the wind its joy it takes. 



3 



-^é- 



P 



^ 



20686 



90 



'Fjäriin vingad syns på Haga' 



A Butterfly at Haga* 



Fjähiln vingad syns på Haga, 
Mellan dimmors frost och dun, 
Sig sitt gröna skjul tilllaga 
Och i blomman sin paulun. 
Minsta kräk i kärr och syra, 
Nyss af solens värma väckt, 
Till en ny högtidlig yra, 
Eldas vid sefirens fläkt. 



O, a butterfly at Haga 

In the frosty mist was seen, 
As it sought a flow'ry parlor, 

Where to make its nest of green. 
Thus the tiniest of creatures 

With the sun's bright warmth awakes 
To a new-found day of rapture, 

In the wind its joy it takes. 



Haga, i ditt sköte röjes 
Gräsets brodd och gröna plan. 
Stolt i dina rännlar höjes 
Gungande den hvita svan. 
Längst ur skogens glesa kamrar 
Höras täta aterskall 
An från den graniten hamrar, 
Än från yx' i björk och tall. 



Lieth in thine arms, O Haga, 

Many a soft and grassy lawn, 
And upon thy streams is floating 

Many a proud and snow-white swan. 
Far away in woodland chambers 

Hear the frequent echo call, 
Where the granite blocks are broken 

And the birch and fir trees fall. 



"Haga is a royal summer residence near Stockholm. 



Kung Carl XII. 



King Charles XII. 



Kuno Carl den unga hjälte 
Han stod i rök och damm, 
Han drog sitt svärd ur bälte 
Och bröt i striden fram. 
Hur svenska stålet biter, 
Kom, låt oss pröfva på. 
:Ur vägen, moskoviter, :|: 
: Friskt mod, I gossar blå!:|: 
: Friskt mod, I gossar blå!:|: 



Kind Charles, our young defender, 
He stood in dust and smoke; 

His sword is snatched from scabbard, 
And through the ranks he broke. 

Now show, ye men of Sweden, 
What Swedish steel can do! 
jj : Begone, ye dogs of Russia! :|| 

|| .-Forward, ye boys in blue! : |j 

|| : Then on! ye boys in blue!:|| 



Och en mot tio stäldes 

Af retad Vasason. 

Där flydde, hvad ej fäldes; 

Det var hans lärospån. 

Tre konungar tillhopa 

Ej skrefvo pilten bud. 
:|:Lugn stod han mot Europa,: 
:|:En skägglös dundergud, :|: 
:|:En skägglös dundergud. :|: 



Then one to ten were pitted 

By Vasa's angry son. 
All fled that were not slaughtered - 

So was his bidding done. 
Three kings to such a message 

Made no reply. He stood 

:And faced all Europe calmly, :(| 

|| : A beardless thunder-god !:|| 

|| lA beardless thunder-god !:|| 



Där slog så stort ett hjärta 
Uti hans svenska barm, 
I glädje som i smärta 
Blott för det rätta varm. 
I med- och motgång lika, 
Sin lyckas öfverman, 
Han kunde icke vika:|: 
Blott falla kunde han,:|: 
Blott falla kunde han. :|: 



in 
Within his breast was beating 

A Swedish heart of might, 
That, came there joy or sorrow, 

Wanned only for the right. 
In good or evil fortune 

The master of his fate, 
: And so he could but perish, :|| 
||:That never could retreat! :|| 
|| : That never could retreat !:|| 



92 



Kung- Carl XII. 



Tempo di marcia 



King- Charles XII. 



E. Tegnér 
(1788-1846) 



r\ 



O. Westermark 

(1799-1850) 



S 



J> f i' 



# 



3BZ 



? 



I 



ÉÉ 



*C\ 



1. Kung Carl den ung- - a 

1. King Charles, our young de 



P 






5f 



feB 



E f 



p^f 



/ 



^p^ 



/ 



s=!, 



i 






,-»- - ^" 



r 



c 



^ 



^ 



i^P 



i 



f 



# 



?^ 



hjäl-te han stod i rök 
fend- er. He stood in dust 



^m 



och damm. Han drog sitt svärd ur 
and smoke, His sword he snatched from 



m 



m 



m 



# 



3 



m 



t: 



5= 



T= 



£ 



^£ 



^ 



^ 



1 



»PP 



# 



^ 



b'al - te och bröt i stri - den 

scabbard, And thro' the ranks he 



ÉWP 



i 



i: j J ^ J- 



* tf 



fram. Hur sven-ska sta -let 

broke. Now show, ye men of 






^ b r ] r 



— ■ — ■ ^~ 



20686 



93 



ÉHÉI 



^ 



bi - ter, kom, lat oss prof- va pa. 
Swe-den, What Swed-ish steel can do! 



f — = 



m 

Ur 
Be 



M 



m 



va - 

gone,_ 



gen, mos -ko- 
ye dogs of 



lig 



j J Ii 



i j Hl 



# 



PP 



^ 



y 



=^w 
»{/• 



#? 



IW 



* j i r p-^ ^ 



é 



vi- ter, ur 

Rus-sia! Be 



va 
gone,_ 



gen, mos- ko 
ye dogs of 



vi - ter, 
Rus - sia! 



friskt mod, I 
For- ward, ye 



£*P 



m 



% 



ra J : I 



dä 



a 



v 






i 



g 



^ 



r i '• r 



r = P 



gos-sar bla, friskt mod, I gos-sar blå! 

boys in blue! Then on, ye boys in blue! 



Friskt mod, I 
For- ward, ye 



gi a m 



^m 



3 



ff 



3^: 



* w 



fe 



s 



£ 



£ 



gos sar bla, friskt 

boys in blue! Then 



JU i ^ 



* 



mod, 
on, 



I gos - sar bla! 

ye boys in blue! 



f 



m 



"15- 



aoii>,6 



94 



'När själen är nöjd" 



Andante 



»p 



Ö 



'If peace and content" 

Words and Music by 
Prince Gustaf, Duke of Upland 

(1827-1852) 



?ry= - i ^ E^ 



¥^É 



r P r; j 



— . — v 1 _ i ,j _ — ^_, . , j _ 

1. När sjä - len är nöjd och hjär- tat har fröjd, är 
1. If peace and con-tent in an - y man dwell, That 



i V "| | » 9=1 » f » f gJH§ 



i 



i 



I 



^5 



3q»=E 



■y 



p 



^^ 



P^ 



£ 



3 



^ 



^^ 



P 



S 



PL i r v F r. ^ 



*^ 



män - nis - kan lyck-lig och sail, 
man will be hap - py and bright; 



och sam - ve -tets röst år 

The voice of his conscience is 



V * f n g g 



(É 



M 



» ff F y 



£^S 



^=F^ 



£^* 



s 



^ 



# 



ö 



/CN 



i pr p^r p-j)i J » * y -p i r p-p Op 

1, man som-nar i mörknande kväll. Och sam-ve4ets röst ä 



tyst-nad i frid, man som-nar i mörknande kväll, 
si- lent,andwell He'll sleep thro' the darkness of night, 



Och sam-ve4eis röst är 

The voice of his conscience is 



y >^l/*P I 



i 






M 



^? 



2> 



^ 



g 







f 



PI 



| r J>Jff *j> i r p i'r,. p~ J" J . g 



» 



^^1 



tystnad i frid, man somnar i mörknande kväll. 
si-lent,andwell He'll sleep thro 1 the darkness of night. 



'* i a 



i 



I 



Jrj nr 



% 



i 



^ 



S 



1» 



P 



s 




j i i 



pf 



20686 



96 



•När själen är nöjd" 



1 If peace and content' 



När själen är nöjd och hjärtat har fröjd, 
Ar människan lycklig och säll, 
:Och samvetets röst är tystnad i frid, 
Man somnar i mörknande kväll. :|: 



If peace and content in any man dwell, 
That man will be happy and bright; 

:The voice of his conscience is silent, and well 
He'll sleep through the darkness of night. :| 



Då sångarn hvar dag rätt finner behag 
Att höja sin stämma till sång, 
:£tt lugnande hopp for honom går opp 
I himlen att hamna en gång. :|: 



In him that delights to lift up his voice, 
And sing with the days as they come, 

:The comforting hope will surely arise, 
In heaven to find him a home.: II 



96 



Och mins du hvad du lofvade" ] "Remember what you promised me" 

Folk-song 

Arr. by Gustaf Hägg 
Andante con molta espressione 

A r r!S /T\ a tempo 



i 



e 



m J. 



$ 



5 



tefc 



r\ 



é^ 



1. Och 
1. Re- 




B 



mm 



p 



_/C\ 



P 



^m 






g 



i 



w 



^ 



P.r. ; i,r 



P^P 



1 



mins du hvad du lof - va - de, och mins du hvad 

raem - ber what you prom - ised me, re - mem - ber what 



u 

you 




cresc. 



P 



% 



p 7 P ' r 

L Du lof - 



him 

skies 



me - len den 
that were so 



blå? 
blue 



u lof 
You prom. 



va - de, 

ised that 



du 
you 




20686 



97 



i nn 



i> 



skul 

nev 



le al - drig svi - 
er would de - ceive 



ka,, 
me. 



P^? 



^ 



och Ii - .ka-fullt sa 
Yet ne'er-the-less that's 




p»r_p * 



g 



i 



S^_ 



^ 



S 



m 



* 



du till att go - ra det an 

the thing you al- ways try to 



bju'r 
just 




da! Du lof-va- de, du 

do! You promised that you 



g 



;P 



^M 



d « 






p r 



cresc. 



f = 



p mesto 



skul - le al - drig svi - 

nev - er would de - ceive 



ka, 

me, 



och 
Yet 



m 



cresc. 



go 







p mesto 



P 



se 



£ 



m/£ 



M J B J) 



"/TS 



S 



5 



£ 



E 



li - ka- fullt så bju'r du till att 
ne'er - the-less that's just the thing you 



gö- ra det än - da!, 
al-ways try to do!. 



Pi^ 



Trf 



rTN 



w 



^ 



f 



ra//. 



r.^J 



« 



ä 



m 



mm 



wm 



20686 






98 



"Och mins du hvad du lofvade" 



"Remember what you promised me' 



Och mins du' hvad du lofvade, och mins du h vad 

du sade, 
Allt när som vi stodo under himmelen den blå? 
:Du lofvade, du skulle aldrig svika, 
Och likafullt så bjur du till att göra det ändä!:|: 



Remember what you promised me, remember what 
you told me, 
The time when we stood beneath the skies that 
were so blue; 
: You promised that you never would deceive me, 
Yet ne'ertheless that's just the thing you always 
tfytodo!:|| 



Och mins du hur du talade, och mins du hur du 

sade, 
Allt när som du var uppå ditt adertonde årr 
: Du lofvade, du skulle aldrig svika, 
Och likafullt sä bju'r du till att göra det ändå!:|: 



Remember all you said to me, remember what you 
told me, 
The day 't was your birthday, just eighteen that 
day were you. 
| : You promised that you never would deceive me, 
Yet ne'ertheless that's just the thing you always 
try to do!:|| 



99 



"Af hjärtat jag- dig- älskar" 



'As long- as life endureth" 



Folk-song 



m 



Lento 



Arr. by Gustaf Hägg 



P 



H^ 



^ 



lef-ni 



Af hjär-tat jag dig äls - kar i all min lef-nads 
As long as life en - dur - eth, My heart will still be 




tid; men det kan jag väl fån - ka jag far väl al-drig dig. Själf 

thine, And yet I have a no - tion Thou nev- er wilt be mine. What 



*é 



^ 



m 



^\*&®v&$ mm 



^$ 



ä 



^^ 



±=å 



j- 



m 



^ 



t 



sa f 



* 



^s 



p 



p=i 



i 



^ 



# 



vat, att du skall tro - gen_ bli; 
ise That thou wilt faith-ful be; 



du mighaf-ver lof - 

tho' I have thy prom - 



men 
Yet 



m 



m 



^=: 



i 



1 



m 



W 9 



if =~n 



S I ' 



u J l lj 



ÉÉ 



m 



É 



1* jtweo rit. 



m 



fat - tig, det kan ju al-drig ske. 
fear me, That I'm too poor for thee. 



jag är allt för_ 
none the less I 



a 



£ 






i 






HI 



3S 



Sip j 



f 



~öv 



20686 



100 



Domaredansen The Judg-e-Dance 

Dance-Song 



^ 



Moderato 



Arr. by Gustaf Hägg 



* * P i p p p i J ■>'' 



p ' ' p 



Nu vil-ja vi be-gyn-na en 
0, let us all start up with the 




P 



f 



UP p j ^ P ^^ 



p 



do- ma- re-dans, nie-dan do- ma-ren själf är 
dance of the Judge, For the Judge is hi»n-self at 



hem 
home 



tt 



ÉIÉ 



ma. Och 

now, Let 





P 



api 



å 



Cr J j 'p i £/p p J V r r 



al - la de, som i do- mar- dan-sen gå, de- ras hjär-tan sko -la 

all_ who'll dance in the Judge-dance to-day, With their hearts a- glow-ing 




' F i F 



F i F ' j F ^^ 



20686 



101 



* 



brin - na. 
come now. 



P 



J J' J) 



Al - la sä - ga de: Hå, nå, hål 

Shout, then, ev - 'ry one: Hey, hey, hey! 



f 



I fj 



m 



j j 



i F * F 



m 



t ? if 



p 



¥ 



*=i 



=■» 




i 



«^ 



£ 



/ 



J J N J 



^^ 



£ 



Al - la sä - ga de: Nå, nå, na! Har du drömt om din 

Shout, then, ev - 'ry one: Nay, nay, nay! Did you dream of your 




Pm 



É 



piii lento 

f 



m 



pp 



kä - res - ta i natt, sä 
sweet-heart, love, last night? If 



skaU du mot mig le. 
so, just smile at me. 




20686 



102 



I 



När jag- blef sjutton ar 

Andantino, non troppo lento ^ & p 



When I was Seventeen 



H. Lilljebjörn 

(1797-1875) 



Folk- tune 



H^sfe 



3EÉ 



l! , J J, J J* 



*i t nt/ 



f^OT 



3 



1. Fjorton år tror jag visst att jag 
<M. Fourteen years was I hap- py and 



1 



£ 



1 



?=e 



i» 



c 



i» 



gi j j 



^^ 



^ 



■* ■*- 



_ _ Y o o . ■ _ . . w- . 



va', li-ten f lic-ka, så munter och sa gla' ; 

free, Just a gay lit-tle maiden like them all; 



ing-en fri- a -re hör- de jag 
No one talked of a sweetheart to 



m 



i 



i 



W 



1 



1 



I 



M. * 



M j er 1 t 



2> 



^^ 



é 



f 



P 



g| 



Ö 



(vers 3) 



f 



B^S 



Ä^ 



ä 



^^ 



F* 



P P Ji i 



a; 

me. 



å ingen hel-ler jag tänk - te up-pa. La, la,, la, la, 
And of a lov- er I ne'er thought at all. La, la,_ la, la, 



^ 



i 




å 



SiPir 



i 



i 



i 



^ 



-»^ — in- 



20686 



la,_la, 
la,_la, 



la, la,. la, la, la, la, la, la, 
la, la,, la, la, la, la, la, la, 



HP 



iiiP 



«H 4 rj Ij^j 



103 



När jag blef sjutton år 



When I was Seventeen 



Fjorton år tror jag vis«t att jag va', 
Liten flicka, så munter och så gla' ; 
Ingen friare hörde jag å', 
Å ingen heller jag tänkte uppå. 
La, la, la, la, etc. 



Fourteen years was I happy and free, 
Just a gay little maiden like them all; 

No one talked of a sweetheart to me, 
And of a lover I ne'er thought at all. 
La, la, la, etc. 



Serratre när jag blef sjutton år, 
Solen sken, göken gol, och dä' va' vår, 
Allt va' skönt, jorden grön, himlen blå, 
Men likväl feltes mig något ändå. 
La, la, la, la, etc 

ni 
Ja, nu är dä' ej mer som dä' va', 
Stundom är jag så sorgsen, stundom gla', 
Stundom är jag så hvit, stundom ro', 
Å' jag vill hvarken lefva eller dö. 
La, la, la, la, etc. 



Three years more, I was then seventeen, 

Bright the sun, cuckoos crowed, and it was Spring 

All was fair, heav'n was blue, earth was green, 
Yet there was something amiss in ev'ry thing. 
La, la, la, etc. 

in 
Yes, the times as they were, now are fled, 

Often gay, often sorry, now am I ; 
Sometimes white is my cheek, sometimes red. 
I care not whether I live or die. 
La, la, la, etc. 



104 



"Här är gridagodt att vara" 



Larghetto cantabile 



m 



'Oh, how good it is to be here" 

From"Gluntarne"* 

Words and Music by 

G. Wennerberg 

(.1817-1901) 

p 



£ 



fms 



Får 

0h. 



ar 

how 



gu - 
good 



3 



da 

it 



p legato 



gEte 



p sempre legato 



i 



-«* 



I 



^ 



godt att 

is to 



va 

be 



ra, o 
here, Good 



hvad lif 
to be_ 



vet 
a 



dock 
live 



ar 

to 



P 






m 






Ö 



tf 



É 



i 



^ 



? 



^ 



skönt! 
day! 



i 



Hör hvad fröjd från fåg - lärs ska 
See how fresh and green the grass 



ra, 

is! 



m 



pp 



v» • -±* 



& 



s± 



iE 



-« 



i 



* A celebrated collection of songs in which the happy student-life of the University town of 
Uppsala is illustrated by "Glunten" (the Student) and the "Magister". In this song these per- 
sonages are depicted in joyful mood after an examination dinner in the tavern of Eklunds - 
hof; and in the song following, the "Magister" sings of his love. This number was originally 
a duet. 



20686 



105 




É 



£ 



gra - 
birds _ 



set ly 
sing forth 



ser grönt, 
their lay! 



^FPl 



wm 



w 



Vjf 



Hum - Ian 
Bees and 



mf 



s± 



cresc. 



sur - rar, fjä - riln prå - lar, lär 
but - ter - flies are flaunt - ing, Heav'n 



kan siar i 

with song of 



1 



i 



ppi 



m 



* *i? 



j.*. m • 



cresc. 



m 



i 



* 



poco rit. 



=— p a tempo 



I 



skyn sin drill,, 

larks is filled,. 



och ur nek - tar - fyll - da 

E'en the flow'rs them - selves would 




ska - lar dric 
toast us, In 



ka oss_ 
their cups 



sma blom 
with nee 



mor 
tar 



till, 
filled. 




20686 



106 



"Ack! i Arkadien äfven j ag* har varit" | "Ah! in Arcadia I too once did wander" 



Andantino 



From"Gluntame" 

Words and Music by 

G. Wennerberg 

(1817-1901) 




^m 



=E 



4FT . * J_ 

äf-ven jag har va - rit, va - rit där lång - e, 

I too once did wan - der, Wan- der full long, and 



1. Ack! i Ar- ka - dien 

1. Ah! in_Ar-ca - dia 



i 



t 



Ä 



m 



w 



f&fl 



■ é* 



rpr 



a tempo 
p legato 



m 'fl 



J53. 



£ 



-&• 



pm 



B 



i 



j. jj^u. r w 



J3 



«=t* 



va-rit där för-gäf - ves; dock, nar_jag mins den gyll-ne tid.somfa - rit, 
wandertheremistak - en: Still on that long- lost, gold- en time I pon - der, 



mmm 



Ä 



BJJpJji 



^gy 



i^l 



i 



p 



m 



jflOl l jj^J l jj^Jjpgp 



/ 



i 



e^ 



^ 



) ^ J) 



t^m 



än - nu mitt bröst af längtans suckar häf- ves. Tind - rande stjär- na, 
Still is_mybreast with sighs of longing shak- en. Star for me gleam-ing, 



|éé g r 



ä 



f j^ j Jj^ 



m 



nnn 



g 



*=^ 



m 



A 






m 



-ge 



20686 



107 



P. 



strå - lan-de tär 
Maid on_me beam 



^ 



£ 



na, hvar - för, hvar - för 
- ing, Where - fore, where - fore 



fick jag ej bli 
could I not re- 



Si 



*§ 



tf 



ipg 



p 



^^ 



É 



r' P pr P if r 



i 



ÖP* 



kvar? 
main? 



Bröt jag kan- ske emot Gu-dars la - gar? Ack, mot 

Did I break then somedecreeof heav- en? Laws of 



SS 



w 



hg ^g g £ g g; £gg 



I 



gf gF 



i 



ä 



^^ 



mm 



pip 



5 



ä 



p&b 



t 



É 



p passionato - 



r y * h j 



^^ 



'• BP 



män- skors bröt jag ej. 

man I nev - er broke: 



Hvar - för, hvar- för fick jag ej bli 
Where- fore, where-fore could 1 not re- 




kvar? 
main? 



Hvar - för, 
Where - fore, 



hvar - för fick jag ej bli kvar? 

where- fore could I not re - main? 




20686 



108 



"Ack! i Arkadien äfven jag har varit' 



"Ah! in Arcadia I too once did wander' 



Ack! i Arkadien äfven jag har varit, 
Varit där länge, varit där förgäfves; 
Dock, när jag mins den gyllne tid, som farit, 
Ännu mitt bröst af längtans suckar häfves. 

Tindrande stjärna, 

Strålande tärna, 

H varför, h varför fick jag ej bli kvar? 

Bröt jag kanske emot Gudars lagar? 

Ack, mot mänskors bröt jag ej ! 

:|:Hvarför, hvarför fick jag ej bli kvar?:|: 



Ah! in Arcadia I too once did wander, 

Wander full long, and wander there mistaken: 
Still on that long-lost, golden time I ponder, 
Still is my breast with sighs of longing shaken. 
Star for me gleaming, 
Maid on me beaming, 
Wherefore, wherefore could I not remain? 
Did I break then some decree of heaven? 

Laws of man I never broke : 
: Wherefore, wherefore could I not remain?:|| 



Om blott ett hopp att henne se jag närde, 
Strax i mitt fönster satt jag hela dagen ; 
Kom hon då ej — hvad plåga mig förtärde ! 
Kom hon — o Gud, hur blef jag ej betagen! 
Herrar, betj enter, 
Stadsbor, studenter, 
Alla ville bums jag ta' i famn, 
Och förtjust, utom mig utaf sällhet, 
Glömde jag för henne allt. 
.•Hvarför, hvarför fick jag ej bli kvar?:|: 



Then, when I hoped for passing glimpses of her, 
Oft at my window all the day I've waited, 

And came she not, what pains I then would suffer, 
But— if she came — ye gods, I was elated! 
Masters and townsmen, 
Servants and gownsmen, 

One and all I 'd hug them then and there, 

And with joy and happiness half-crazy, 
All for her I would forget. 

: Wherefore, wherefore could I not remain ?:|| 



Och när se'n allt var tyst i Odinstaden 
Och endast månen vakade vid ljuset, 
Minnes du då, hur ofta serenaden 
Ljöd invid hörnet af det hvita huset? 

Tills att därinne — 

Ljufliga minne, 
Följ mig, följ mig genom lifvet hän! — 
Hon, förrådd af böljande gardinen, 
Lyssnade i nattens frid. 
: Hvarför, hvarför fick jag ej bli kvar?:|: 



Later, when quiet all the town pervaded, 

Your candle and the moon lone watches keeping, 

Do you recall how oft I serenaded, 

Behind the corner of your white house creeping? 
Till in her chamber — 
Joy to remember! 

May I, may I ne'er forget the sight! 

She, betrayed by her unruly curtain, 
Listened in the peace of night. 

Wherefore, wherefore could I not remain ?:|| 



O ! " hvar du är jag frågar flyktig vorden," 
Skönaste hägring på min ungdoms himmel! 
Flydde med dig ock hoppet bort från jorden 
Följer dock minnet mig i världens vimmel. 
Ack, men addio, 
I dol o mio! 
Ej en ton mer sjunger jag om dig. 
Ty jag fruktar, att den gamla gnistan 
Lefver under askan än. 
.Hvarför, hvarför fick jag ej bli kvar?:|: 



Where art thou now? I cry, an exile banished! 

Fairest mirage my youthful heav'n e'er gave me! 
If hope herself like thee from earth had vanished, 
Thy memory through life would never leave me. 
So then, addio, 
Idolo mio! 
Not another note I 'U sing to thee, 
For I fear the ancient spark is smold'ring 

Underneath the ashes stale. 
: Wherefore, wherefore could I not remain ?:|| 



109 



i 



& 



Liten Karin 

Andantino 



Folk-song 



Little Karin 

Arr. by Gustav Hägg 



g£g^ 



r ni i j s ' I ^ p i cl r^ p 



fep£ 



C\ 



^ 



^ 



l.Oeh Ii - ten Ka - rin tjän - te på 
1.0, lit -tie Ka -rin wait -ed all 

g 



m 



p 



^m 



p 



T=ff 



o* 



% 



Fp P p I y J^ | . h J)J^p l ^ J- 1 p IP p mp 



B 



ung-a kung-ens gård; och Ii - ten Ka-rin tjän -te på ung-a kung- ens 
in the youngking's hall, 0, lit- tie Ka-rin wait- ed all in the young king's 



&= 



S§ 



^m 



^^ 



f 



$ 



r* 



O" 



rW 



m&f 



O- 



w 



m 



-J~l 



^ 



iM= 



ras 



>£_ 



P 



$=& 



Ä 



r * p i p i p p ic^j 



s 



^ 



gard; 
hall; 



hon lys - te som en 
And like a star she 



stjär - na bland al - la tär - nor_ 
glit - tered a - mong the stars so — 




fcfc 



vif :___— — — p un poco rit. Sj& 

f I P P P p l e^/JiJ' l ^p g /J?U T l 



s 



sma; hon lys-te somen stjär - na bland al - la tär-nor_små. 

small, and like a star she glit- tered a - mongthe stars so — small. 




20686 



110 



Liten Karin 



Little Karin 



|.Och liten Karin tjänte på unga kungens gård,:| 
: | : Hon lyste som en stjärna bland alla tärnor små. 



| : O, little Karin waited all in the young king's 

hall;:|| 
I : And like a star she glittered, among the stars so 

small.: II 



| : Hon lyste som en stjärna allt bland de tärnor 

små. :|: 
|:Och unga kungen talte till liten Karin så: :|: 



| : And like a star she glittered, among the stars so 

small, : || 
i|:Then bade the king his pages the little Karin 

call.: || 



in 



"Och hör du, liten Karin! Säg, vill du blifva min? : 
|:Grå hästen och gullsadeln, dem vill jag gifva 
dig.":|: 



| : " Now hear, thou little Karin, and say if mine thou 'It 

be?:|| 
|| : Gray horse and golden saddle I then will give to 

thee.": || 



'Grå hästen och gullsadeln, dem passar jag ej på. : 
: Gif dem din unga drottning, låt mig med äran 



|| :" Gray horse and golden saddle, I would not have 
them so;: || 
|| : Give them to thy young queen, Sire, let me in 
honor go.":|| 



|:"Och hör du, liten Karin! Säg, vill du blifva min?: 
:|:Min rödaste gullkrona, den vill jag gifva dig.":| 



|| : " Now hear,- thou little Karin, and say if mine thou 'It 
be?:|| 
|| : My kingly crown of good red gold I then will give 
to thee.": || 



:"Din rödaste gullkrona, den passar jag ej på.:|: 
: | : Gif den din unga drottning, låt mig med äran 

gå.":|: 



|:"Thy kingly crown of good red gold, I will not have 
it so;: || 
|| : Give that to thy young queen, Sire, let me in honor 

go-": II 



"Och hör du, liten Karin! Säg, vill du blifva min?: 
| : Mitt halfva kungarike, det vill jag gifva dig!":| 



VIII 



:"Ditt halfva kungarike, det passar jag ej på.:|: 
:|: Gif det din unga drottning, låt mig med äran 

gå.":|: 



IX 



:"Och hör du, liten Karin! Vill du ej blifva min,: 
:|:Så skall jag låta sätta dig i spiketunnan in.":|: 



|| : " Now hear, thou little Karin, and say if mine thou It 
be?:|| 
|| : The half of all my kingdom I then will give to 
thee.": || 



VIII 



|| : "The half of all thy kingdom, I would not have it 
so;:|| 
|| : Give that to thy young queen, Sire, let me in honor 
go-": II 



IX 



|:"Now hear, thou little Karin, if thou wilt not be 

mine, : || 
||:In barrel stuck with iron spikes I will thee now 
confine!": || 



:|:"Och vill du låta sätta mig i spiketunnan in,:|: 
.|:Guds änglar små, de se, att jag oskyldig är där- 
till.":!: 



||:"In barrel stuck with iron spikes if thou do me con- 
fine, :|| 
||:Let God's small angels witness be, 'tis by no fault 
of mine.": || 



Ill 



XI 



:De satte liten Karin i spiketunnan in,:|: 
:Och konungens små svenner de rulla henne 
kring. :|: 



:In barrel stuck with iron spikes was little Karin 

bound;: || 
:Then came the king's small pages, and rolled her 

round and round. : II 



XII 



: Då kom det ifrån himmelen två h vita dufvor ner ; : 
: De togo liten Karin, och strax så blef det tre. :|: 



:Then down from heaven descending, two snow-white 

doves they see;:|| 
:They took the little Karin, and straightway there 

were three. : II 



112 



'Hell dig-, du högra Nord!" 



"Hail, Northland hig"h,all hail!" 



F.B.Cöster 

(1797-1878) 



I 



Maestoso 



mf 



^ 



O dolce 



É 



B. Crusell 

(1775-1838) 



EBE 



t 



I 



Se 



1. Hell dig, du hö- ga Nord! Hell dig, vår fos- ter- jord! 

1. Hail, North-land high, all hail! Hail to our na-tive soil! 

C\ /C\ . _ (7\ 



g 



is: 



i 



I 



jsr 



^S 



mf 



•*■ 77 



13 



dolce 



-» -& 



Vz 



m 






« s 



'rfi 



■|-S 



ir 



-«■ ■»■ 






c/ 



*r 



«/* 



iS^I 



S 



f 



Kraft och mod, lif och blod vi off - re för_ din_ ä 
Cour- age, vim, Life and limb, Each son for hon - our giv 



ra. 

eth, 



I 



k 



fe 



n 




& 



1 






as 



f 



m 



m — » 



t 



f 



m 



^^ 



i \ iyi j i r ^pj^ij j*< 



g 



^t 



s 



kraft och mod, lif och blod vl off- re _ för _ din _ ä - ra. Lef- ve, lef-ve, 
Courage, vim, Life and limb,Eachson for_ h on- our^ _ giv- eth! Live! long live, long 



h J- A 



f 



3e 



s 



i 



=i 



3=f 



-=k 




f? 



± 



"# T7 



« • ■ 



i 



i 



i 



^* 



/ 



feö 



j^" 



n\ 



XE 



S 



2C 



£ 



£ 



lef-ve vart fos-4,er . 
live our fa - ther 



I 



land! Lef-ve, lef-ve, lef- ve vårt fos- ter - land! 
land! Live! longlive, long live__ our fa- ther- land! 



i 



m 



i 



i 



* 



^ 



* 



s^fc=l 



XT 



jT 



•#. IT 



A 



/ 



JÖ^ 




3E 



l^f 



= : =: =: -e- 



20686 



77 



us 



'Hell dig, duhöga Nord!' 



•Hail, Northland high, all haill" 



Hell dig, du höga Nord! 

Hell dig, vår fosterjord. 
: Kraft och mod, 

Lif och blod 

Vi offre for din ära. :}: 
:Lefve, lefve, lefve vårt fosterland!:! 



Hail, Northland high, all bail! 
Hail to our native soil! 
||: Courage, vim, 
Life and limb, 
Each son for honor giveth. : || 
:Live! long live, long live our fatherland!: 



Hell dig, du fria strand! 

Hell dig, du hjeltars land! 
: Enighet, 

Trofasthet 

Ar dina söners lära. :|: 
: Lefve, lefve, lefve, vårt fosterland!: 



Hail, thou heroic land! 
Free on thy shores we stand; 
|| : Union, might, 
Faith and right, 
Each son of thine believeth. : || 
:Live! long live, long live our fatherland 1: 



HI 

Hell er, I gamla berg! 
Jättar med järn till märgl 
:Fjell och haf 

Aldrig slaf 

I Manhem skola bära!:|: 
: Lefve, lefve, lefve vårt fosterland ! : 



in 
All hail, ye mountains old, 
That ribs of iron uphold! 
|| : Land and sea 
Both are free, 
No slave in Manhem liveth.:|) 
.•Live! long live, long live our fatherland!: 



114 



En sommarafton* 



Summer Eve 



i 



Larghetto 

É a 



r\ 



Words and music by 
A.F. Lindblad 

(1801-1878) 



H j> n j> i J I 



^¥2- 



Of - ver sko - gen, öf - ver sjön, 
- ver for - est, o - ver lake, 



m i-n 



^ 



ip 



F^ 



m 



fWl 



P^ 



gfpp 



pp 



ö 



#p 






J Jif? 



cresc. 



^ tr p 



s 



r P e P 



w 



du din slö - ja sän-ker, mil- da skym -ning, och till bön du 
Thou thy veil dost low - er, Now for pray'rs thou bid'st us take This 



P** 



wm 



é^m 



m 



0^ 



w 






cresc. 



S 



1 



I 



w 



§ 



zm 



i 



m 



f 



!s: 



m 



dim. pp . , 

p r i i r . r ? i ■'' J J ' ' J Jl 



den- na stund oss skän-ker. 
peace -ful twi - light hour 



Allt är stil 
All is qui 



la, ej ett ljud 
et far and wide 



B 



5 



É=i 



i 



i 



a 



P^ 



r 

i. 



f 



dim. 

J— i 



§e 



J; 



r 



u 



i 



v f r 



É 



p 



* Orig-iaally, a Quartet for Men's Voices. Arr. by Gustav Hägg 

20686 



115 



m 



pz? 



m 



p 



^9*- 



^N£ # 



ge-nom rym -den sväf-var. Jor-den, lik en 
O - ver hill and riv - er, Earth is like a 



p i r ^ a 



É 



cresc. 



lyck - lig brud, ack, 
hap - py bride, With 



$mm 



pm 



i i jT 3 



9 






J. W) 



S 



S 



i 



1 



J- 



cresc. 



w 




m 



i 



s: 



f 



|É r p p É i j f * i É ? I Q p i f ^ 



blott af läng- tan 
long- ing all a 



bäf - var. Dock, hvad kval, o hjär - ta, 

quiv - er. Yet my heart doth lan - guish, 



m 



m 




pp t- 



1 



z 






TSh 



g 



fS£ 



S 



^^ 



*>, 



É 



g^ F 



Ö 



s 



3E5*S 



p 



£ 



-#-*- 



i en stund_ som 
And with pain o'er 



den - na, ack, 
flow - eth; Is 



är all fröjd— som 
then all joy man's 



i 



S 



é 




35 



* 



? 



41 



r> — ^f- 



j. M]j » g 



T 
p 



r 



33 



i 



s 



n^pi 



cresc. 



f. 



dim. e rit. 



S 



P*=S 



s 



P 



^ 



män - skor kän - na 
heart e'er know - eth 



blott en sa - lig 
But a bliss - ful 



smär - ta? 
an - guish? 



&i 



s 



% 



g 



» i p i ij 



p 



cresc. 



f 



T 



se 



SE 






> » 



dim. e rit. 



B 



20686 



116 



"Jag* tror jag* får börja öfverge att sörja" 
"i declare, to-morrow I'll have done with sorrow" 

Folk-song 



± 



Allegretto 



Arr. by Gustav Hägg 



Jl jl }> nj) ^ 



H 



35 



^m 



n 



l.Jag tror jag får bör - ja 
1. I de - clare, to - mor - row 



-* 



m 



f 



V 



gH 



p 



i 



fc 



S 



p p p J ' p i r M "• p 



f 



öf - ver- ge att sör - ja, fast he - la värl-den står mig e - mot. 
I'll have done with sor- row, Tho' all the world a - gainst me did turn; 



m 



1 



mm 



Efc 



£ 



ff* — «* 



S 



tjj ^p Jt | J^ p p p 'J> p | p- g p- p J^ | 



Fast- än en flic - ka gjor-de mig o -lye- ka, än -dock är jag vid godt 
All_ for a maid-en I've been heav-y - lad- en, I'm too wise for aye to 



ÉÉ j g N' 



4> 



a 



w 



M 



-s" 



20686 



117 



i 



r 



iEEEEi 



mod. 
mourn. 



f 



meno mosso 



SÉ 



p' p v mmm 



^ 



Fäg - ring - en, den du bär på din kropp, 

Beau - ty like thine must ev - er in - spire 




poco rit. 



É r P' J, 'P" P ' ^ ■*'•»■" J 



Tempo I 



den lif - var he - la kär - le - ken opp. Ö - go -nen di - na, 

In heart like mine true love and de -sire; Eyes ev - er jok-ing, 



Ö 



w 



if 



wm 



mf 



poco rit. 



*f 



P 



m 



¥ 



¥ O p P i p i r p P Jl - p 



täc - ka och fi - na, föt - ter - na ga i dans. 

Pret - ty, pro - vok - ing, Feet that were made to dance. 



^ 




20686 



118 



"Jag tror jag far börja öfverge 
att sörja" 



Jag tror jag får börja 

Ofverge att sörja, 

Fast hela världen står mig emot. 

Fastän en flicka 

Gjorde mig olycka, 

Ändock är jag vid godt mod. 

Fägringen, den du bär på din kropp, 

Den lifvar hela kärleken opp. 

Ögonen dina, 

Täcka och fina, 

Fötterna gå i dans. 



Jag tror jag får börja 

Ofverge att sörja, 

Flickan hon blifver munter och snälL 

Fin som en blomma, 

Vill hon till mig komma, 

Flickan väntar uppå mig. 

Hjärtungen lilla, här har du mig, 

Aldrig i världen sviker jag dig. 

Inte ska' du gråta, 

Vi ska bli så såta, 

Lägg du din hand i min. 



"I declare, to-morrow I'll have 
done with sorrow" 



I df.ci.are, to-morrow 

I '11 have done with sorrow, 
Tho' all the world against me did turn; 

All for a maiden 

I've been heavy-laden, 
I'm too wise for aye to mourn. 
Beauty like thine must ever inspire 
In heart like mine true love and desire ; 

Eyes ever joking, 

Pretty, provoking, 
Feet that were made to dance. 



I declare, to-morrow 

I'll have done with sorrow! 
I know a lass that's merry and free, 

Jolly and blooming, 

She will be coming, 
She's the girl that's waiting for me! 
Here, little sweetheart, take me back now, 
Ne'er in this world I '11 cross thee, I vow, 

Look not so sad, dear, 

Let us be glad, dear, 
Lay thou thy hand in mine. 



119 



Min lilla vrå bland bergen 



My Home 'midst Hills and Valleys 



Jag vet en vrå emellan bergen, 
En liten vrå, som tillhör mig, 
Där ingen flärd innästlat sig, 
Där ingen oskuld skiftat färgen. 
Hvart än mig ödet kasta må, 
Jag längtar åter till min vrå, 
Min lilla vrå bland bergen. 



I know a home 'midst hills and valleys, 
A little home that's all my own, 
Where naught save innocence is known, 

And empty vanity ne'er dallies. 

Wherever fate may force me roam, 
I never cease to long for home, 

My home 'midst hills and valleys. 



Där har jag stängt en fånge inne, 
Som måste gifva sig tillfreds 
Inom den lilla trånga krets; 
Ty jag har bländat håg och sinne. 
Hvart än mig ödet drifva må, 
Jag längtar åter till min vrå, 
Min lilla vrå bland bergen. 



And there is one I keep in prison, 

And who must dwell with best of grace 
Within that narrow little place, 

For I have charmed her heart and reason. 
Wherever fate may force me roam, 
I never cease to long for home, 

My home 'midst hills and valleys. 



in 
Min lilla Hildur heter fången, 
Och kärleken med blomsterband, 
Fäst hennes hjärta, fot och hand 
Vid kojans sångare och sången. 
Hvart jag af ödet jagas må, 
Jag längtar åter till min vrå, 
Min lilla vrå bland bergen. 



'T is Hildur there in prison must linger, 

And love has bound with flowery bands 
Her little feet, her heart, her hands 

To cottage-song and to the singer. 

Wherever fate may force me roam, 
I never cease to long for home, 

My home 'midst hills and valleys. 



120 



Min lilla vrå bland berg*en My Home 'midst Hills and Valleys 



J. A.Wadinan 

(1777 - 1837) 



J. Sandström 

(1824-1880) 



Moderato 



rs 



P 




1. Jag vet en 
1. I know a 



1 J> J M i N 



MJl J) 



^ 



vra e - mel 

home 'midst hills . 



lan ber - gen, en Ii - ten vrå, som till - hör 
and val - leys, A lit - tie home that's all my 




^ 



^ 



^^ 



fi^ 



P=P 



m 



mig, 
own, 



där ing - en flärd in -näst - lat sig, där ing- en 

Where naught save in - no-cence is known, And emp-ty 




80686 



121 



^ c l i Mr r T p p P i r ^ ^ 



p 



o - skuld skif - tat fär- gen. Hvart än mig ö - det kas - ta 
van i - ty ne'er dal -lies. Wher- ev- er fate may force me 




y i p p i f ^ ^m 



ni£ 



P^ 



må, jag läng-tar å - ter till min vrå, 

roam, I nev- er cease to long for home, 



min lil - la 
My home 'midst 




i=£ 



p /7\ 



ten 



/C\ 



«p 



vra bland ber 
hills and val 

G\ 



gen. 
leys. 



f 



m 



Z3Z 

p 



T 









^ 



^m 



1 



s 






/T\ 



j» ritard. 



^m 



SI 



o 



f 



20686 



122 



Farväl 



H. Sätherberg 

(1812-1897) 



Farewell 



Prince Gustaf, Duke of Upland 

(1827-1852) 



Andante 



^ 



i i i i 



p dolce 



^^ 



S 



-~r> — r~ ' 

Du un - der - skö - na 

tell me, love - ly 



m 



i^^^ 



S: 



55 



1 



pf 



" * \- 



f^f 



~9~ 

dolce 



P 



as 



?^P 



m 



p 



i£^ 



m 



Up 



=É 



É 



^ 



£ 



dal, o, säg, du 
vale, I pray, Thou 



sko - gens skö - na brud! 

beau - teous wood - land bride, 



Hvem 
Who 




i 



cresa 



m 



rf 



£ 



£ 



E 



^^ 



P 



fe 



stäl - de hit dig i min väg, hvem gaf dig den - na 
was it cast thee in my way, Who dressed thee in thy 



ppp 



IS 



cresc. 



33p£ 



P 



% 






-s£ 



s: 



»U 



5 



# 



I 



m 



£ 



^F~»~ 



skrud?_ 
pride?_ 






20686 



ll : j> IT p J M I J p i f p r Ji| r -~J 



123 



cresc. 



Vid glitt-ret af din böl-ja blå, bland di -na dunk-la trän,_ jag 
The glit - ter of thy sil- ver streams, Thy dark-some trees a - mong,_Could 



r p m 



n 



? 



dolce 



W% 



nf 



se:; 



ö 



s=£ 



^ 



* 



</* 



£ 



J» 



rs é 



si 



w 



^^ 



r p r p 



^ 



* 



kan - de ut - i dröm-mar stå och al- drig läng- ta hän._ 
hold me here for aye, in dreams, Nor let me leave thee long. 



PW 



i i i i 



8 g 3 i 



rf 



cresc. , i 



</• 



i> 



/ 



^m 



# 



^=* 



^ 



i) 1 J-~r ^ 



te 



éee 



S 



^ 



f 



Far - väl, far- väl, far - väl, du skö - na dal! 

Fare - well, fare-well, fare - well, thou love - ly vale! 



F^ 



i=^> 




m 



f 



ÉmÉ 



r^r 



p cresc. 



JL 



'.rail 



h 1 J- I j 1 



ö 



fe 



^ ■ r p r 



^ 



Far - väl, far - väl, 
Fare -well, fare - well, 



far - väl, du skö - na 
fare - well, thou love - ly 



$ 



rail 



dal!_ 
vale!. 



ÖE 



i=± 






J9 6T£«?. 



3* 



J: 



S — m- 



20686 



124 



"Hvarför skall man tving*a mig* att sjunga'" 
"Oh, why will you try to make me sing- now" 



^m 



Allegretto 



Words and music by 
0. Lindblad 

(1809-1864) 



n\ p 



i i i ,h. Js i p- p p- Ji A } \ 




1. Hvar- för skall man tving-a mig- att 
1. Oh, why will you try to make me 



£ 



£ 



mf 



P 



9M^f 



P* 



t 



# 



C/ 






sjang-a, fast jag kan en li - ten vi - sa jag? 
sing now, Tho' in - deed I know a lit - tie song*! 



Jag vill 
I had 



* 



_£l 



* 



i 



^ 



3EEÉ 



o 



5I=!i= 



^^ 



F 




p- i p - i A > | J -TO Ji > l J . J' p- . J' A J» 



dan- sa hell - re med de ung- a he - la nat - ten in- till lju - san 

ra - ther dance there in the ring now,_And I want to dance the whole night 



i 



P 



£ 



«=!? 



il l ■ " 



i * 



^^E 



£ 



P 



80686 



125 



| j»J- r A Ji | P- Jl J», g 1 g 



dö 



9 



dag. Stun-dom hän - der visst, då ing - en hör — mig, enk - la 

long. There are times, when no one's there to hear_ me, From my 




* 



p- g É J> Ji JH J- i Jl J'l 1 Ji É p I P 1 



sång-en kväl-ler ur mitt bröst, det är käns-lan då som så för- 

heart a sim - pie song will spring, When, by feel - ing o - ver- come, I 




«n j-j 



ten. 



^^ 



poco rit. 



f 



Imm 



m 



i 



f 



för 

fear 



mig,- 
me,_ 



i 



att jag vå - gar hö - ja upp min röst. 
I will dare to raise my voice and sing. 



¥ 



W 



m 






W 

poco rit. 



20686 



ia6 



" H varför skall man tvinga mig att 
sjunga" 



Hvarför skall man tvinga mig att sjunga. 
Fast jag kan en liten visa jag? 
Jag vill dansa hellre med de unga 
Hela natten intill ljusan dag. 
Stundom händer visst, då ingen hör mig, 
Enkla sången kväller ur mitt bröst, 
Det är känslan då som så förför mig, 
Att jag vågar höja upp min röst. 



Om jag kunde, som jag ville, sjunga, 
O hvad toner af en klar kristall ! 
Om mitt hjärta låge på min tunga, 
Gladdes någon af dess toners fall. 
Men nu kommer sången tyst och sakta, 
Blott for mamma, hon är snäll ändå, 
Och får lyssna, ack jag bör mig akta 
Att ej fler än hon får höra på. 



♦Oh, why will you try to make me 
sing now" 



Oh, why will you try to make me sing now, 

Tho' indeed I know a little song? 
I had rather dance there in the ring now, 

And I want to dance the whole night long. 
There are times, when no one 's there to hear me, 

From my heart a simple song will spring, 
When, by feeling overcome, I fear me, 

I will dare to raise my voice and sing. 



Ah ! but were as I could wish, my singing, 

If my heart were only in my voice, 
Then so crystal clear my notes were ringing, 

That the heart of some one might rejoice. 
Now my songs are slow and almost tearful, 

For mamma alone, so good and dear; 
She may hear them, but I must be careful, 

Very sure that no one else shall hear. 



127 



"Hög-a berg* och djupa dalar" "Mountains hig-h and valleys lowly" 

Dance -Song 

Allegretto 



Folk-tune 
Arr. by Gustav Hägg 



fe* 



n \ i J J i f 



J i i ii 



g 



f^ 



Hö - ga berg och 
Moun- tains high and 



dju - pa da - lar, här är vän - nen, som 
val - leys low - ly, Here's the girl that I 



m 



É 



m 



H 



f 



P=* 



f 



SB 



f^f 



i» 



^e 



w 



h k i i 



*> 



^ 



h l i i i 



mig be - ha - gar, 
love so tru - ly,- 



M 



hej, 
Hey, 

_# 



hopp, 
hop! 



mm 
my 



lil - la 
lit - tie 



soc 
su - 



ker - 
gar - 



topp, 
top, 



P 



* 



n\ j 1 



/ 



p 



i=§ 



^ 



m 



y : 



fe 



^^ 



Mill J) 



£ 



vi ska' dan - sa tills 
We will dance till the 



so - len rin - ner opp; 
sun is com - ing up! 



Hej, 
Hey, 



hopp, 
hop! 



i» m 



m I * 



^4 



mm 
my 



gj j r I 



r 



m 



JE. 



J'- I i I ^^ 



^ 



skö - na, 
queen, 0! 



*F* 



■»* i 1 



vi ska' dan - sa i 
We will dance up - on 



P 



^ 



f 



f 



det 
the 



gro 
green, 



na. 

0! 



r — »: 



20(386 



128 



Flickorna de små uti dansen de gå" "Lassies hig-h and low" 



Dance-Song 



Moderat o 



j^"J> J> J' J> r p r I J J, J> 



Folk-tune 
Arr. by Gustav Hägg 



Flic- kor - nai Aa o . . 

Gos-sar- nej de sma ut " 1 

Lad-lSj hi g h and i0 *> When a " 



dan - sen de ga; de 

danc - ing they go, They 



g j J J J ^ 



É 



i» 



^P 



å 



i 



mt* 



Jt > ii J' i p I p ■>' ^ J> 



*» 



5 



tän - ka just som sa: 
all do think just so: 



En 

A 



vän jag kun -de få. 
lass i A 1 find > ! to™' 



Och 
Now 




IÉ J> J> p p p J> I J J> 



i 



om du vill blif - va all - ra kä res - tan min, sä 

if thou my dear and on - ly sweet - heart wilt be, Oh 



m 



^m 



É 



gap 



I 



I 



^^ 



# 



J> J) r p M v M ^ 



bju 
then 



der jag dig 
I will ask 



att i 
thee to 



=fe 



i 



j n 



^E jf 



"II Jl J P 



:S3S 



i 



dan - sen trä - da in. 
dance the dance with me. 



I 



4 



För 
O 



■I' t f r L B 



20686 



129 



sempre f 



h }> j j J) j p p p p p i I ji ji i I j 



s 



bom-fa- de-ral- la, bom-fa- de-ral - la, bom-fa -de-ral- la - la, för 

fol- de-rol-dol-de, fol - de-rol-dol - de, Fol- de-rol-dol- de - day! O 



i 



k 



^ 



sempre f 



F* 1 



* 



ÉHÉ 



I 




£ 



f 



HUPP 



j\j> i i i i i! J' j . p lr '' h I J' J. i i 



$ 



bom- fa - de - ral - la - la, 
fol- de- rol-dol- de - day! 



mm 



m* 



^^ 



m 



^ 



i 



för bom- fa- de- ral - la - la! Och 

O fol - de-rol-dol- de - day! Now 

-X- 



p 




m 



s 



É 



* 



V 



g p p p i 



ä 



om da vill blif - va all - ra 

if thou my dear and on - ly 



kä - res - tan min, sa 

sweet - heart wilt be, Oh 



Hmm 



m 



^ 



i 



É 



1 



4= 



iÉ 



P^PW 



./■ 



s i r p "F^f 



s 



bju - der jag dig- 
then I will ask 



att i dan - sen trä - da in. 

thee to dance the dance with me. 



e± 






^ 



s 



a j « a : 

■ J * ftl ' 



y 



-s>- 



20686 



130 



"Kom, kom fag-er ungrersven" "Come, come, handsome fellow" 



Dance- Song 



Allegretto 

ffcjrf 



Folk-tune 
Arr. by Gustav Hägg 



^ 



m f j ji j, i j, ji j r i Jl p r p ^'w 1 



Kom, kom fa - ger ung-er-sven och för oss bå- da i dan- sen! 
Come, come, hand-some fel -low, you, And take us both to the dance, do! 



i 



ÖÉ 



ra 



^m 



i 



£ 



r 



y 



mi f f 



* * 



9 9 



^ 



É 



É 



/> 



u i ji > J r i /; p r p Ji i r p^ 



^ 



Kom, kom fa - ger ung-er-sven och för oss bå - da i dan -sen! Den 
Come, come, hand-some fel- low, you, And take us both to the dance, do! To 



it 



i 



^=#1 



fesÉ 



r 



r 



* 9 



as 



j_ * 



^ 



^ 



p p- J> l (i p p- i' l p p p- p l A J) J. M 



f 



e - ne gif - ver jag en korg, den and- re för jag i min borg, och 
one of you I'll say no, no! The oth-er home with me shall go, So 



n j- i; 




s^É 



n j. j) 



» : hi ^ 



* 



f 



T 



I* 3 J - I|J> 



ip^ 



p*=f 



r^ 



■■ JUi j p p i » p J- p i Jl p r, p Jl i r r i i 



EÉÉ 



i 



här är gläd-je och ing- en sorg, ty här ska' bröl - lo - pet stan-da. 
ev-'ry one will be pleased, I know, For there will soon be a wed -ding. 

* * id f p.- # *-" 



^'" 3-3 3; j l 



3S 



£ 



EE 



=i=r= 



IEEÖ 



20686 



131 



"A vill inf du, så vill fäll ja" "Well, if you won't, why then I will" 



Allegretto vivace 



S 



Dance- Song 
f 



Folk-tune 
Arr. by Gustav Hagg 



* > I p I p g^F 



I r- a 



p 



i 



# 



fe 



§gp# 



fc 



) * y p 



Å vill int' du, så vill fåll ja', så 
Well, if you won't, why then I will, For 

f ■ ^ ^ ■ &= 



* 



^==? 



^ 



*=fc 



# 



£=# 



^ a jq p f i r r ; p'M' r Ji i p- ji j. j 



vill ja' dan - sa mä kul - la; å vill int' du, så vill $11 ja', så 
I'll go dance with my las - sie; Well, if you won't, why then I will, For 



'Ti j m 



^m 



p^£ 






m 



r 



as 



^ 



t 



m 



i 



*=* 



t jq J p p i r ^ 



-, j ji j 



ö 



£ 



fc^E 



?# 



vill ja' dan - sa mä kul - la. 
I'll go dance with my las - sie. 



Kul-lo, kul-lo, kul-lo, kul-lo, kul-lo, kul-lo, 
Kul-lo, kul-lo, kul-lo, kul-lo, kul-lo, kul-lo, 




cresc. 



y poco ritaret. 



g j. j> l ii j> é p p i> i' 1 1 1 M r p i 



s 



1 1 p a ■" «" 

, kul-lo, kul-lo, 



kul- 
kul- 



lo, kul- 
lo, kul- 



lo, kul- 
lo, kul- 




lo, kul-lo, kul-lo, kul-lo. Hej! dan - sa mä kul 
lo, kul-lo, kul-lo, kul-lo, Hey! Dance with my las 

'k 



-la. 
-sie! 



* * ^ 



t 



t 



t 



sfif poco ritard. 



3^ 



cresc. 



Ep?^^ 



M *E 



5st 



20686 



132 



Fågelns visa 



The Bird's Song- 



Z. Topelius 
(1818-1898) 



fe 



Moderato 



W. Th. Söderberg 

(1845- ) 



in 



g\ % p 



h i. J J) Ji 



< i r 



«M — •— # 



g gf ^ ff 



_fq J. >J> f 



jT\ 



1. Där sjöng en få - gel på 
l.There sang a bird on a 

8 



iJj^-n i 



^1 
ail 



=? 



p 



•wa t 



i 



* 



c 



SS 



a a > 



äs=£ 



f b s i J- j, i jv j 



lin - de- kvist, 
lin - den-bough, 



på lin - de - kvist, pa 

A lin - den-bough, a 



lin - de- kvist: "En 
lin - den-bough: "A 



fegs 



=fe 



fe 



iipH 



"• ^ 



Ä 



m 



m 



fe 



^ 



a 



P P P P M ^ 



fe 



f 



Ii - ten få - gel är 
lit- tie bird - ie I 



jag för-visst, 
am, I trow, 



som nog kan spe - la och 
And skilled in pip - ing and 



te 



IPiPii 



Tl ^ J 7i 



J"'T"J 1~J'} ^^ 



S 



m 



20686 



133 



^É 



£ 



É 



£ 



cresc. 



sjung - a 
sing - ing; 



p ip p r g j> i p" p r 

Men bor- ta drö - jer mitt hjär - tas vän, 
And yet my dear one is far a - way, 



£ 



men 
and 



fc= 



a 




PH 



y^ J ^ 



'jj wm 



cresc. 



^m 



& 



^p p r \ ffl^ 



i> 



Ö=i 



H 



P^=? 



bor-ta drö - jer mitt hjär- tas vän, 
yet my dear one is far a - way; 



i lund och mark är han 
O'er moor and thick - et he 



fe; 



^Wy- > 1 



n mm 



^=^ 



j^Ij - 




» 



p 



m 



m 



±± 



sm 



£ 



po c o rit. 



aJk 



h }, r I ii i j J 1 ii 



^ 



bor - ta än 
loves to stray, 



och fly - ger långt ut - i sko - gen." 

Or thro' the woods to be wing- ing." 




20Ö86 



134 



Fågelns visa 
i 

Där sjöng en fågel på lindekvist, 
På lindekvist, på lindekvist: 

' En liten fågel är jag förvisst, 
Som nog kan spela och sjunga. 

:Men borta dröjer mitt hjärtas vän,: 
I lund och mark är han borta än 
Och flyger långt uti skogen." 



Guds vackra engel med ögon blå, 
Med ögon blå, med ögon blå, 
Han satt i molnet och hörde på 
Och sjöng så sakta i kvällen: 
:"Du lilla fågel på lindekvist, : | : 
Gud gif din älskling åt dig så visst, 
Som du kan spela och sjunga!" 



in 
Och fågeln sjunger ännu i dag, 
Ännu i dag, ännu i dag, 
Om vännen kommit vet intet jag, 
Och intet engelen heller. 
:Och fågeln sjunger ännu i dag:|: 
Om vännen kommit vet intet jag, 
Och intet engelen heller. 



The Bird's Song 

i 

There sang a bird on a linden-bough, 
A linden-bough, a linden-bough : 
"A little birdie I am, I trow, 

And skilled in piping and singing; 
|| : And yet my dear one is far away;:|| 
O'er moor and thicket he loves to stray, 
Qr through the woods to be winging." 



God's pretty angel with eyes so blue, 
With eyes so blue, with eyes so blue, 
He sat in a cloud, and heard him, too, 

And soft he sang in the evening. 
:"0 little bird on the linden-bough, : || 
God soon wiU send thee thy dear one now, 

As surely as thou art singing." 



The bird 's still singing its song to-day, 
Its song to-day, its song to-day, 
If came the dear one, I cannot say, 
The angel, too, is no wiser. 
|| : The bird's still singing its song to-day, :|| 
If came the dear one, I cannot say, 
The angel, too, is no wiser. 



Trasten i höstkvällen 



Andante sostenuto 



To a Thrush in Autumn 



135 



A* 



ggg 



Words and music by 
G. Wennerberg 

~. S6 (1817-1901) 



5 



Ö 



pp 



3fe 



g 



Ö 



* 



#É 



^ 



Var tyst, du trast, som 
Be still, thrush,that 



m 



I T~I 



f 




f 



# ' # 



J» 



rail. 



vmii 



m 



åné 



J? <2 



tempo 



i 



rzn 



C/ 



# 



m b i 



Éppp 



■/y ■ : 



#■< * « 



kla- gar i sko - gens dunk-la göm-ma, och tänk ej på de da- gar, dem 
yon-der In gloom- y woods complain-est, And cease on days to pon-der, Whose 




hös- ten b öd dig glömma! De da- gar och de nät-ter, du sjöng förbergoch 
mem-'riesthou re- tain -est! Those days andnightswhengai-ly Thou sang'st o'er hill and 




slät- ter, 

val - ley, 



de ä-ro svun-na re - dan, 
They now are gone for ev - er; 



kfc 



m 



i 



^F^ 



* 



g B El 



^m 



i 



^s 



svun-nen ar sangens var. 
Gone, too, thy po-ets Spring. 



rail. 



20686 



136 



"Klara stjärnor med de ögon snälle" 
"Little stars, whose bright eyes shine above me" 



Allegretto 



1 



Polka 

Wendela Hebbe 

(1808-1899) 



^ 



Folk-tune 
Arr, by Gustaf Hägg 



s 



■■ 



£ 



^M 



P^ 



*♦ 



Kla-ra stjär-nor med de ö - gonsnäl-le, 
Lit- tie stars,whose bright eyes shine a-bove me, 



i 



Up 



y» 



*=» 



»^ 



**=& 



^ 



fJt 



■ — ?-»—*■ 






É 



f 



faij 



* 



' /-» s _ 



B 



*Z=g- 



i 



ha'n I_ settmin kä - res- ta_ i- går om kväl-le'? Lof-te_ att han skul-le_ 
Saw ye not perchance yes - treen him that doth love me? 0, he prom-ised I should 



m 



m 



m 



< 



i 



* IB» 



p 



ÖÄ 



3 



EiPir 



i P I 



f 




till- mig kom - ma, allt när. lin - den stod i löf_ och blom - ma. 

see. him com - ing, When the_ leaf - y lin - den - tree was bloom - ing. 




20686 



137 



'Ji J> J> J'frfl l JiM J> Jtoy^J, J» ft 



Ful -ler blom-mar lin- den, blå -ser som-mar - vin - den; men jag tror att lil- la- 
Lin- den-tree's in bloom now, Sum-mer breez-es roam now; But I fearsome trouble. 




nil > i ji j j 1 1 Ji i Ji i § i ^ j^ Ji 



iS 



±3É 



vän -nen fått för - hin - der. Skul-le han bli tro -lös, in- te blir jag mod-lös, 
keeps my love from home now. Yet if I'm de-sert-ed, I'll not be down-hearted, 



* 



* 



« 



=» 



f 



* 



3EjE 



Ä 



7 



r 



r 



* 



^3 



^J I JJJ 



P*Pp 



a 



Ft* 



in-te hel - ler blir jag blek om kin - den. Tra la la la la, blek om kin- den. 
Nor my cheek let pale and wan be-come now. Tra la la la la! Wan be- come now. 



£ 



*jF$=r 



Wi 



n 



If* * 



f 



T^ 



1 



r r f 



,7 i 



^ 



^# 



20686 



138 



'Du har sörjitnu igen" I "Dear one, thou hast wept once more" 

Folk-song 



É 



Larghetto 



Arr. by Gustaf Hägg 



P 



S 



m 



Du har sör - jit 
Dear one, thou hast 



I 



h i* \ rS ^ ^ 



fifwi 



poco rtt. 







IPS? 



*» a tempo 



P^f 



¥ 



F 



¥ 



j J>J)N. -N 



* 



nu i - gen, du har gra 

wept once more, Hasta - gain 



tit lil - la_ vän, 
been mourn-ing_ sore 



m 



w% 




iPPPP 



^T 



S 



r m 



f 



f 



"O - 



mf- 



^m 



W 



f— p 



f i «n i Ssi 



p 



m 



^ 



m& 



*-* 



ef - ter . 
- ver 



den du _ 
one who 



äls - ka_ ma, 
loved, may_ be, 



ef 




ter_ den du al-drig 
ver_ onewho's not for 




20686 



139 




i f J. j, 



V, 



fp O r ^3 



löf - ven fal - la_ 
with - ered leaves be 



ner. 
strew; 



Snart när löf - vet_ 
Where the leaves are_ 



f 4 tW J 



3 



i^e 



3 



^T 



^ 



i 



s 




«*^- 



y é • é 



— • • 



fj~ 



T 



r^ 



imm 



p poco rail. 



i 



w^ 



m 



^— * 



viss - nadt är, 
with - er'd_ all, 



fal - 
Dew - 



ler ej dag - gen_ mer. 
drops soon cease to fall. 



m 



g^Bj fy] 



p poco rail. 



m 



PUj t 



20686 



140 



m 



Tiggargossen 
Non troppo lento, un poco mesto 



The Beggar-Boy 



Folk- tune 
Arr. by Gustaf Hägg 



r. P' P Jl - Pir v& m 



1. Få - gel du lil - la, fast du är arm, ja, 
1. Bird-ie, tho' poor, a poor lit - tie thing, a 



^m 



^ 



* 



s- 



i^ 



«/ 



p 



* — * 



V iH J t J 



*=fc 



J 1). J^ 



5 p p Jl Mr P' i P' p c 

un - der din mo - ders vine - - e så varm, sh 



fast du a'r arm, 
poor lit - tie thing, 



un - der din mo - ders ving - e så varm? så 
Un - der thy moth - er's warm lit - tie wing, her 



mm 



p 



^ 



r 



mf 



m 



r^^ 



^^ 



f 



i 



Ö 



#- 



r^ 



r p- p ' 



varm, ja, sa varm, fin 
warm lit - tie wing, Close 



ner du ro, huld 

to her breast Find 



het och tro; 
est thou rest; 



± 



Ö 



ÉHÉ 



J 1 r ni' 



s 



*> 



s^ 



£ 



j| T Jl T J) T 



^^ 



f 



8=§É 



N > J II 



WE 



p p p p 



liud - lo'f - ven su - sa 
Lin - den - leaves rus - tie 



i*P 



s 



p 



of - ver ert bo, ja, 
o - ver thy nest, yes, 



öf - ver ert bo. 

o - ver thy nest. 



É 



i 



¥ 



i 



20686 



141 



Tiggargossen 



The Beggar-Boy 



Fågel du lilla, fast du är arm, 

Ja, fast du är arm, 

Under din moders vinge så varm, 

Så varm, ja, så varm, 

Finner du ro, huldhet och tro; 

Lindlöfven susa öfver ert bo, 

Ja, öfver ert bo. 



Birdie, though poor, a poor little thing, 

(A poor little thing), 
Under thy mother's warm little wing, 
(Her warm little wing), 
Close to her breast 
Findest thou rest, 
Linden-leaves rustle over thy nest, 
(Yes, over thy nest). 



Lycklig du, liten fågel på kvist! 

På kvist, på kvist.— 

Fader och moder har du ej mist, 

Ej mist, ej mist.— 

Jag hvarken har mor eller far, 

Som liten våg kring stenar jag far, 

Kring stenar jag far. 



Happy, wee birdie up on the bough, 

(Oh, up on the bough), 
Father and mother surely hast thou, 
(Hast thou, hast thou). 
Father I 've none, 
Mother is gone, 
I'm but a wavelet lapping a stone, 
(Yes, lapping a stone). 



Glad tigt du sjunger sommarlång dag, 

Den långa dag. 

Födan af himlen får du; — men jag, 

Men jag, men jag, 

Hungrande går. Snäsor jag får. 

Därför jag fällt så mången en tår, 

Så mången en tår. 



Thou all day long so gaily dost fly, 

(So gaily dost fly), 
Heaven thy food doth give thee, but I, 
(But I, but I), 
Hungry I go, 
Oft get a blow, 
Therefore so oft my tears they will flow, 
(My tears they will flow). 



142 



"Jag* går i tusen tankar" I "A thousand things I ponden" 

Folk-song 

._ . , . ., Arr. by Gustaf Haffar 

Non troppo lento rail. patemp » 



rail n ajempg - 



^§ 



1. Jag gar i tu - sen tan - kar och 
1. A thou - sand things I pon - der, There's 




jt !>■ p I p p f I ÉÉ 1 1 p U J' 1 1 J)-^^^ 



äls - kar den jag ej kan få, så vidt i värl - den van - kar och städ- se sör-ja 
one I love who loves me not;Tho' far and wide I wan- der, Yet sor-rowis_ my 



S 



1 




^ 



m 



□i: 



I 



P — # 






ma. 
lot. 



Sa mång-en sorg pa hjär - tat bär för dig. min vän så 
The man - y griefs my heart has borne For thee, dear love, for 



tr 3 ? 3 



É 



i 



»(/• 



s 



i 



Så måne - a fal - ska 



8 J> I Ji i g i' 



kär. Så mång - a fal - ska män- skor or - sa - ken där - till är. 

thee, Were brought a -bout by man - y Who were not true to me. 




P 



^^ 



^ 



f 



206K6 



143 



'Jag går i tusen tankar" 



( A thousand things I ponder" 



Jag går i tusen tankar 
Och älskar den jag ej kan fa, 
Så vidt i världen vankar 
Och städse sörja må. 
:Så mången sorg på hjärtat bär 
För dig min vän så kär, 
Så många falska mänskor 
Orsaken därtill är. :|: 



A thousand things I ponder, 

There 's one I love who loves me not ; 
Tho' far and wide I wander, 

Yet sorrow is my lot. 
:The many griefs my heart has borne 

For thee, dear love, for thee, 
Were brought about by many 

Who were not true to me. :|| 



Om jag dig aldrig skådat, 
Ditt ansikte, ditt öga blått, 
Så had' jag aldrig kommit 
På stället där du gått. 
: Då hade jag varit lyckelig 
Och fri från sorg och kval. 
Den dagen kommer aldrig, 
Som gör mitt hjärta glad. :|: 



If I had never seen thee, 

Thine eyes that were so blue, thy face, 
I never should have wandered 

To this thy dwelling-place. 
: How happy then might I have been. 

How free from care and pain! 
The day my heart to gladden 

Will never come again. :|| 



144 



((no 



.a » 



Wå 



Så ödsligt molnen på fästet gå 
"The lonely clouds blow across the sky" 

Folk-song 

Allegretto moderato fz\ jn 



Arr. by Gustaf Hägg 



t t i 



n J J G J> i 



^m 



1. Så öds-ligt mol - nen på 
1. The lone-ly clouds blow a - 




*=m 



5 



y p J Ép ijjjjj * j> i j) tf 



^fe 



i 



fäs -tet gå, och må - nan mel -lan dem ly - ser. De gam-la sa - gor jag 
cross the sky, The moon-beams wa-ver and tremble, The an-cjent tales of _ my 



i 1 ' ' P 



i 



£ 



^M 



^ 



f 



*i& 



TF 



JO 



1* 



.... o .. .' .. _ n --o o. . . . r 



tän-ker på, om gäs - ter natt-mörk-ret hy- ser. Mång vål-nad tyc- ker jag 
mem-o - ry Their guests in dark-ness as - sem-ble. Full man-ya ghost still, I 



m 



m 



i 



% 



* 



% 



mi 



p 



r» 



3 



Yir 



I 



for if y 



p p | J'J> Jji'^Tp- p r V' l j^ a 

.- _ ' n __.,__ 



£ 



stil- la sväf-va, där sko-gens tär - nor sin brud-dräkt väf-va på mos-sigbädd. 
think, is lurk-ingWhere bri-dal gowns are the woodmaids working, On moss-y bed. 



m 



i 



m 



i 



Wf 
P^ 



F 
i» 



*s 



f 



i 



20686 



145 



"Så ödsligt molnen på fästet gå' 



'The lonely clouds blow across the sky' 



SI ödsligt molnen på fastet gå, 
Och månan mellan dem lyser. 
De gamla sagor jag tänker på 
Om gäster nattmörkret hyser. 
Mång vålnad tycker jag stilla sväfva, 
Där skogens tärnor sin bruddräkt väfva 
På mossig bädd. 



The lonely clouds blow across the sky, 
The moonbeams waver and tremble, 

The ancient tales of my memory 
Their guests in darkness assemble. 

Full many a ghost still, I think, is lurking 

Where bridal gowns are the wood-maids working, 
On mossy bed. 



ii 
Kanske en vän i det sköna land 
Från molnet nu till mig blickar, 
Och fästad än af de ljufva band, 
Som fordom vänligt mig nickar: 
Nog vore roligt som ängel fara 
Så fri och glad i de rymder klara 
Och se hit ner. 



ii 
Perhaps a friend in that lovely land 

Of clouds is still gazing on me; 
And still, held fast by a friendly band, 

As ever, is smiling upon me. 
How happy were it through space to wander, 
An angel free, and look down, up yonder, 
From overhead. 



146 



"Och inte vill jag- sörja" I "indeed, I would not sorrow" 

Polk-song 

Andante ^ 



Arr. by Gustaf Hägg 



m 



M 



i 



^5 



P ' Q .■" P 



Och in - te vill jag sör - ja och 
In - deed, I would not sor - row, yet 




sor- jer an 
sor - row I 



da. Han kom-mer väl i - gen om ett ar_ el - ler 

do, Per - haps he will come back in a year, may- be 



$ 



% 



> \ ftk \r 



$=3» 



*=r 



i^=« 



m 



4T* 



£ 



J: 



:£S 



^=!S 



i^lJT] 



ärg 



Ö 



^ 



f= 



r 



^ i P P p P i r ^ 



/ 



r *p IP P g P 



tva, när lil 
two, When lil 



-jor-na de blom-stra på mar - 
ies are in bloom on the mead 



- ken. Han kom-mer väl i 

- ows. O, then, it may be, 



^T- t 



I 



^# 



Ö 



ffS 



8 



E 



i» 



imt 



^ 



i 



3 



^^ 



¥ 



p J > P 1 P P p | 



erp p i r i J, i 



f 



9 



gen, min lil- la hjär-te- vän, för kär- le -ken slu-tar sa se 
then My lovewill come a - gain, For love is a long time in dy 



na! 




20686 



"Sjung", sjung-, du underbara sång* 



Pooo lento 



147 

I "Ring out,thou wondrous song-" 

Words and music by 
J. A. Josephson 

(1818-1880) 



fast 



i j 1 JiJ IP ^^ 



w 



Sjung, sjung, du un-der - ba - ra sång, sprid di - na dall-rande vå - gor! 
Ring out, thou wondrous song,and pour Bil-lowsinmel-o - dy flow - ing! 




ééé 



j> cresc. 

p- p 1 1 h i' J' 1 J I p j p P ^ 



Kling - a kring nejden än en gång, kling-a vid stjär-nor-nas lå - gor. 
Sound, sound o'er all the land once more, Sound while the star-light is glow - ing. 





x 




1 j i i i 



Lug - na den storm i hjär-tat bru-sar, se'n väck den upp på nytt en gång, 
Still thou the storms that rage with-in me, Then once a- gain their pow'r restore; 




pj r l m p M J'J^ i p- p ^^ 



^ 



hur du mig rör, hur du mig tju-sar, sjung, du un-der- ba- ra sang! 

How dost thou move,how dost thou win me: Sound,thou wondrous song,once more! 




20686 



148 



䙫.* 



Studentsång* 



Student- Song 1 



H. Sätherberg 
(1813-1897) 



Arr. by Gustaf Hägg- 



É 



Tempo di marcia 



Prince Gustaf, Duke of Upland 

(1827-1852) 



-m 



*£ 



^^ 



^m 



i 



E 



Sjung om stu - den - tens lyck - Ii - ga dag, 

Dear Stu - dent days, of you will we sing, 




^ j ji jij i p i j }_ J) j 



s 



m 



la - tom ossfröj-das i ung- do-mens vår!_ 
While in our bo- soms each heart's beat- ing highL 



Än klap-par hjär- tat med" 
Let us re-joice,then, in 



4 



a hjP 



j n j i 



*=* 



f= 



*=i 



3TT 



§^ 



* 



J-^ 



^ 



/ 



ry p 1 J g J) J * ••« 



i 



I » r» 



fris - ka slag 
youth's fresh spring, 



och den ljus- nan- de fram-tid är vår. 
Bright and fair while our fu - tures yet lie. 



i 



h 



f 



i 



ÉHÉÉ 



i pi i * 



«- — « 



I: 1 



/ 



S3i3:; 



1 



5==^ 



? 



* Originally a Quartet for Men's Voices 
20686 



149 



M 



P 



Ing 

Still 



a 
no 



P^iP 



stor - mar än 
storms that rend 



m 

i 

On 



Pin 



va- ra sin - nen bo, 
our hearts are thrust, 



P 



fe 



^==m 



^m 



m 



r^=^r 



* r * r 



jrrr 



* f ? f 



m 



$m 



$ 



i 



p 



cresc. 



J ii m 



mm 



M^ 



hop 
Hope 



pet är vår vän, vi dess löf- ten tro, när vi kny- ta för- 

is still a friend In whose word we trust .When we knit us to 



m 



J 7~J i ' ■ 



f J> i 



ryrj 



iff 



P 



cresc. 



'M 



m 



^ 



^ 



33^!^ 



PP 



3t 



* 



/ 



*r p p r i r p r p p i J ^ j J < 



bund i den lund, där de här - Ii - ga lag- rar-na gro, 

those whom we know, Where the glo - ri - ous lau - rels grow, 



é 



^M J 



S: 



fF=P 



T-* 



a o J 



/ 



d 



É 



^ 



f 



7- 



i 



j^ 



^ 



1 



^# 



^ 



rar - na 

rels 



T=T 



där de här 
where the glo 



Ii - ga 

ri - ous 



i hi- j 



*~ t 



?t% 



1=5- 






lag 
lau 



=£ 



-»- 



gro! 
grow! 



Hur- ra! 

Hur-rah! 



E 



20686 



150 



Sangarfanan* 



The Singers' Banner 



Arr. by Gustaf H'igg 

Tempo di marcia 



Temp 



Words and music by 
F. A. Frieberg 

(1822- ) 



!»• « h J J I J.. > Ji > Ji >l J 



s 



— * — « * 9 1 ■ ' «r 

Sang-ar fa -nan å - ter hö-jes högt mot himlens bla - a sa -lar; 
High is raisedthe sing-ers' banner, Once a-gain toheav'n'sblue ceil-ing; 



^ 



m 



i 



i 



i 



*"= — 9 



f 



V : ff e • =•=•=• 



r p m f 



é 



v v v 



* 



i i * * i 



r r r r ' r p ? 



^ 



gläd-je i hvart ö - ga rö -jes, sang - ens ton till hjär - tat ta -lar. 
Joy in ev -Vy heart is shin-ing, Song to ev - Vy heart ap - peal-ing. 



* 



fe± 



S 



r r r r 



f*^ 



#• # '!7 



dpi; 



§ 



m* 



^ 



*■ * & 



* 



m 



f 



ö 



il 



mf 



% 



J> > -H i i) l J 



9Z 



Fram-åt, brö-der,på vår muntra stråt, sang och ung -doms glädje föl-jas åt. 
For-ward,brothers, on our joy-ous way, Song andyouth shall fol-low us to-day. 



£ 



-J- « b J J 



f 



=5 



^ 



S3 



I 



«-= «M # 



f 



f 



yihS J 



4=# 






^ — J- 



f 



: H F ^ 



rv=r 



itt 



r 



i 



*=4 



,V Ppl 

ing,hurra! Ja, 



ry r P p P P P ^^ 



Ut blandskogar, sjö och berg och da -lar 1 ju -de friskt var sang,hurra!_ 
Sweet o'er wooded hills and val -leys stealing,Clearshallsound our song,Hurrah! Yes, 



It J. J>. 



1 



S^ 



I 



s 



f 



« € 



1 



*— » 



* * é i 



9É 



t ri 
^P 



PI 



* Originally a Quartet for Men's Voices 
20686 



z: 

5 : 



151 



9 



#P^| 



Fine . 1> 



t 



lju - de friskt var sang, hur-ra! 



J g JU i t 



Pjär 
Gråt 



^^ 



g^ ^E 



ran pa grönklädd kust 
ej , du f ag - ra mö ! 



mm 



^pp 



9 



clear shall sound our song, hurrah! 



On yon - der grass - y shore 

Weep not, my pret - ty maid! 




j-JU'i J J| J , i i J- ,h ^ 



mf 



$ 



vi med lust prof - va ma 
Ö -gats eld, kin -dens ros 



an 
far 



en dust; 
ej dö! 



styr 

Snart 

mi 






da 
i 



med 
din 



2É 



i 



ö 



I 



9 



We our skill may with joy prove once more; Steer we then, 

Shin -ing eyes, ros - y cheeks, must not fade! Soon to thine 




D. C. al Fine 



p r ' * 



^ 



gläd - tig hag dit 
mil - da fam n jag 



w 



at vart tag, 
sö - ker hamn, 

fe 



f 



vart 
min 



gla 
lug 



da tag! 
na hamn. 



pupum 



p i p'" 



9 



glad and gay, To 
arms I'll come, To 



it a - way, Our hap - py way! 

find a home, my peace - ful home. 



i 



j -j i- å 



-t 



I). C. al Fine 



3 



^F^= 



20686 



152 



"Forg'afves uppå stig-en' 

Arr. by Gustaf Hägg 
,, Andante 



In vain upon the pathway" 



S. J. Hedborn 

(1783-1849) 



Folk -tune 
P 



B 5 



É 



s 



1 



1. För 
1. In 



^ 



# * m ■ 



771 



f 



P 



•■d* 



y « * 



H^ 



* 



i j). J' r m i n 



g 



f 



gäf - ves up - pa sti - gen jag 
vain up - on the path - way to 



dig att mö 
meet you now 



ta gar; 
I go; 



jag 
I 




P" P J> J' i i- J> ■>' J> 



^ 



? 



lyss - nar, ro - par oeh jag lyss - nar a 

lis - ten, then I call, and lis - ten af 



ter: 
ter; 



det 
That 




20686 



153 



J 1 i jt J 1 r p n i n 



^ 



f 



vfid - ret är som bla - ser, det böl - jan är som siar, men 

is a wave a - break - ing, those are the winds that blow, But 




poco rit. 



m 



P' p Ji J> Jii j 1 J' 



//*a tempo 



EE=i 



PP* 



# 



W 

vännens röst sig ie - ke hö - ra lå 
si - lent is my loved one's voice and laugh 



i 



^ 



s 




ter; och sky - ar - na de gå på 

ter. The clouds they wander by A- 

a tempo 



eé 



3 PF =E 



I 



r 



r f 

jooco ' rit. 



Uf 



a 



PP 



rn j- 



^ 



PF=* 



SÖ 



* ^ I J 



/ 



;^5 



Ji ii n P i 



him - me - len den blå; 
cross the broad blue sky; 



sa vand -ra mi - na tan - kar och 

So all my thoughts do wan - der, nor 



£3E 



£ 



Pf 



m 



rr 



ö 



É 



/ 



^ 



? 



f= 



f=Ef 



5E 



^oco r/V. 



pvuu vet,. ^^^____ ä^ 

p 1 1 • p I J' J., j i' JM j §p l 



pf 



ing-en hvi - la få, så läng-e jag ej fin -ner den jag so 
an - y rest have I, So long as I find not the one I'm seek 



ä 



k/ rf 



i M'i m 



ker. 
ing. 



"TT 



S"^" 



pocorit_^^^J 



wn 



T 



T 



g 



20686 



154 



"Förgäfves uppå stigen' 



; In vain upon the pathway' 



Förgäfves uppå stigen jag dig att möta går; 
Jag lyssnar, ropar och jag lyssnar åter: 
Det vädret är som blåser, det böljan är som slår, 
Men vännens röst sig icke höra låter; 

Och skyarna de gå 

På himmelen den blå; 
Så vandra mina tankar och ingen hvila fa, 
Så länge jag ej finner den jag söker. 



In vain upon the pathway to meet you now I go; 

I listen, then I call, and listen after; 
That is a wave a-breaking, those are the winds that 
blow, 
But silent is my loved one's voice and laughter. 
The clouds they wander by 
Across the broad blue sky; 
So all my thoughts do wander, nor any rest have I, 
So long as I find not the one I'm seeking. 



En tid det var så roligt — den tid försvunnen är — 
Då vänskap du för mig i hjärtat hyste; 
När jag gick ut åt lunden, så var du för mig där, 
Det minnas himlens stjärnor, som oss lyste. 

Det löfte du mig gaf, 

Att bli min tröst och staf ; 
Och om det vore större, det stora vida haf, 
Det rymde aldrig glädjen, som jag kände. 



The days that were so happy, those days have vanished 
now, 
When love and friendship in your heart you bore 
me; 
And when I 'd go to meet you, ah ! I remember how 
Beneath the stars, I 'd find you there before me. 
■ The vow you made to me, 
My help and strength to be: 
And were it even wider, the wide and mighty sea 
Could never hold the happiness I knew then. 



hi 
En vinter har förflutit, — den vintern var mig lång, - 
Jag önskade den mången gång till ända! 
Du var i mina drömmar, du var uti min sång, 
Du var i mina tankar vid min slända. 

Men våren återkom, 

Fast grön, dock glädjetom ; 
En annan fatt det hjärta, som var min egendom; 
Jag aldrig därpå tänker utan tårar. 



ni 
One winter now is over, to me it has been long, 

And many a time I've wished that it was ended. 
In dreams you have been with me, and with me in my 
song, 
And with me while my spinning-wheel I tended. 
And Spring came finally, 
So green, yet joylessly : 
Another has the heart now, that once belonged to me; 
I never think upon it without weeping. 



IV 

När dufvan blifvit enka, hon sig till freds ej ger, 
Och hennes hjärtesår kan ingen lisa; 
Men döden henne finner, när solen skridit ner, 
Och slutar hennes kval och klagovisa. 

Som hennes domnar af 

Mitt hjärta med sitt kvaf, 
Och liksom gröna trädets, som fäldes i sin saf, 
Skall snart mitt unga hjärteblod förstelna. 



The dove that is forsaken, new peace can never know, 

For none can heal her torn heart's desolation, 
Yet death at last shall find her, and when the sun is low 
Will end her pain and song of lamentation. 
As still the dove's heart grows, 
So mine beneath its woes; 
And as they fell a sapling whose blood within it flows, 
Soon cold shall myyoung heart's blood growforever. 



155 



Mån tro? Jo, jo! 



Ah, Why? Ay, ay! 



Hvad månd' det landet heta, 

Som har min älskling gömt— mån tro? 

Det ville jag väl veta, 

Och om han mig har glömt ? Jo, jo ! 

Lilla fågel, ge mig svar! 

Du, som genom luften far, 

Dröj, o dröj ! 

Säj, o säj ! 
Nej, du skyndar bort så fort, 
Bryr dig om mitt kval ej stort. 
Ensam så min visa dör, 
Sjunger på en ton, som ingen hör. 



What I would fain discover, 
Is where to find the spot — Ah, why? 

Where hidden is my lover, 
And if I am forgot. — Ay, ay ! 

Little bird, give answer there! 
Thou that fliest thro' the air, 
Stay, oh stay! 
Say, oh say! 
Nay, thou dartestMjfF again, 
Think'st but lightly of my pain. 
Lonely then my song dies here, 
To my voice there's none that will give ear. 



Hur har den munnen talat, 

Som honom från mig drog — mån tro? 

Hur har det ögat strålat, 

Som honom så betog? Jo, jo! 

Vågen hör jag slå mot strand, 

Fjäriln sitter still på hand. 

Dröjen kvar! 

Ge mig svar! 
Nej, I flyn mig båda två. 
Ack, så gjorde han också! 
Ensam så min visa dör, 
Sjunger på en ton, som ingen hör. 



What said those lips beguiling, 
That drew him thus from me? — Ah, why? 

How shone those eyes, that smiling 
Have charmed so craftily? — Ay, ay! 
Waves I hear along the sand, 
Butterfly, light on my hand; 
Tarry thou! 
Answer now! 
Nay, ye both would fly from me: 
Ah! a) as! and so did he! 
Lonely then my song dies here, 
To my voice there's none that will give ear. 



156 



Mån tro? Jo, jo! 



Ah,Why? Ay,Ay! 



Moderato 
M 



Words and music by 

A. F. Lindblad 

(1801-1878) 



ite^r 



^^ 



p p r r 



p t p i r 



l.Hvad mand'det land-et 



he 



1 . What I would fain dis - cov 



ta, som har min älsk- ling 
er, Is where to find the 




fe 



-B- 



s 



j, j * 1 p p ( ^^ 



F 5 ^ 



gömt_ man tro? 
spot _ Ah, why? 



Det vil - le jag väl ve 

Where hid - den is my lov 



ta, och 
er. And 




ife 



P, 



fe^E 



Ö 



pr p i r 



ö 



om han mig har glömt? Jo, jo! 
if I am for - got._ Ay, ay! 



Lil - 

Lit - 



la fa - gel, 
tie bird, give 




20686 



157 



fe 



m 



r r r * 

ge mig svar! 
an-swer there! 



£ 



Ö 



/ 



# 



p ■ 



^ 



Du, som ge-nom luf-ten far, 

Thou_ that f Ii - est thro' the air, 



dröj, o dröj! 
Stay, oh stay! 



'j m. i. i — <■ 



i 



'^i'\ i . J J J É 



F* 1 ^ 



é=i 



a — i 



* * * X 



-6 — 



-fi-=- 



1 



"3" 
/ 



■ ■ 



fe 



a 



/ 



p 



F^F* 



Ppp Jl 



&t 



jg^jg 



^ i säj, o säj! 

n J JJ Say, oh say! 



1 



gJJTii 



NejTT 

Nay,. 



du skyndar 
thou dartest 



EÉ 



P 



ff 



fe 



m 



pp 



pp 



w 



ms 



/ 



m=± 



p 



poco riiard. 




bort sa fort, 
off a -train, 



bryr dig om mitt kval ej stort . 

Think'st but lightly of my pain. 



En - sam sa min 
Lone - ly then my 



É^ 



f 



f 



5 



ff 



is 



FTf 



II 



J> 



* * lit 



I I 



gg^ 



É 



erese e jöoco r/7. 



? 



* » * * 



2> 



^ ^ 



§1 



É? 



P 



p^Pi 



^i 



vi - sa dör, 
song dies here, 



sjung 
To 



er pa en ton, 
my voice there's none 



som in -gen hör. 
that will give ear. 



ÉÉ 



vH J J f^ 



f 

p 



^ 



f - 



¥ 



^ 



206SH 



158 



"Nu jag- sjungit har i dag-ar" 
"Days and days have I been singing-" 

Folk-song 



Lento 



Arr. by Gustaf Hägg 



P 



^M 



m 



p 



r> 1t 1 



|mg 



1. Nu jag sjung-it har i 

1. Days and days have I been 



r j—+ 



-+* 



mf 



Ö 



i=i 



T 



P 



i 



T^ 



i 



j j j' j i p p (i 



mi 



da - gar, nu jag 
sing - ing, Days have 



sjung - it har i tre, men hvad 

I been sing - ing three; What a - 




poco rail. 



crese p poco ran. ^ 

v JTjt D p p ''M p J> p p i 'J' rj i' jl ^ 



bå-tar det mig hur jag kla - gar? Vän -nen vill ej_ svar mig 
vail, my sad voice to keep ring - ing, When she will not an - swer 



É 



m 



i 



ge. 
me? 



m 



W> t I; 



V 



cresc. 



'^ f 



4 



u 



2> 



4 



f^f 



w 



w 



20686 



159 



"Nu jag sjungit har i dagar" 



"Days and days have I been singing" 



Nu jag sjungit har i dagar, 

Nu jag sjungit har i tre, 

Men hvad båtar .det mig hur jag klagar? 

Vännen vill ej svar mig ge. 



Days and days have 1 been singing, 
Days have I been singing three, 

What avail, my sad voice to keep ringing, 
When she will not answer me? 



Nyss en blomma dog i skogen 
Och jag grät vid hennes bår, 
Ty den blomman het " Anna lill ' 
Månn' hon vaknar nästa vår. 



trogen. 



Died a flower within the forest, 

O'er its bier I did make moan, 
And the flower it was called "Anna dearest:" 

Will she wake when the winter's gone? 



160 



"Hög-a himmelen vet hvad som händer" 
"O, 'tis heavn only knows what will happen" 

Folk-song 



« 



Andante con molta espressione 



Arr. by Gustaf Hägg 
P 



IS 



f b i 



EÉ 



p^ 



1 s 



^=M 




Hö - ga 

0, 'tis 



£ 



* 






f l|ff r P p ; J ^ "r p p if J 'p r 



&=£ 



him -me-len vet_ hvad som hän 
heav'n on - ly knows what will hap 



- der, hur det är, hur det man -de sig 
pen, Or what an - y-thing is or may 




I* 



^ 



^ 



g 



r r pp 



PP 



f? 



gå; när jag mi-na tan-kar till dig vän - der, ä' väl 

be; And when all of my thoughts are up - on thee, All of 



m 



M: 



m 



* 



T* 



W«UU' 



^ 



r 



w 



ag j^j < 

r 



206K6 



161 



§ 



M 



r -"Pr 



ö 



m 



'/ 



3=É 



mm 



£ 



di - na så långt där - i - Iran, 
thine may be far, far from me. 



I kväll jag mig hä -dan be 

And so 'tis to-night I am 




p poco 



1 r J - r r i p p J ' ^' J'J-^'p if r p P 



ger; i morgon skall jag öf-ver-ge att sör - ja: jag vill 

leav - ing; To - mor- row I'll give o -ver further griev - ing; I shall 



At 



må 



M 



w 



n 



» m u*- 



T 



m 



#** 



ir^i n j 



T 



pp poco 



m 



r 



piu lento 



I opn jäs 



^ 



al - drig sör - ja dig mer. 
nev - er mourn for thee more ! 



U=^ 



i 



si 



jj^i/g 



i 



H 



W$ 



f 



£ 



t 1 ^ 



piu lento 



t-J 



r r 



2>p 



SÉ 



3 3 



f 



i^op 



■6 • 



20686 



162 



En liten visa 



Allegretto 



A Little Song- 



A. T. Gellerstedt 
(1836- ) 



I. Hallström 

(1826-1901) 



fo lit 1 



zT*- | J 1 ) JU J Jw> A Ji 



w 



§n 



1. Jag vet en gos-se, och han är 

2 . Det skall du ve - ta , du lju - sa 



ä rf. uei sKau au ve-ia, au iju - sa 

i v i l-i n J* I J J) ^ Ji > 



ö 



1. I know a lad, and he's my 

2. This you may know, thou birch- tree 




% I * i 



^a. 



■ T~T~3 



T T? J 






£ 



5± 



£ 



=?=f 



> J- T J J> 



ja b n j> 



j - J' j\ jt 



^ 



t 



min, 

björk. 



som ar sa 
det skall du 



vac - ker och glad i 
ve - ta, du gran» sf 



T « > I g i r Jl - b O 



i 



sinn! Och han har 
mörk. Det vill jag 



F^F ^ 



^ 



own, 
white, 



And he is 
This too, ye 



å 



hand -some and full of fun. A ring he's 

fir - trees as dark as * night, This will I 
3 



^ 



ä^m 






Jr- ;_i 



r 



k 



a 



: ig B 



3* 



i 



Pif 



F 



£— !"! 



f 1 



t 5 



j ji ji J\ j i j.. Jyl i r p- c p- i ip i j å pt^ ä 



lof-vat mig ring och tro, 
sä - ga er, blommor små, 

J J). i' Jt J> 



och han skall byg- ga mig varmt ett bo. Och jag har 
det vill jag sä - ga er, böl - jor blå. Men va -ren 



I 



p- p- lig i j jj> p ^m 

ie:e he'll build for me. And I have 



2= 



promised, and true to be, 
tell to thewavesso blue, 



A co-sy cot - tage he'll build for me. And I have 
Ye lit-tle flow'rs,this I'll tell to you. Butkeepye 




^ 



31 



S5 



J ^ y : jfr 



s 



3 



1 



Ä 



å 



É^ 



li 



a 



20686 



163 



* r p- p p- p i J - J) Jl - }l i J ^^ 



lof - vat med hand och mund, att va - ra hans till min sis - ta 
tys - ta, nu al - Ii - hop, att ej det kom - mer för snart i 



im* 



* 



j. ji * i 



^mm 



p^ 



^ 



prom - ised in ev - Vy 
si - lence, ev - Vy 



way, That I'll be 
one, Lest all too 



his to my dy - ing 
soon it should all be 



ÉÉÉsg 




«»ft, f_ r f i ifei 



» ll. 

1 I t t 



o 



1 r :|| 



stund! 



* 



'if J i i 



Cs 



=5± 



day! 



li. 



£eeE5 









t -t' ~ 



3 



-T-^P 



P 



■=¥ 



«M- 



• • » V 



i> 



pgjsi: 



P »crj 



^ 



S 



$ 



±Sz 



f 



^ / 



i 



■ i ■ 



J* ^ JllJ^'JlJ^ P^Jlhlj'T 1 



;e 



£ 



rop! Gud vet nog om det, som bor i skyn,men ingen vet det i he -la byn. 
kno\vn!God knows it all in the skies up there, But no one knows in this village here. 




20686 



164 



Vårvisa 



Allegretto 



Z. Topelius 

(1818-1898) 



Spring - Song 



&-l r J> \ b p p ; p i j J' p p tp | > Ji r [i 

1. Nu klär sig Vå - fen r i - gen så grön, och al - la lun-ie 



A. Söderman 

.0832-1876) 



m 



1. Nu klär sig vå - ren i - gen sä grön, och al - la lun-der bli 
1. Now Spring is dress -ing in green once more, And youth to all things is 



& 



m^ 



f 



? 



* 



3 



p. 



r r 



5^ 



P 



J> | J^ p p p ljp | J» p p irKfi I Jv^'T p lj 

sch al - la vå - gor ga fritt i sjön och al - la råg -lar dt 



ung-a, och al - la vå-gor gå fritt i sjön, och al - la få g -lar de 
bringing, The lakes are o - pen from shore to shore, And all the birds are a - 



I 



I 



gJJJ 



£ 



3: 



3 



VH d J < 



i 



W 



na 



ö 



j> 



J^ K. J' 



K i I I» 



s 



p 



f 



sjung-a. 
sing - ing. 



Jag én - sam sit ter vid stran -dens våg 

I on - ly sit by the waves a - part, 



och 
For 



m 



7 Ju. 



* 7 



Tf 



ap 



i 



r 



J > IjTf J', Jl | J, . J) i T K | J-, J) | J Jl | 



e 



lun 



-» # ' • ' m T m 9 

är så sorg-sen ut - i min håg, och al-la tan -kar bli xung-a 
manyji trou -ble-some thought my heart With bit-ter sor- row is wringing. 




20686 



165 



Vårvisa 



Spring Song 



Nu klär sig våren igen så grön, 

Och alla lunder bli unga, 

Och alla vågor gå fritt i sjön, 

Och alla fåglar de sjunga. 

Jag ensam sitter vid strandens våg 

Och är så sorgsen uti min håg, 

Och alla tankar bli tunga. 



Now Spring is dressing in green once more, 
And youth to all things is bringing, 

The lakes are open from shore to shore, 
And all the birds are a-singing. 

I only sit by the waves apart, 

For many a troublesome thought my heart 
With bitter sorrow is wringing. 



På dig jag tänker, du forna vän, 
Som svor att aldrig mig svika; 
Din ed, du dyre, hur höll du den? 
Hur höll du löftena rika? 
Som vinden far och som vågen ror, 
Så kom du hastigt och hastigt for, 
Och alla eder tillika. 



I think of thee who wert once my love 

And swor'st to love me forever; 
That oath, my dear one, how didst thou prove? 

Thou kept'st those promises never. 
As winds that blow, as the waves that flow, 
So lightly didst come and as lightly go, 

And ev'ry promise didst sever. 



Men fast du svikit din flickas tro, 
Så skall hon aldrig dig glömma, 
Och fast du stört hennes hjärtas ro, 
Så skall hon aldrig dig döma. 
När tusen bilder i lifvets storm 
För henne vexla gestalt och form, 
Din bild hon ensam skall gömma. 



in 

Though thou hast slighted a trusting maid, 
For her there's no one beside thee; 

Though thou her heart in the dust hast laid, 
She never thinketh to chide thee. 

A thousand images fade away; 

Thy face unaltered alone will stay, 
For in her heart she will hide thee. 



Kanske i stormarnes vilda brus 
Också ditt hjärta skall brista, 
Kanske din lycka, din lefnads ljus, 
En gång, som jag, du skall mista. 
Då är jag död, men jag står dig när, 
An lika älskande, varm och kär 
Och följer dig i det sista. 



Perchance 't will happen in storm and strife 
That some one shall deeply grieve thee, 

Perchance 't will happen, thy light of life, 
As 'twas with me, shall deceive thee. 

Then I should die, but I'd still be near, 

And just as lovingly kind and dear, 

Should stay, and never should leave thee. 



När då en stilla, en helig frid 
I bittra kvalen sig gjuter, 
När för ditt öga en stråle blid 
Som blixt i natten framskjuter; 
Då är det jag som i andehamn, 
Ej känd, ej anad, uti min famn 
Dig ömt och innerligt sluter. 



When gentle peace and a holy calm 
From pain and trouble restore thee, 

When clear as lightning that shines at night 
A ray beams forth before thee, 

It will be I, who unseen, unknown, 

In spirit-shape to thy heart come down, 
Am tenderly bending o'er thee. 



166 



Svärmeri 



Fond Fancy 



$ 



Andante 



After H.Heine 
(1799-1856) 



Pv 



gc 



\ 7 i b 



F. Arlberg 

(1830-1896) 



m 



Med di - na blå - a ö- -gon 
Thy great blue eyes are gaz - ing 




m 



| .J >m ]) Ji J' J' J; 



P P P r p 

ser du sahuldt m 



ser du sahuldt mig an,_ 
Ten-der-ly down on me,. 



så dröm-man-de blir då mitt sin 
So dream - i - ly wa-vers my spir 



É 



HMS 



ne att 
it, I 



tt^^^^i 



a a ^j Tja =a r~ni =■ rara: 



■*■■##-* 



« 



"I « 



?^^f 



P 



F 



4 h h jTI 



^/> 



^_ 



")7 ? { 7 * 7 j =fe 



jag ej ta - la kan., 
find no words for thee. 



Ack, 
Of 




20686 



167 



$ 



di - na blå - a ö- -gon jag min -nes dem sa 

those blue eyes of thine, dear, My mem-Yy is so deep,. 



ett 
At 



£ h iii Hi 




mm ami 



m 



t 1 — ©- 



s- 



s- 



¥■ 



J' 11 1 ii Gi ' J J'N i ^^ W 



i 



blå - nan-de haf af tan - kar då ström -mar öf -ver min själ, ett 

times in an a - zure o - cean My thoughts will o'er me sweep, — At 






1 * 



±tt 



M 




fl 



£S 



rrfr f 



T^ 



« — # 



r 



^ti p- p p Qp p- r fci i A j 



5 



EEE 



f 
blå - nan-de haf af tan - kar da ström -mar of - ver min själ,. 



times in an a - zure o - cean My thoughtswill o'er me sweep, 

h -,-,,, j =^--. ,-n i I I I r i ■], J. &g j 



1 



r 



* j: 



/ 



S 



* * * S3 8 



4 



/> 



:€ 



iééi 



£1 



iii^ 



« 



fei 






Ijr- if JJ 



P 



-««- 



>, t j j j H 



i •> t 



> J J' J> J> =l 



i 



*N 



då ström - mar öf - ver min 
my thoughts will o er me 



själ 

sweep 




fc 



ii* 



* * 



=_ #p 



Pg£ 



3 



5 



ii 



"2? 



7 7 I 7 




jjj^ j 7 * i 'g 



20686 



168 



m 



Kors och krona 



Poco lento 
— V- 



Cross and Crown 



J. O. Wallin 

(1779-1839) 



P. U. Stenhammar 

(1829-1875) 



É 



é 



£ 



1. Mås -te ock af tör - nen va -ra 
1. Must the crown of thorns so cru-el 



hår din kro - na, o, min brud, 
O my bride, be worn by thee? 




am 



cresc. 



4* 



m 



m 



? 



ta -rar di - na pär-lor kla -ra, 
Is a tear thine on - ly jew - el, 



sue -kar di - na 

Shall thy songs all _ 



sang- ers : ljud; 
sigh - ing_ be? 




i 




f r r r 

?resc. ! _. 



Å ^ J J 



É 



m j j j 



S 



cresc. 



m 



as 



^ 



lyft din ö - gon upp och se_ 
Lift thine eyes, and see on high, 



m * J 



öf - ver jor - dens kval och ve 

O'er Earth's pain and mis-er - y, 



* 



i 



? 



f 



f 



H* d j 



*=* 



F 



*=* 



r 



fLL 



r~it 



m 



h& 



T 



cresc. 



1 



% 



W 



m 



^ 



rr. 



m 



hm 



& 



m 



m 



? 



him -len öpp-nad, pal -men vun-nen, lif - senskro-na_ fun 
Palms are won and wide stands heav-en,- Crowns of life are giv 



nen! 
I 



en! 




20686 



169 



Kors och krona 



Cross and Crown 



:|: Måste ock af törnen vara 
Här din krona, o, min brud, 
Tårar dina pärlor klara, 
Suckar dina sångers ljud ;:|: 

; | : Lyft din ögon upp och se 
Ofver jordens kval och ve 
Himlen öppnad, palmen vunnen, 
Lifsens krona funnen! :|: 



|| : Must the crown of thorns so cruel, 
O my bride, be worn by thee? 
Is a tear thine only jewel, 

Shall thy songs all sighing be?:|| 
|| : Lift thine eyes, and see on high, 

O'er Earth's pain and misery, 
Palms are won and wide stands heaven, 
Crowns of life are given !:|| 



:|:Si, så bygger Gud sin kyrka, 
Si, så pröfvar han vår tro, 
Gifver oss i nöden styrka, 
Och i döden salig ro. :|: 

:|:Ära ske den Herren stor, 
Som i himlars himlar bor, 
Men ser neder till den arma, 
Och vill sig förbarma! :|: 



|| : Thus the Lord His church is building, 
Thus on earth He tries our faith; 
Still our hearts in trouble shielding, 
Still He gives us peace in death. :|| 
|| : Glory then to God we give, 

Who in heaven on high doth live ; 
Thence will He look down upon us. 
And have mercy on us. :|| 



170 



Slummersång' 



Cradle -Song 



After the German of J. L. Runeberg 

Franz Carl ffieaier (1804-1877) 



Andantino con moto 



Gustaf Hägg 

(1867- ) 




i 



±# 



pf 



g g I J ^ 



E^ 



r p p p 



lil- 
ba- 



-la, min 
-by, my 



älsk 
dar 



ling är du, 
ling thou art, 



f?m 




* i cresc. . 



^^ 



gom_ 
Close. 



di - na o- 
thy blue eyes. 



-gems sma 
now, thou 



par- 
joy- 



-lor än ■ 
of my 




20686 



171 




pm 



& 



^^ 



^^ 



mm 



graf- 

qui 



-ven 
-et 



det 
can 



ar. 

be. 



Sof,. 

Nev- 



och hvar 
-er a 



f#f# 




£ 



&J 



a: -%: 



s ag * m r^ 3 



& 






i? 



fesé 



^^ 



5P 



f 



ÉÉ 



fcfc 



goctj r#. 



Sp 



S 



5E* 



f 



flu 

fly- 



ga bort 

shall a- 



fläk- 
-light. 



-tar jag här. 

here on thee. 



m 



*&* 



m 



i Vr 



a tempo 



1 



— y 

1 



P 



SI 



V 

i 



r 

at 



r 



poco r#. 



zz 



r 



ZZ 




20686 



172 



Slummersång 



Slumra du lilla, min älskling är du, 
Göm dina ögons små pärlor ännu ; 
Allt är så tyst som i grafven det är. 
Sof, och hvar fluga bortflaktar jag här. 



Ännu mitt barn är din gyllene tid, 
Sedan, ack, gryr den väl aldrig så blid. 
När kring ditt läger bekymren sig stält, 
Slumrar du lilla ej mera så sällt. 



Englar från himmelen, täcka som du, 
Sväfva kring vaggan och le mot dig nu. 
O, de besöka dig sedan också, 
Men för att aftorka tårar blott då. 



Sof, du min lilla och mörknar det än, 
Tröttnar ej moder din att vagga sin vän. 
Sent eller tidigt, i moderlig barm 
Vakar dock kärleken trogen och varm. 



Cradle-Song 



Slumber, my baby, my darling thou art ; 
Close thy blue eyes now, thou joy of my heart ' 
All is as quiet as quiet can be, 
Never a fly shall alight here on thee. 



Gold are the hours that are gliding away, 
Dear one, to-morrow is never to-day ; 
Come to thy bedside will sorrow and pain, 
Ne'er wilt thou slumber so sweetly again. 



Angels from heaven, as lovely as thou, 
Hover around thee, and smile on thee now. 
Angels will also come down by and by, 
But 't will be only thy tears for to dry. 



Sleep then, my pretty, the dark do not fear, 
Mother is sitting and guarding thee here; 
Darling, tho' late or tho' early it be, 
Mother will never grow weary for thee. 



173 



Ändå 



As Yet 



Ändå, ändå, 
Fast marken är gulnad och himlen är grå, 
Och stormen i kronorna klagar, 
•Det kommer väl gladare dagar ändå, :|: 

Andå, ändå! 



As yet, as yet: 
The sky may be gray and the ground may be wet, 
And storms thro' the tree tops roar o'er us; 
:The pleasantest days are before us as yet ; :)| 

As yet! as yet! 



Ändå, ändå, 
Om icke de komma, du klaga ej må, 
Bort glädjen med rosorna farit; 
:Det eviga blir som det varit ändå,:]: 

Ändå, ändå! 



As yet, as yet: 
And tho' they come never, you never need fret, 
Let joy and the roses be banished, 
: Still, nothing eternal has vanished as yet;:|| 

As yet! as yet! 



Ändå, ändå, 
Lef lifvet och lär det allt bättre förstå! 
Låt allt, hvad som vill, få försvinna, 
:Men kan icke kärleken brinna ändå?:|: 

Ändå, ändå! 



in 

As yet, as yet: 
Live on, and endeavor some wisdom to get 
Tho' all things to dust are returning, 
:Oh, may it not be love is burning as yet?:|| 

As yet! as yet! 



IV 



Ändå, ändå, 
Är himlen nu mulen den blir en gång blå, 
Och lunder och träd börja knoppas 
:|: Men akta dig du blott att hoppas ändå,:|: 

Ändå, ändå! 



As yet, as yet: 
When skies still are cloudy, you must not forget, 
Some day it has always stopped raining, 
: But still will your hopes bear restraining, as yet ; : 

As yet! as yet! 



Ändå, ändå, 
Var glad utan hopp det går säkrare så! 
Och komma ej varmare tider, 
: Blir hjärtat väl still hvad det lider ändå,: 

Ändå, ändå! 



As yet, as yet: 
Be gay without hope, and you '11 know no regret, 
Tho' pleasanter seasons come never; 
:The heart will grow stiller than ever as yet ; : || 

As yet! as yet! 



•0688 



174 



Ändå 



Aniante con moto 



As Yet 



C.W. Bottiger 

(1807-1878) 



W. Lagercrantz 

(1825-1886) 




m 



^^ 



m 



p \ r r 



da, 

yet, 



fast mar 
The sky 



ken är gul 
may be gray 



nad och him - len är 
and the ground may be 



te 



mm 



4W 



m 



>f. m 



s 



3 



rit. 



m 



S 



ESÉ 



P 



I 



m 



grå,, 
wet,. 



och stor - men i kro - 
And storms thro' the tree - 



nor - na kla- 
tops roar o'er_ 




20686 



175 



i 



ÉÉ 



p a tempo 



gar, 
us; 



det 
The 



P 



kOTTl- 

pleas- 



-mer väl 
- ant - est 



^m 



gla- 
days 



-da 
are 



9 



re 

be- 




pH 



£ 



S 



,£- 



da- -gar än - da,_ 
fore us as yet,. 



det 



pip 



kom - mer väl gla 
the pleas - ant - est days 



da - re 
are be 



1 «7 



1 



■ • 



^^ = 



a 



^ 



^ 



i 



äf?w e ra//. 



& 



j M J^ 



£ 



É 



da 
fore 



gar an - aa,- 
us as yet,- 



Än - dal- 
As yet!_ 



gpy 



3 



fa J j 

: - * , P 



å 



Si 



rfm 



ergTL 



» \ t 6 - 



T=*t 



Än 

as 



iT\ 



då!, 
yet!. 



ff Tf 



W 1 

_r_ 



*=i 



^ w 



L 



Si 



20686 



23 



-$- 






^^1 



3=3= 



176 



"Jag- gick mig- ut en aftonstund" 
Andantino 



i 



£ 



^E 



^=^ 



Folk-song 



"I walked abroad at eventide" 

Arr. by Gustaf Hägg 



p i p ur- P 



w* 



m a* 



1. Jag gick mig ut en af-tonstund, jag 
1. I walked a -broad at e - ven -tide, And 




i 



s 



£ 



«!/ 



|Efep 



Si 



P I F HT P 



gick mig ner till 
on the shore I 



stran-den. 
found me, 



Där möt - te_ mig 
And there a lad 



en gös-se_ung, han 
was by my_side, And 




* 



f 





m 



* 



ÉE 



& 



Hi j' j, ji i j. j> r - ji 



räck-te_mig da han -den: "Du flic - ka huld, hvar ska' vi bo? Hvar 

threw his arm a - round me: "Dear maid,said he, "I pray thee tell Where 




fM 






m 



f 



p ur p 



-de - Ian - den?" 
a - round thee?" 



ska' vi bo 
wouldstthou in 



pä_ den -na_ jord; på des-sa_jor- 
the land we_ dwell, In all this earth 



w 



¥ 



w 



g^ 



yN 



20686 



'f | jW Jgjj jpj 



^ 



177 



'Jag gick mig ut en aftonstund' 



" I walked abroad at eventide ' 



Jag gick mig ut en aftonstund, 
Jag gick mig ner till stranden. 
Där mötte mig en gosse ung, 
Han räckte mig då handen : 
"Du flicka huld, h var ska' vi bo? 
Hvar ska' vi bo på denna jord; 
På dessa jordelanden ? " 



I walked abroad at eventide, 
And on the shore I found me, 

And there a lad was by my side, 
And threw his arm around me : 
"Dear maid," said he, "I pray thee tell, 

Where wouldst thou in the land we dwell. 
In all this earth around thee? " 



Han lade hand uti min hand; 
Han sad' med tår på kinden: 
" Ack, dit du vill, dit vill ock jag." 
Och ljuft sjöng aftonvinden; 
Och månan steg så klar ur skyn, 
Ur skyn den skred ; men han till byn, 
Till byn lopp snabbt som vinden. 



My hand he held and spoke me low, 
The while his tears were flowing: 
"Where'er thou goest, I will go;" 
And soft the wind was blowing. 
The moon came up as bright as day, 
And to the town he fled away 
As swift as wind a-blowing. 



178 



"Den första gång" i världen" 



"The first time in my life" 



Folk-song 



i 



Andante 



Arr. by Gustaf Hägg 



3J 



^ 



j=* 



É 



3E 



J) ftjl 



m 



T2 

m 




^=± 



pp 



m a \ i 



é 



i 



t* 



r= 



r 



PI 




m 



p i p p p p ' i^ ^ 



Den f'ors-ta. gang i 
Jag tänk-te då att 



värl - den jag di 
dig, jag till min 



na o - gon sag 
_ kun - de få, 



m 



& j~ä ji 



mitt 
att 



m 



P l P P P p l r p p 

"he first time in my life that I 



The first time in my 
I fan -cied then and 



life that I saw those eyes of thine, My 

there I should some day make thee mine, That 




i» ;> i JW' ^ 




w 

ta af 

din 



hjär 
jag- 



kär-lek man -de brin 

vil - ja kun - de vin - 



il 



£j> I. J* J> ^ 



-na: 
•na. 



heart 
I 



full of 

t Ii V 



love 'gan burn - ing in 

ten - der - ness could win 



20686 



me; 
me. 



O 





p 



p^£ 



Ä 



poco rit. 



man, 
us. 



nar 
Till 



vi. 



-■5^5 



i k > 



death 



med 
shall 



dö - den man - de 
at the last di 



skil- 
vide 



ft\ 



m 



-ja. 
us. 




20686 



180 



'Jag* sjunger och dansar" | ( 'I sing and I dance" 

Song from"Wärmländingarne" 



F. A. Dahlgren 
(1816-1895) 



Allegretto vivace 



A. Randel 

(1806-1864) 




jb J) Ji-lJi jp 



^^ 



m 



sjung _ er och 
sing, and I 



f J I J JJ I 



dan - sar, sä glad 

dance, and Fm feel - 



i mitt sinn; 
ing so fine; 



3 * 3^ 3^ * 



^Wl 



g 



jag 
I 



H 



^ 



yf^' > r 



=é 



fr y i p- i 1 f ip 



* 



Ppip 



m 



smög bort i sko - gen till An - 

went to the for - est To An - 



na-lill tro - gen, och 

nie, my dear - est, And 




¥ 



J> J' I i> J> ; J l J^ ji Ji 



^P 



£ 



frag- te sa 
asked her so 



kär - ligt: "Säj vil du bli 
fond - ly. "Say, wilt thou be 



min?1_ 
mine?IL 



Först 
First 



^ 




m 



3 ^ i ^ J T 



i^; 



3 



£ 



20686 




181 



i i T~i> 



poco rit. 



£P^¥ 



%m 



f 



^^ 



sag hon 
looked she 



at ös - ter, sa sag 1 hon 

to east - ward, Then looked she 



at väs - ter, sist 

to west- ward, Then 




a tempo 



n (-1 . _ 



sag hon på mej, sa'n,och neg och sa': "Ja!" 

nod - ding to me, She re - plied that she would! 



vjfia tempo 

J — 



mm 




^ 



^m 



y » 



/r\ 



s 



g 



s 



*P 



^? 



P? 



Och där - för är jag 
And that's why I'm feel 



nu så glar- 
ing so' good,. 



så gla', Ja! 
so good, Yes! 




rnf 



h p p p i p j^ i 



där för är jag nu så gla'. 
that's why I'm feel- ing so good! 






^^ 



■* <r ■# 



*w 



m 



p 



»/ 



5ÉE 



f 



gl 




/ 



F^ 



i 



^± 



20686 



182 



"Jag sjunger ooh dansar' 



**I sing and I dance" 



Jag sjunger och dansar, så glad i mitt sinn' ; 

Jag smög bort i skogen 

Till Anna-lill trogen, 
Och frågte så kärligt: "Säj vill du bli min?" 

Först såg hon åt öster, 

Så såg hon åt väster, 
Sist såg hon på mej, sa'n, och neg och sa': "Ja!" 
Och därför är jag nu så gla' , så gla', 
Ja! 

Därför är jag nu så gla'. 



I sing, and I dance, and I 'in feeling so fine ; 

I went to the forest 

To Annie, my dearest, 
And asked her so fondly: "Say, wilt thou be 
mine?" 

First looked she to eastward, 

Then looked she to westward, 
Then nodding to me, she replied that she would 
And that's why I'm feeling so good, so good, 
Yes! that's why I'm feeling so good! 



Se'n tog jag i famnen min vänaste mö, 

Och sporde den kära: 
"Vill du mej förära 
Till fästning en kyss nu så rosenderö'?" 

Då log hon, min tärna, 

Så blid som en stjärna, 
Och rodna' på kinden och neg och sa': "Ja!" 
Och därför är jag nu så gla', så gla', 
Ja! 

Därför är jag nu så gla'. 



My beauty, I held her not long after this, 

Said I : " O my treasure, 

May I have the pleasure 
Of binding your words with a rosy-red kiss?" 

With eyes that were beaming 

Like stars that are gleaming, 
And cheeks that were blushing, she said that I 

could ! 
And that's why I'm feeling so good, so good, 
Yes! that's why I'm feeling so good! 



'Och, kära min Anna, nu frågar jag dej: 

I glädjen och nöden, 

I lifvet och döden, 
Säj, vill du bli trogen och hulder mot mej?" 

Med tår i sitt öga 

Hon såg mot det höga 
Och räckte mej handen och neg och sa': "Ja!" 
Och därför är jag nu så gla', så gla', 
Ja! 

Därför är jag nu så gla'. 



"Now, Annie, my darling, I ask this of thee, 

In laughing, in sighing, 

In living, in dying, 
Say, wilt thou be loving and faithful to me?" 

A tear in her eye then, 

She gazed up on high then ; 
She gave me her hand, and she said that she 

would ! 
And that's why I'm feeling so good, so good, 
Yes! that's why I'm feeling so good! 



188 



Lifdrabanten och kung Erik 
Ballad 



The Bodyguardsman and King Eric 

Ballad 



Gir akt! Hvem där? Hu, sjön är grön, och stjär- 
norna de skälfva. 
" Herr Erik, lägg dig ned och sof, ty nu slog klockan 
elfva." 
Så talte lifdrabanten till kung Erik. 
Men Erik gick så många steg, som slag hans hjärta 

slog. 
Uppå Gripsholm än ingen blund hans heta öga tog. 
Tungt är att vara konung utan krona ! 



Halt there! Who comes? The sea grows green, 

The stars shine dim in heaven. 
'Sir Eric, lay thee down and sleep, 
The clock has struck eleven!" 

So cried the bodyguardsman to King Eric. 
But still, for ev'ry beat of heart, 
A pace King Eric stepped; 
In Castle Gripsholm so he trod, 
Nor ever wink he slept; 

Hard 't is to be a king without a kingdom 



"Herr Erik, kom till gallret fram, ty månen skrider 
fjerran ; 
Om det är du, så buga dig i stormen inför Herran ! " 

Så talte lifdrabanten till kung Erik. 
Och lifdrabanten krönte då hans hjässa med en 

krans; 
Bland många brutna törnen där en härlig blomma 
fanns. 
Och kransen kom med friden under stormen. 



"Now come, Sir Eric, to the bars, 

The moon will soon go under; 
If thou it be, then bow before 

The Lord in storm and thunder!" 

So cried the bodyguardsman to King Eric. 
A wreath upon King Eric's head 

The bodyguardsman laid; 
A wreath that e'en of broken thorns 
And one fair flower was made. 

A wreath that came with peace amid the 
thunder. 



Och Erik sjönk på bädden ned och sof vid ljud af 

psalmer. 
Nils Sture kom, så drömde han, och bar i handen 

palmer 
Och kysste konungen med törnekronan. 
Så är det sagdt, att samma natt kung Johans öga 

stod 
Så öppet som hans port var stängd och såg sitt 

eget blod; 
Men hur det var, må Gud allena veta. 



So Erift laid him down, and psalms 

The while he slept came ringing; 
Nils Sture came, and with him palms — 
Or so he dreamed — was bringing, 

And kissed the king that crown of thorn* 
was wearing. 
And so they say, King John his eyes 

That night as open stood 
As close his gates were locked and barred, 
Eke saw he his own blood; 

But how it came to pass, God only ItnoVreth. 



184 



Lifdrabanten och kung* Erik 



The Bodygmardsman and King- Eric 



Ballad 
KA.Nieander 

(1799-1839) 



Andante 



HI 



i?\ mf 



Otto Lindblad 

(1809-1864) 



s 



m 



1. Gif akt! Hvem 

1. Halt there! Who 



där? 



Hu, 
The. 



/T\ 



^ 



♦ ♦ * »^ 



i 



£E5 



ff 



a =3 



v 



s 



o 



1» 



# * * 



m 



T 



~: ■ t? 



& 



rr* 



sj on 
sea 



ar grön, 

grows green, 



och 
The 



stjär 
stars. 



nor 
shine 



na_ 
dim. 



de 
in 



Ö 



IP 



f 



i ti' i 



***** 



ii i I» 



g^ FP 



p^e 



^3Z 



fe 



p 



t H l 1 



skälf-va. 
he av- en. 



"Herr E 
"Sir E 



rik, 
ric, 



lägg 
lay 



dig 
thee 



i 



«l f l «=£=^ 

i i i * 



S^» 



*=*if 



f 



É 



É 



SS 



^ 



* 



cresc. 



m 



m 



ned_ 
down. 



och sof, 
and sleep, 



ty 

The 



nu 

clock. 



slog 
has 



kloc 
struck 



kan 
e ■ 



i=?=i=j=i^i 



i* 



fp 



'•IT -ST * år 



cresc. 

« 



Iff 



3EE5 



20686 



185 



^m 



IL 



h i j^ i J. 



elf - 

lev- 



- va. 

- en 



i" 



Så tal- te lif-dra - ban -ten till kung 

So cried the bod- y - guards -man to King 



f ^i 7 jl 



iim 



P^P 



33 



«TT 



4> 



;as 



^ 



Allegretto 



liJMJ i'r J'U J' j B J v g ^ 



3 



E - 
E- 



"O — 

- rik. 

- ric. 



Men E - rik gick så mång-a steg, som slag hans hjär-ta 
But still, for ev - Vy beat of heart, A pace King E - ric 



t 



f^ 



m 



■P 



m 



^m 



*=» 






tS 






S 



i 



I» 0- 



* 



V 



I 



ij=|- 



*=¥- 



T 



m 



m^& 



Pr p i Q p m 



slog. 



Up - på Gripsholm lin ing - en blund hans he - ta ö - ga 



stepped; In Oas- tie Grips-holm so he trod, Nor ev - er wink he- 



m 



^m 



i^s 



^p 



m 



£: fc: 



mf 



<►*- 



m 



$ 



w 



fparlando 



* rcr p p -M l r^U J' 



/?N 



tog._ 

slept;. 



Tungt är att va-ra ko-nung utan kro- na. 
Hard 'tis to be a king without a king-dom! 



L.JUJ 



ä 



± 



Éå 



s 



^ 



/T\ 



EÉ 



rf 



s 



cresc. 



wsé 



g gfe r r 






fe 



p 






M 



£ 



20686 



186 



Blomman bland blommorna ! The Flower among - Flowers 

Folk-song 

Arr. by Gustaf Hägg 
/T\ p 



i 



Poco mosso 



m 



m> i= jw j j> j> tt j> ji i J- r t 



1. Och jungfrun gick sig åt äng- en en 

l.The maid- en went to the mead-ow, When 



Wm 



lT\ 



W5 



rs 



*=?= 



ii 



mn 



?m^ 



IT\ 



F=^ 



-6± 



T 



± 



J 1 G J' i J »i u J i) J) «j> i 



& 



fa - ger mor - gon - stund, 
morn wäs bright with dew, 



och Jung - frun gick sig åt 
The maid - en went to the 



t 



W* 



mé 



f == ^ 



*7 



M 



#* »/, 



n J- i t J 



i=él 



p 



p 



r 



l*ÉÉ 



J^ O J> 



^" 



f 



^ 



äng _ - en en fa - ger mor - gon - stund, 

mead - - ow, When morn was bright with dew, 



att 
To 




=É==É 



m 



fc^ 



^ 



P 



* 



» r« _ r 



häm - ta sig de ro - 
pluck her- self some ros 



- sor, bad' rö - ' da och bla. 
- es Both ros - y- red and blue . 




20686 



187 



Blomman bland blommorna 



The Flower among Flowers 



:|:Och jungfrun gick sig åt ängen 
En fager morgonstund, :|: 
Att hämta sig de rosor, 
Båd röda och blå. 



:The maiden went to the meadow 

When morn was bright with dew,: 
To pluck herself some roses 
Both rosy-red and blue. 



:|:Och när hon kom uti ängen 
Bland rosor röda och blå,:|: 
Det hände sig att kärleken 
Den rann i hennes håg. 



:And when she came to the meadow 

'Midst roses red and blue,:|| 
It so fell out that Love was there, 
And in her heart he flew. 



'God dag, min sköna jungfru, 
God dag, min blomma fin!:|: 
Jag såg väl ingen fagrare 
I denna äng, än I." 



'Good-day, my pretty maiden! 

Good-day, my lovely flower!: 
As beautiful a flower as thou 
I ne'er saw here before." 



:"Har du ej sett någon fagrare 
I denna ängen, än jag;:|: 
Se dessa liljeblomster då 
Som hvälfva uppå strå." 



:" If flower as beautiful as I 

Thou ne'er saw'st here before, :|| 
Pray see then, growing on its stem, 
This lovely lily-flower." 



v 
:|:Och ungersven han dröjer ej, 
Tar jungfrun uti sin hand. :[: 
"Trolofva mej, trolofva mej, 
Om det är ert behag." 



:|:Och ungersven han dröjer ej, 
Tar jungfrun uti sin famn. :|: 

"Nu är du min och jag är din 
Bland alla blommor små. " 



|| : The youth he did not long delay, 
The maiden's hand took he : : || 

"Be my true love, be my true love, 
If so it pleaseth thee." 



VI 



|| : The youth he did not long delay, 
He clasped her to his heart :.|| 

"Now I am thine, my love, and mine, 
Of all the flowers, thou art!" 



188 



Hyllning" till Sverig-e 



Risoluto e con energia 



Homag-e to Sweden 



H.Wranér 

(1853-1908 



tug b 



ff 



Helge Sandberg 

(1856- ) 



J3 1 J J * I Ji i r p r" a 



l.Sve-rige, fri- hets gam- la _ fäs- te, Sve-rige, fag-ra fos - ter - 
l.Swe-den, free-dom's an- cient fast-ness, Swe-den, fa-ther-land most 




t 



^nfi 



^ ^ 



Uri 



i 



& 



»/ 



«#• 



^fe 



^3 



r j r f 



Ä 



»s 



f 



m 



p 



p^f 



^ 



^^ 



i 



£ 



£ 



£ 



land! Sve- rige, fred-lig sträf-vans näs - te, tag vår ed ur bröst i 
fair! Peace-ful home of high en - deav- or, Faith with glow- ing hearts we 



»ii^ j i m 



ä 



w 



s 



t I: I 



3' Kj 



»j/ 



SÄ 



P— «F 



S 



it 



^ 



m 



m * 



P 



i 



s ? 



/■ 



p^s 



poco rit. 



i 



3 



1 



P^ 



#^ 



^ 



■fc* 



rt 



brand! Sek-ler må som rök för- svin- na, du skall bli oss Ii - ka 

swear! Cen-tu- ries in mists may van - ish, Loved as ev- er thou shalt_ 



m 



IP 



m 



s 



r : J '^rJ 



m^ 



iU S p$ 



f 



m 



y§ >\ 



é 



poco rit. 






a 



kärt! Ej på jord ett land vi fin- na_mer vår var-ma hyllning värdt! 
be! Where on earth is found the coun- try_ Worthier of our loy- al - ty? 

poco rit. f^\ 



^m 



^m 



§ 



i 



i 



«•*£# 



a tempo 



^—%. — # 



pP3 



v : *ift p > ej 









* 



2068fi 



3: 5: 



189 



Hyllning till Sverige 



Homage to Sweden 



Sverige, frihets gamla fäste, 
Sverige, fagra fosterland! 
Sverige, fredlig sträfvans näste, 
Tag vår ed ur bröst i brand! 
Sekler må som rök försvinna, 
Du skall bli oss lika kärt! 
Ej på jord ett land vi finna 
Mer vår varma hyllning vardt! 



Sweden, freedom's ancient fastness, 

Sweden, fatherland most fair! 
Peaceful home of high endeavor, 

Faith with glowing hearts we swear! 
Centuries in mists may vanish, 

Loved as ever thou shalt be! 
Where on earth is found the country 

Worthier of our loyalty ? 



Herre, hägna Svea länder, 
Signa id och värna tjäll, 
Bergsmansbygd och Mälarstränder, 
Skåneslätt och Norrlandsfjäll! 
Att, i rätt och plikter lika 
Som i kärlek till vfrt land, 
Aldrig Sverige vi må svika, 
En ta fast med frihets band! 



Guard, O Lord, the realm of Sweden, 

Bless her homes, her toil sustain, 
Mountain mine and shores of Malar, 

Norland hills and Scania's plain. 
Strong alike in right and duty, 

Steadfast may our lives be found, 
Ne'er in love for Sweden lacking, 

Firmly joined in freedom's bond ! 



Huld låt fredens ande svafva, 
Herre, öfver Svea bygd! 
Fast vi ej för stormar bäfva, 
Stödde på vår mannadygd. 
Käckt med lie, plog och penna 
För vår torfva sträfva vi, 
Ty vår lösen stads är denna: 
Svea blomstre, säll och fri! 



So may peace and sweet contentment 

Rest, O Lord, on Swedish lands; 
Storms we fear not, for our manhood 

On a firm foundation stands. 
Keen with head and hand to labor 

For our homesteads we shall be, 
And our cry shall be for ever: 

Bloom, O Sweden, fair and free! 



190 



Första aftonen i det nya hemmet | The First Evening-inthe New Home 



Andante con moto 

k 8 



JU 



m 



& 



^ 



^ 



Words and music by 
E.G.Geijer 

(1783- IS 47) 



HE 



^^ 



*=* 



Jag vet en hälsning me- rakar, än värld, hvad du kan ge Den 

I know a hail more sweet, I wis, Than thou, world, canst give,_ And 





£ 



m 



ö 







^=M 



m 



p 



m 



t 



ÉiÉÉÉ 



p. 



n i j J). i j -> t i) i j j) 



P' r p J p 



f 



he- ter frid, Guds friddet är, och där- om vill jag be. Kom då, o frid! dröj 

that is"Peace"God's peace it is, And this may we re- ceive. Come here, Peace, stay 



frTj h fTT^ 



I I Jy t 




5P a a j 



T7T 



■M i f ' f P 



cresc. 



^ 



fe 



^^ 



5 



* 



cresc. 



m 



/ 



p 



J'ffMii'U ^ J ^å 



3 



r J) j p i r p i h p i r it Ji p 



£ 



i mitttjäll, blif bäs- ta,bäs- ta gas- ten min. Ty da- gen skri-der,det blir kväll, och 
in my home, O best, O best of guests, stop here ; The day-lightwanes,the evenings come, And 



I 



Ö^ 



?Tj ftftT}> 



m 



g 



IEE * E f 



nf 



cresc. 



f 



P 



m 



£ 



»r "p ffir 



ö 



^ — - ^ 



& 



*$ 



poco rail. 



' **frM J J> J j l J r> H 



<i JJii i Ji l i»* i 



nat-ten bry-ter in, 
night is draw-ing near, 



och nat-ten bry-ter in. 
and night is drawing near. 




30686 



191 



Tlickan gick på äng-en" "To the mead the maidie" 

Folk-song 



m 



Non troppo lento 



P 



Arr.by Gustaf Hägg 



P P P P 

'. . - 'O 



W 



^ 



Flic- kan gick pa äng - en och 
To the mead the maid -. ie Hay- 



p'v>U? 



å 



taÉ 



é 



i 



T 



pp 



p 



^m 



i 



¥ 



¥ 



i 



g£ 



af - sa 



£ 



mf 



råf 

mak 



a - de hö ; 
ing did hie; 



gos 
Said 



m 



|a 



Él 



sen han sa - de: "För 
then the lad - die, "For 



$ 



^m 



i 



i 



ai 



^ 



»*/• 



1. .. 



^ 



EÉ 



I 



p 



£ 



^ 



£ 



p 



# 



dig 
thee 



vill jag dö." 
would I die." 



Och det 
And at 




m 



Vjf 



piu lento 



pa tempo 



r\ 



■ 



mm 



p 



P 



ja, J». 
Yes, yes, 
»rå lento 



ja,_ 



och det 
And at 



log 
this 



hon 
she 



at. 
smiled. 



:^# 



^ 



* 



s^ 



SS 



30686 



t 



p a tempo 
— ^ 



EÉ 



^?L 






I 



i9a 



Jungfrun i det gröna i Maiden in the Garden 

B. E. Malmström 
(1816-1865) 



m 



Andante 



Folk-tune 
Arr. by Gustaf Hägg 



T * i i i j> jt ji j i n i> J> i 



? 



* 



C\ 



1. Det var en gången jung-fru, hon 

1. 0h a once there was a maid- en, who 



m 



Si 



i 



^ 



g=g 



P=¥ 



«p 



as 



♦ 



V 



P^ 



^ 



* 



J) JUt Ju , 1 ? JlHt-Jt KJ1 I jT^ ^ 



satt i ro- sen - gård, de ro-sor-na hon ha- de jämt så kä 
sat in ros-y bowY, And ev- er for the ros - es kept she car 




ra, och hvar-je Ii - tet blom-ster-stand hon tog ut - i sin 

ing, And un - der her pro - tec - tion would she take each lit - tie 




I 



värd; ty stads hon vil - le 
flowV, For gar- lands fresh she 



fris- ka kran-sar bä - 
ev - er would be wear 



ra. 

ing. 



#: 



# %u 



m 






p 



m 



s 






& 



w 

p 



It — :_r 



20686 



193 



Jungfrun i det gröna 



Maiden in the Garden 



Det var en gång en jungfru, hon satt i rosengård, 
De rosorna hon hade jämt så kära, 
Och h varje litet blomsterstånd hon tog uti sin vård; 
Ty stads hon ville friska kransar bära. 



Oh, once there was a maiden, who sat in rosy bower, 
And ever for the roses kept she caring, 

And under her protection would she take each little 
flower, 
For garlands fresh she ever would be wearing. 



Oéh hennes moder varnade sin unga dotter så: 
"Det Smyger ormar under blomsterstänglar!" 

Men unga dottern aktade ej mycket däruppå: 
"För ormame nog vakta mig Guds englar." 



The mother to her daughter would very often tell 
That snakes among the flower-stems might be 
creeping ; 
This warning, tho', the daughter, she heeded none 
too well; 
"From snakes," said she, "I'm in the angels' keep- 
ing." 



Den jungfrun hon var fager, ja, fager som en dag, 
Och ren hon var och hvit liksom en lilja. 
Så fann hon på ett rosenstånd utaf så däjligt slag 
Att därifrån hon aldrig sig månd' skilja. 



in 



The maiden she was lovely, as lovely as the day, 

And pure as lilies white was she, and fairer, 
And once a handsome rose-tree she found upon her 
way, 

And from it she could ne'er thereafter tear her. 



iv 



Hon blef uti sitt hjärta så underlig och varm, 
Hon tog den rosen ut åt sig bland flera, 
Och gömde den så noga, så noga vid sin barm, 
Se'n bar hon andra blommor aldrig mera. 



And soon into her bosom a wondrous warmth there 
crept, 

To keep this rose alone was her endeavor, 
And this one in her bosom so carefully she kept, 

No other flower thereafter wore she ever. 



Att ormen låg i rosenstånd, det säger icke jag, 
Men nog var rosen giftig i bland flera; 
Ty sköna jungfrun badar sig i tårar natt och dag- 
Men hvit, som förr, hon hlifver aldrig mera. 



That snakes were in the rose-bed I should not care to 

say, 

This rose at least was poisonous, however, 
For now this lovely maid is bathed in tears both night 
and day, 
And ne'er can be as white as once, ah, never! 



SELECTED FROM THE CATALOGUE OF 

<$. ^cfrirmer, $eto gorfe 



3n dan USa^atO. Cycle of four songs for mezzo-soprano or baritone with 
piano accompaniment by R. HUNTINGTON WOODMAN; words by 
WILLIAM HERVEY WOODS. 

3n 8©P JLoOe'$ (ÖatDen. Song-cycle. Six songs for a medium voice; music and 
words by BERTHA REMICK. 

RuDpatD föfpling'* T5arracfe*iaoom Töallaos. Set to music by ARTHUR 

WHITING. {Danny Deever; Mandalay; Soldier, Soldier; Fuzzy-Wuzzy.) 

9 dOIlff-CpcIe Of opting. Music and words by W. H. NEIDLINGER. Illus- 
trations by WALTER BOB BETT. 

JFtom an ©ID (ÖarDen. Six songs. Music by EDWARD MacDOWELL; 
words by MARGARET DELAND. 

Cfce Perfect gear. A Song-cycle by H. ALEXANDER MATTHEWS, for high 
voice with piano accompaniment; words by HELEN S. SEW ALL. 

Hotie'a GEpftOtne. Cycle of songs. Music and words by MARY TURNER 
SALTER, for high or low voice. 

LpricS from ^appfjO. Cycle of seven songs for a medium voice by MARY 
TURNER SALTER; words from "Sappho: One Hundred Lyrics," by 
BLISS CARMAN. 

3 J0iff&t in JQatotmpur. Cycle of six songs for low voice by MARY TURNER 
SALTER; words by NATHAN HASKELL DOLE. 

%\% PoemS ftp JFfona QladeoD. Set to music for a medium voice with piano 
accompaniment by HELEN HOPEKIRK. 

jFfoe %0tia*. Music by HELEN HOPEKIRK; verses by FIONA MACLEOD. 

JLoOe«^orrotD. A song-c^cle for high voice with violin and violoncello obbligato 
and piano accompaniment by H. CLOUGH-LEIGHTER. 

lotte in a Life. Song-cycle by GENA BRANSCOMBE, for medium voice with 
piano accompaniment; words from "Sonnets from the Portuguese," by 
ELIZABETH BARRETT BROWNING. 






Boston Public Library 
Central Library, Copley Square 

Division of 
Reference and Research Services 

Music Department 

The Date Due Card in the pocket indi- 
cates the date on or before which this 
book should be returned to the Library. 

Please do not remove cards from tins 
pocket. 



BOSTON PUBLIC LIBRARY 



3 9999 05500 840 1